DEBATTEN OM FRISKOLORNA

Missnöjd rektor gör succé som friskoleföretagare

Ett gäng lärare var missnöjda med att den kommunala skolan inte rustades upp. Det väckte entreprenörsandan och de startade en friskola. Om kommunen blev sur? Inte det minsta. ”Ert engagemang är bra för Bollnäs”, sade det dåvarande kommunalrådet Olof Nilsson Sträng (S).

”Vi är otroligt stolta över att vi har gjort den här resan.”

Orden är Anders Ringårds, rektor på friskolan Lust och Lära i Bollnäs, och med dem inleder han sin berättelse om de hektiska åren 2008-2009 då han tog steget till att bli skolföretagare. Det är inte många år sedan, men ändå känns det som om det var en helt annan tid, en epok då Sverige fortfarande trodde på öppenhet och mångfald inom skolan.

Vintern 2008 träffades fem pedagoger som alla jobbade på Gärdesskolan i Bollnäs. De hade en idé; varför inte starta friskola. Bidragande var att de fem kollegorna hade tröttnat på att den kommunala skolan som de jobbade på inte rustades upp. När beskedet kom att upprustningen måste vänta blev det droppen som fick bägaren att rinna över.

Det var bråttom eftersom de ville komma igång redan till hösten 2009. När väl beslutet var fattat hade de drygt en månad på sig att författa en trettiosidig ansökan till Skolinspektionen.

Spela med öppna kort

Det blev många långa arbetstimmar, berättar Anders Ringård, eftersom de fem samtidigt skulle sköta sina ordinarie jobb. Han var då rektor för Gärdesskolan.

De fem entreprenörerna hade tidigt bestämt sig för att spela med öppna kort. Det gällde att få kommunen med sig, inte mot sig. Därför berättade de om sina planer i alla sammanhang.

– Skolnämnden i Bollnäs tackade och tyckte att det kändes spännande, men det var väl inte så att de hoppade jämfota av glädje, berättar Anders Ringård.

Kvintetten klarade sin deadline och ansökan till Skolinspektionen skickades in sista mars 2008.

Nu inleddes en lång och tålamodsprövande process. Kommunen dröjde med sitt yttrande. Visst, tjänstemän och politiker tyckte nog att idén hade sina förtjänster, men de ville inte rusa fram. Det ville Anders Ringård.

Men till slut hade Skolinspektionen sitt underlag och det blev ett ja den 24 januari 2009.

”Vad hade vi satt igång? Vi hade ju inga lokaler, ingen personal, och visste inte om vi fick några elever.”

Det var klart att det jublades i Ringårds gäng, men de var samtidigt på det klara med att de hade åtagit sig en tuff uppgift.

– Vad hade vi satt igång? Vi hade ju inga lokaler, ingen personal, och visste inte om vi fick några elever. Vi fem kände ändå; vi kör på, vi kanske kan få 50 elever till skolstarten.

De kallade till stormöte i en lokal – på Scandic i Bollnäs – som de fem entreprenörerna bedömde skulle kunna husera en förväntad mängd föräldrar och intresserade, cirka 100 personer. Det kom 400. Succén ledde till att man fick köra två föreställningar samma kväll. Annars fick folk inte plats.

Samtidigt moderniserade Bollnäs sin förvaltning – som sagt, 2008 känns som en helt annan tid – och införde ett skolvalssystem för alla elever. Det gjorde att trycket på friskolan Lust och Lära ökade ytterligare.

”Ert engagemang är bra för Bollnäs, sade kommunalrådet.”

Under processen blev Anders Ringård uppkallad till det dåvarande kommunalrådet, Olof Nilsson Sträng (S), som förklarade att den nya skolan inte fick hyra lokaler av en privat hyresvärd. Han hade ett annat erbjudande, lokaler i gamla Bollnäs sjukhus. Det passade bra, eftersom det betydde att rektor Ringård kunde utforma lokalerna efter de förväntade behoven och den pedagogiska inriktningen.

Att de befintliga rummen var små var till exempel inte ett problem eftersom en viktig del av Lust och Läras inriktning bygger på små klasser. Det ska inte vara mer än 20 elever per klass.

– Ert engagemang är bra för Bollnäs, sade kommunalrådet, vi har avsatt 25 miljoner för sjukhusområdet. Tala med arkitekten, lycka till och kör, berättar Anders Ringård.

– Vi sökte också personal och siktade på 20 tjänster till skolstarten. Vi fick totalt 150 sökande. Det var fascinerande; det var människor från hela Sverige som ville jobba på Lust och Lära.

Höga krav på lärarna

Allt det hårda arbetet ledde till slut fram till att skolan kunde ta emot sin första elevkull samma höst, drygt 100 elever i årskurs 7-9. Sedan dess har de fem ägarna, som idag blivit fyra, arbetat med att implementera den pedagogiska inriktningen. Ägarna till aktiebolaget är, förutom Anders Ringård, Johanna Lund, Henrik Skarphed och Håkan Lind.

Mycket utgår från Anders Ringård livssyn – en positiv grundinställning – som förmedlas till eleverna. Klyschan att det är viktigt att se eleverna har genomförts på riktigt. Det innebär i sin tur höga krav på lärarna. Arbetspasset avslutas inte bara för att lektionen är avklarad, om läraren till exempel ser att en elev mår dåligt måste hen agera direkt.

– Eleverna ska känna att här har vi en skola som jag kan gå till, där jag möter trygga vuxna som vill mig väl. Det är förbjudet för lärare att bara riva av en lektion, man måste bry sig om sina elever, säger Anders Ringård.

Något som ytterligare bidrar till att lyfta elevernas självkänsla är satsningen på profilämnet personlig utveckling.

– Varje klass har en lektion i personlig utveckling i veckan under alla tre åren, säger Anders Ringård.

Sammantaget har satsningarna fått gehör bland både föräldrar och elever i Bollnäs med omnejd. Idag går cirka 400 elever på skolan.

– Alla våra elever har stora meritvärden utan ”snällbetyg”. De ska klara sig bra på gymnasiet. När vi gör uppföljningar vittnar många gymnasielärare om att det märks tydligt när eleverna kommer från oss, säger Anders Ringård.

”Det finns vissa som tycker att vi bara väljer elever, men då säger jag till dem: Kom hit och titta, kom och se vilka elever vi har.”

I debatten sprids ofta föreställningar om att friskolor kan välja och vraka bland elever. Det stämmer inte på Lust och Lära, menar Anders Ringård. När elever ställs i kön till skolan så gäller i första hand anmälningsdatum, sedan geografisk närhet, och till sist syskonförtur. Men hittills har skolan bara utnyttjat det första kriteriet, det vill säga anmälningsdatum. Sedan är klasserna fulla.

Anders Ringård är kritisk mot de som hävdar att friskolor bara väljer elever som är enkla att hantera:

– Det finns vissa som tycker att vi bara väljer elever, men då säger jag till dem: Kom hit och titta, kom och se vilka elever vi har, säger han.

Vill inte sälja

Ägarna bakom Lust och Lära har bestämt sig för att stanna vid det lilla. Det finns inga planer på att expandera.

– De första åren fanns det ett stort intresse bland de stora friskoledrakarna att köpa oss. De såg hur populära vi var, men det här är vårt livsverk, vår fina skola, säger Anders Ringård.

Det finns även andra skolor som har hört av sig för att bli uppköpta.

– De vill att vi ska ta över deras skolor, även grannkommunerna har hört av sig. Men jag är rädd att vi tappar i kvalitet om vi blir för stora. Vi ska se till att skolan levererar och gör bra saker.