DEN SVENSKA SÄKERHETEN

”Gränsdragningen mellan civil och militär sektor behöver suddas ut”

Säkerhetsfrågor och geopolitik är i fokus för svensk industri efter kriget i Ukraina och Sveriges Nato-ansökan. Industrin kommer att utgöra en vital och integrerad del av totalförsvaret och därmed blir kompetensförsörjningen även en samhällsangelägenhet. Det skriver Maria Rosendahl.

Hållbarhet, resiliens och säkerhet. Det är tre stora utmaningar som överskuggar det mesta i vår nya verklighet. Det är också utmaningar där industrin har en helt avgörande betydelse, samtidigt som det för med sig stora möjligheter.

Med Rysslands invasion av Ukraina har världsläget förändrats snabbt. På kort tid har vi fått en situation som präglas av militära hot och en genuin osäkerhet. Därmed har säkerhetsfrågor och geopolitiken kommit in i centrum för politik och samhälle. Men också i fokus för svensk industri.

Att möta dagens och framtidens hot förutsätter uthållighet och samverkan.

Givet det nya omvärldsläget sker omfattande investeringar i aktiviteter som syftar till att snabbt kunna möta klimatutmaningarna, öka säkerheten och skapa en högre grad av resiliens. Från politiken, inte minst från EU, tillgrips omfattande lagstiftning som en del i arsenalen av åtgärder.

Att möta dagens och framtidens hot förutsätter uthållighet och samverkan. Samhällets samtliga resurser behöver mobiliseras och den innovationskraft som finns hos näringslivet behöver bättre tas tillvara. Gränsdragningen mellan civil och militär sektor behöver suddas ut. Samhällets resurser kommer att förbli begränsade, varför åtgärder som vidtas måste vara resurseffektiva.

Ett svenskt medlemskap i Nato skulle förstärka detta. Nato:s stadgar innebär att varje medlemsland säkerställer resiliens på en rad centrala samhällsfunktioner. Det innebär att samhällets motståndskraft och försörjning ska vara säkerställd, till exempel i samband med militära angrepp eller andra kriser. På de samhällsfunktioner som Nato anger har industrin en central funktion att fylla för att skapa denna förmåga. Det gäller till exempel sådant som vattenförsörjning, energi och kommunikationssystem.

Det innebär i praktiken att den svenska industrin vid ett svenskt Nato-medlemskap kommer att utgöra en vital och integrerad del av ett totalförsvar. Detta på ett än mer uttalat sätt än vad industrin gör idag i Sverige, och då som en del av en större samordning inom Nato.

Kompetensförsörjningen inom industrin är inte enbart är en konkurrensfråga. Den är en samhällsangelägenhet.

Att involvera hela teknikindustrin, civila såväl som militära delar, gör att det blir lättare att använda nya sätt att ta tillvara samhällets totala resurser. Det innebär också att dubbelarbete undviks och resultat kan nås snabbare genom att den innovationskraft som finns i hela näringslivet utnyttjas.

På samma sätt som den teknologiska basen behöver stärkas, kommer det att krävas ett ökat fokus på att personer utbildas inom de områden som är centrala ur ett säkerhetsperspektiv. Kompetensen finns till stor del hos teknikföretag. Det innebär att kompetensförsörjningen inom industrin inte enbart är en konkurrensfråga. Den är också en integrerad del av vår säkerhet, och därmed en samhällsangelägenhet.

Den tredje utmaningen är förstås omställningen till hållbarhet. Klimatkrisen och jordens begränsade resurser ställer krav på att vi minskar vårt koldioxidavtryck och att vi övergår till mer cirkulära modeller.

Här har industrin tagit ledningen. Svensk industri har en imponerande innovationshöjd när det gäller hållbara lösningar. Det är lösningar som också går på export och bidrar till hållbarhet på global nivå.

I spåren av den nya verkligheten kan vi förvänta oss en ökad efterfrågan på svenska produkter.

Hållbarhet, resiliens och säkerhet är svåra utmaningar. Men ur svårigheter kommer också möjligheter. Sverige har flera industriella styrkeområden. Vi har system och teknologier som mycket väl svarar upp mot de behov som nu växer fram. Områden där vi är framstående vid en internationell jämförelse.

Svenska teknikföretag toppar internationella mätningar när det gäller innovation. Svensk industri har lösningarna och skapar nya lösningar. Jag är övertygad om att det även kommer att gälla för vår tids stora utmaningar. Industrin har en nyckelroll när vi ska ta oss an dessa.

I spåren av den nya verkligheten kan vi förvänta oss en ökad efterfrågan på svenska produkter. Som ger tillväxt, nya investeringar och fler jobb. Även det en anledning till att känna sig mer hoppfull.

TN: Regeringen vill att företagen ska betala krigsberedskap