KOMPETENSKRISEN

Industrin larmar: Vi hittar inte människor att anställa

Gruvindustrin, stålindustrin och mineralindustrin larmar. Den akuta kompetensbristen hotar klimatomställningen. ”I det stora hela är det ett jättestort BNP-tapp för Sverige”, säger Karin Comstedt Webb, vice vd på HeidelbergCement Sverige, där Cementa ingår.

Just nu pågår en historisk omställning inom industrin, med många nya hållbarhets- och digitaliseringssatsningar. Men samtidigt råder en stor kompetensbrist.

– Vi ser tydligt att konkurrensen ökar. Vi sätter ut annonser men vi får väldigt få sökande för att det helt enkelt inte finns personer, framförallt inte personer med rätt kompetens, sa Åsa Allan, vice vd, Kaunis Iron, på ett seminarium i Almedalen.

Hon menar att företaget försöker att lösa kompetensbristen på olika sätt.

– Bland annat genom att rekrytera utomlands – vi har startat en utbildning tillsammans med gymnasiet lokalt och lärlingsplatser.

”Oöverblickbara konsekvenser”

Om inte kompetensförsörjningen löses kommer den svenska gruvindustrin, stålindustrin och mineralindustrin att drabbas hårt, menar hon vidare.

– I slutänden innebär det mer import. Det geopolitiska läget som vi har idag visar väldigt tydligt hur känsliga vi är i Sverige och EU, och hur otroligt viktigt det är att vi har en säker försörjning av de här råvarorna nationellt.

Även Karin Comstedt Webb, vice vd på HeidelbergCement Sverige där Cementa ingår, konstaterade att kompetensfrågan är avgörande.

– Vad händer med en region som Gotland om den näst största privata arbetsgivaren som erbjuder stabila jobb året runt avvecklas? Det är klart att det påverkar långt ut i samhället när det gäller den allmänna samhällsservicen och förutsättningarna för att folk faktiskt ska kunna bo här permanent. Det är ganska oöverblickbara konsekvenser.

– I det stora hela är detta ett jättestort BNP-tapp för Sverige om man inte förmår att kompetensförsörja den här näringen. Det i sin tur får stora konsekvenser på vår gemensamma välfärd.

Anna Ekström, utbildningsminister (S) berättade på seminariet att problematiken med kompetensförsörjningsfrågan även syns i flera andra branscher.

– Varenda arbetsgivare jag träffar har samma problem, nämligen kompetensförsörjningsproblem. Alla vill ha folk och alla vill dessutom ha de bästa ur varje årskull och det tycker jag att man ska sluta drömma om.

Hon lyfte även fram att många långtidsarbetslösa saknar den grundläggande utbildning som behövs för att vara anställningsbar eller studera vidare.

– Idag kan jag bara konstatera att den utlandsfödda kvinna som inte pratar tillräckligt bra svenska och som behöver gå en gymnasieutbildning för att få sitt första jobb, möts av mycket information från kommuner, regioner och företag som vill anställa henne som vårdbiträde, barnsköterska eller städerska.

– Men jag tror inte att hon nås av särskilt mycket information från industrin, så här finns det en jättestor potential.

Många i utanförskap

Josefin Malmqvist, riksdagsledamot för Moderaterna, lyfte fram det växande utanförskapet, och att 1,3 miljoner människor inte försörjer sig genom eget arbete. Bland annat vill hon se att man säkerställer att utbildning efter arbetsmarknadens behov samt att branscherna får ett större inflytande över utbildningarnas utformning.

– Vi ser att bransch efter bransch skriker efter kompetens. Så här har vi en diger hemläxa att göra.

Hon menar att det inte alltid lönar sig att jobba i Sverige.

– Vi måste reformera bidragssystemen så att det lönar sig att arbeta och vi måste införa krav på människor. Man ska kunna kräva att den som lever på bidrag flyttar till en annan del av Sverige om det finns ett ledigt jobb där. Men idag får man inte ställa krav på det och det tycker jag är orimligt.

Åsa Allan lyfte fram att industrin framöver behöver visa upp att det är en framtidsbransch.

– Vi måste visa att vi är en attraktiv arbetsplats – en jämställd arbetsplats som verkligen lockar både män och kvinnor till vår bransch. Där har vi som industri ett stort arbete framför oss fortfarande.