DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Företagen: Här är frågorna som nästa regering måste lösa

Det finns två frågor som politikerna verkligen måste ta på allvar under kommande mandatperiod, anser Sveriges företagare. Elförsörjningen och kompetensbristen. ”Jag sitter just nu med listan över medarbetarna och vilka som måste sägas upp på grund av de rusande elkostnaderna”, säger en företagare i Kalmar till TN.

Sex av tio företag menar att det måste löna sig mer att arbeta och 45 procent av företagen efterlyser en säker och konkurrenskraftig elförsörjning. Det visar en undersökning som Svenskt Näringsliv genomfört bland 4 000 av organisationens medlemsföretag. I undersökningen har företagen fått säga sitt om vilka näringspolitiska områden som de anser att politikerna bör prioritera den kommande mandatperioden, alltså efter valet i september.

– Jag är inte förvånad över resultatet. Det är de här frågorna som lyfts när jag är ute och träffar företag runt om i landet, säger Karin Johansson, vice vd för Svenskt Näringsliv.

Högt på önskelistan kommer även tidlösa företagarfrågor som att minska regelkrånglet och bekämpa den ökande brottsligheten, men det är två frågor som företagen prioriterar högre än alla andra handlar alltså om svårigheten att rekrytera rätt kompetens och den allt värre krisen i landets elförsörjning. Det är frågor som slår brett över hela näringslivet och alla branscher och som understryker hur allvarlig situationen i dagsläget är.

– Vi måste få en mer långsiktig näringslivspolitik. Just nu ser vi mest kortsiktiga och ibland förhastade lösningar på problem som uppstår, men företagen måste ha spelregler som de vet håller och som de kan luta sig mot över tid, säger Karin Johansson.

”Att få fler i arbete är en ödesfråga för Sverige”

Frågan om att det ska löna sig mer att arbeta handlar främst om det krympande respektavståndet, enligt företagen, det vill säga att den ekonomiska skillnaden mellan att jobba heltid eller att ta del av A-kassa och andra sociala skyddsnät, blir allt mindre.

– Att få fler i arbete är en ödesfråga för Sverige och det sker bara om företagen återfår viljan och modet att expandera och växa. Därför behöver politikerna lyssna på företagen och ta till sig av vad de säger, framhåller Karin Johansson.

– Höj lönerna, ropar en del. Men det är inte det som är lösningen. Lönerna är inte låga utan ligger där arbetsmarknadens parter, genom kollektivavtal, förhandlat fram som en rättvis nivå. Men när de sociala ersättningarna närmar sig dessa lönenivåer blir följdeffekten de stora rekryteringsproblem som idag plågar företagen. Sammantaget är det en jätteutmaning som den politiska diskussionen hittills inte tagit på tillräckligt stort allvar, fortsätter hon.

Svårigheten att rekrytera är något som märks i alla branscher, det visar de rundringningar som Tidningen Näringslivet regelbundet gör med företag runt om i landet. Krögaren Sadoo Iskandarani, som bland annat driver två restauranger och ett cateringföretag i Malmö, pekar på att en rekrytering inte sällan konkurrerar mot två ”löner”.

”De kommer hit, söker jobb och tackar nej”

– Om jag vill anställa en person som är arbetslös och hans eller hennes partner också är arbetslös, så hamnar de ofta i situation där deras sammanlagda inkomst blir lägre av att en av dem tar jobb. Alltså är det inte värt att ta jobbet och personen jag vill anställa tackar nej, förklarar han.

– Det är rena omvända världen att det är så svårt att rekrytera när arbetslösheten är så hög som den är. Jag vill anställa, har råd att betala avtalsenliga löner men får ändå inte tag i människor som vill arbeta. Det är något som inte stämmer här i Sverige, säger Sadoo Iskandarani.

Sadoo Iskandarani skulle egentligen behöva anställa upp emot 20 personer men svårigheterna att rekrytera har gjort att han, vid sidan av att själv inte kunna ta ut någon ledighet, varit tvungen att tacka nej till beställningar.

Men det är inte bara företag i restaurang- och besöksnäringen som återkommande möts av ett ”nej tack” till erbjudna jobb. Även transportbranschen har i många år plågats av brist på yrkesförare och i dagsläget behövs upp till 10 000 personer nyanställas varje år de kommande fem till sju åren.

– Vi erbjuder betald utbildning, lön på 25 000 till 27 000 kronor i månaden, alla villkor på plats, ett fritt yrke med eget ansvar och möjlighet att ta med bilen hem mellan passen. Det är bara att tacka ja till ett heltidsjobb. Trots det är det tvärtom. De kommer hit, söker jobb och tackar nej. Trots att alternativet är att stämpla, säger Jonas Strinning, vd på Svarsvik Trafik och Transport AB i Spånga.

Kritiken: Olika villkor för att driva företag

Den andra frågan som företagen i undersökningen verkligen vill att politikerna prioriterar nästa mandatperiod är en säker och konkurrenskraftig elförsörjning. Larmen om stigande elpriser, bristande effekt i överföringen och risk för elavstängning i perioder ljuder i stort sett varje dag.

– Jag förstår inte hur det ens är tillåtet att dela in Sverige i olika elområden med olika priser och där vi här i södra Sverige har de högsta nivåerna. Det ger ju helt olika villkor för att driva företag inom ett och samma land. Jag blir så arg!

Det säger Eva Nilsson, som tillsammans med sin man och dotter, driver Stranda AB i Ålem i Mönsterås kommun. Företaget är specialiserat på skärande bearbetning, svetsning och montering och har en stor och energikrävande maskinpark. Kostnaderna för att hålla maskinerna i gång har fördubblats det senaste året, vilket måste kompenseras för i priserna ut mot kunderna. Samtidigt ser företaget över hela sin elförbrukning, allt för att kunna spara kostnader.

– Det finns en stor risk att vår produktion i södra Sverige blir för dyr för våra kunder när energipriserna rusar på detta okontrollerade sätt, konstaterar Eva Nilsson.

Än tuffare är situationen hos Autolack Industrilackering i Vimmerby, även det ett företag i elområde fyra, det vill säga södra Sverige. Härdungnarna är energikrävande och de ständigt ökande elpriserna tvingar även här fram prishöjningar gentemot kund.

– Vi har tappat 25 procent av försäljningen den senaste tiden. Kunderna drabbas ju även de och allt blir en följdreaktion. Just nu sitter jag med listan över de anställda för att avgöra vilka som måste permitteras, säger vd Stephan Petersson.

– Det är helt galet. Om det här håller i sig blir kommer mängder av företag att gå omkull, fortsätter han.