Lågt grundvatten ger oro för vattenbrist
Vatten (TT)
Om vi får en normal sommar är risken stor att det blir vattenbrist i brunnar på många håll i landet. Nivån i de små grundvattenmagasinen är lägre än vanligt i större delen av Sverige.
Klimatet har också gjort somrarnas torrperiod längre, med lägre bottennivå.
Sveriges geologiska undersökning (SGU) gör rapporter om grundvattennivån runt om i landet varje vecka. De är indelade i små och stora grundvattenmagasin, med olika förutsättningar.
I den senaste rapporten har nästan hela Götaland, nästan hela Svealand och ungefär halva Norrland låga eller mycket låga nivåer i de små magasinen, jämfört med vad som varit normalt för årstiden.
De små vattenmagasinen under markytan används i första hand av privatpersoner med egen brunn, men också av vissa kommuner.
– De som har eget vatten kan i många fall få problem med vattenförsörjningen, framför allt senare under sommaren, säger Bo Thunholm, grundvattenexpert på SGU.
Stora variationer
Små grundvattenmagasin påverkas ganska snabbt av en period med lite nederbörd, eller av hög förbrukning.
De stora vattenmagasinen, ofta rullstensåsar, ger kommunalt vatten till nästan halva Sveriges befolkning. Det tar betydligt längre tid innan de påverkas av exempelvis torrt väder. Men även i dessa sjunker nivån normalt på sommaren.
En huvudregel om vattenläget är att det varierar stort mellan olika platser och områden. En kommun kan ha gott om vatten, medan grannkommunen har vattenbrist.
– Det kan vara stora skillnader, även i fråga om tekniska lösningar och reservkapacitet, säger Bo Thunholm.
Problem kommer igen
Därför är budskapet: Om det varit problem tidigare på en plats eller i ett område, är det stor risk att det händer igen.
– Där finns det extra anledning att vara vaksam, följa utvecklingen och eventuellt vidta åtgärder för att hålla koll på vattenförbrukningen, framhåller Thunholm.
Den första åtgärden är ofta att sluta vattna gräsmattor och trädgårdar. Men när en kommun har bevattningsförbud beror det inte alltid på grundvattnet.
– Lite drygt hälften av allt vårt kommunala vatten kommer från sjöar och vattendrag. Om en kommun som tar vatten därifrån inför bevattningsförbud, kan det vara av tekniska orsaker som har att göra med kapaciteten i systemen, säger Bo Thunholm.
Tekniska problem kan givetvis också förekomma om grundvattnet är källan.
En särskild risk vid kusterna är att om det vanliga grundvattnet blir för lågt, kan salthaltigt grundvatten tränga in i brunnarna.
Mindre vårflod
Det förändrade klimatet medför större risk för vattenbrist i slutet av somrarna. Årsvärdena för grundvattnet har inte påverkats – men däremot säsongsmönstret.
Snöfattiga vintrar ger mindre vårflod, och därmed mindre påfyllning av grundvattnet i mars, april och maj. För grundvattnet ger det en längre sommarperiod utan påfyllning,
– Det blir lägre bottennivåer i slutet av somrarna än vi hade för 40–50 år sedan, säger Bo Thunholm.
Micke Larsson/TT
Fakta
Finns nästan överallt under markytan, till exempel i jordlager eller i sprickor i berggrunden.
Brukar delas in i små och stora grundvattenmagasin.
De stora grundvattenmagasinen är ofta rullstensåsar, där mycket vatten samlas. De reagerar långsamt på vädrets växlingar, som torka.
De små grundvattenmagasinen finns exempelvis i moränmark eller urberg. De kan snabbt torka ut om uttaget av vatten är stort och det inte kommer nederbörd.
De stora magasinen är, relativt sett, inte så många. Men nästan av hälften av Sveriges befolkning får kommunalt vatten därifrån.
De små magasinen används av enstaka kommuner, men framför allt i enskilda brunnar. Cirka en miljon svenskar får vatten till sitt permanentboende från egen brunn.
Lite mer än hälften av befolkningen får kommunalt vatten från sjöar eller vattendrag, inte från grundvattnet. Dessa kommuner kan ändå behöva bevattningsförbud, för att ledningssystemet inte klarar en väldigt hög förbrukning.
Källa: Sveriges geologiska undersökning