ELEKTRIFIERINGEN

Öppnar för stöd till konvertering till elbil

Fordon (TT)

Nyförsäljningen av laddbara bilar ökar starkt, men det går trögare med konverteringen av äldre bilar till eldrift.

Miljödepartementet öppnar dock för ekonomiskt stöd till konverteringar av äldre bilar i framtiden.

Sista kvartalet 2019 låg antalet laddbara bilar i Sverige över 100 000. Sedan dess har försäljningen rusat. Under de senaste tolv månaderna har försäljningen ökat med 55 procent. I dag finns det 349 909 laddbara bilar i Sverige och de utgör sju procent av personbilsflottan.

Enligt Mobility Swedens korttidsprognos kommer försäljningen av nya personbilar i år domineras av de laddbara bilarna.

– Prognosen för 2022 pekar på att 60 procent av de nya personbilarna kommer att vara laddbara. Och i vår långtidsprognos menar vi att 100 procent av de nya personbilarna kan vara rena elbilar år 2030 och att laddhybriderna har nått sin försäljningstopp nu under 2022, säger Johanna Barr som vice vd på Power circle, elkraftbranschens intresseorganisation, som tagit fram statistiken.

Men det finns hinder för denna utveckling.

– Det största hindret för försäljningen just nu är att produktionen av fordon inte hinner med efterfrågan, bland annat på grund av komponentbrist. Utöver det är det viktigt att laddinfrastrukturen fortsätts byggas ut. Det handlar dels om den publika laddinfrastrukturen men även om att röja hinder för hemmaladdning, framför allt för boende i städer och flerbostadshus, säger Johanna Barr.

Trögt för äldre

Det har under senare tid etablerat sig firmor i Sverige som säljer elbilskonverteringar av äldre bilar, och bilfabrikat som Mini och Jaguar erbjuder konverteringar av sina bilar.

Det finns 673 577 personbilar i Sverige som är 30 år eller äldre, så kallade samlarbilar, och av dem är 443 562 avställda. Även om flera av de avställda fordonen kanske bara existerar på pappret finns det en stor potentiell marknad för konverteringar. Men det går trögt med konverteringen av äldre bilar till elbilar.

– Det finns ett jättestort intresse, det är många som hör av sig till mig när jag skriver om det. Men det är en marginell företeelse i Sverige än så länge, vilket är synd, säger Maths Nilsson som skriver på sajten CarUp.

Ofta är det kostnaden för konverteringen som avskräcker bilägarna. Exakt hur mycket det kostar beror på bilmodell, önskad effekt, räckvidd och hur mycket arbete man själv kan lägga ned, men flera firmor anger ett prisspann på drygt 300 000 kronor upp till en miljon.

Stöd i sikte

Flera aktörer efterlyser ett stöd för konverteringar för äldre bilar likt de 70 000 kronor som varje ny elbil subventioneras med. Men enligt Miljödepartementet är det inte aktuellt i nuläget.

– Det är viktigt att känna till är att själva konverteringsarbetet inte är särskilt dyrt, omkring 15 000 kr. Däremot kostar enbart ett nytt elbilsbatteri och andra nödvändiga komponenter omkring 250 000 kronor. Det är tveksamt om stöd för själva arbetet att konvertera skulle ha någon effekt på intresset, skriver Tove Kullenberg, pressekreterare hos klimat- och miljöministern i ett mejl.

Det finns dock en möjlighet att det kan komma ett ekonomiskt stöd för konverteringar när det tagits fram ett gemensamt regelverk. Det pågår ett arbete inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) i Geneve med att ta fram internationella bestämmelser för elbilskonvertering baserat på EU:s typgodkännandekrav för nya eldrivna fordon.

– Målsättningen är ett regelverk för konverteringskit som ska omfatta både arbetet och komponenter. När väl ett UNECE-regelverk finns på plats så skulle frågan om ekonomiskt stöd för konvertering, inklusive komponenter kunna bli aktuell, skriver Kullenberg som dock inte kan ange när stödet införs eller hur stort det kan bli.

Vem påverkar mest?

Äldre bilars miljöpåverkan är ofta hett debatterad. Enligt en nyligen publicerad studie framtagen av engelska försäkringsbolaget Footman & James är äldre bilar miljövänliga, beräknat utifrån hur de används kontra tillverkningen av nya bilar.

En klassiker som körs i genomsnitt 193 mil per år genererar 563 kilo koldioxid. Bara vid själva tillverkningen av modern bil som Volkswagen Golf släpps det ut uppemot 6 800 kilo koldioxid. Tillverkningen av den elektriska bilen Polestar 2 uppges skapa 26 000 kilo koldioxid vilket det skulle ta en typisk klassisk bil 46 år att komma upp till, enligt försäkringsbolaget.

Drivmedel en framtidsfråga

Entusiastfordonshobbyn är stor i Sverige. Motorhistoriska Riksförbundet (MHRF) organiserar över 100 000 medlemmar fördelade i över 200 klubbar. En aktuell och ständigt återkommande fråga inom förbundet är hur drivmedelsfrågan ska lösas i framtiden.

– Det kommer att finnas flytande drivmedel även i framtiden, långt efter 2045. Förutom våra äldre fordon finns det då fortfarande kvar åtskilliga miljoner diesel- och bensindrivna fordon i drift i Sverige och utomlands, säger Bent Fridholm som är ledamot MHRF:s styrelse.

Det som sannolikt kommer att bli ett problem, speciellt på landsbygden, är att få tag på rätt sorts drivmedel.

– Mackdöden är påtaglig. På många håll i landet är det redan idag långt till tankställena. Det är det ena. Det andra är de gällande reglerna för reduktionsplikten. Fordonsdrivmedlen får enligt denna lag årligen en allt högre inblandning av förnybara komponenter. Dessa nya blandningar är redan idag inte särskilt lämpliga för våra äldre fordon. Prestandan sjunker och det finns risk finns för skador på bränsleslangar, packningar och ökad rostbildning i bränslesystemen.

Boel Holm/TT

Jan Samuelsson/TT