DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Ekonomer: Nu väntar elkaos, lågkonjunktur och konkurser
Det är en osäker tid vi har framför oss, vittnar tre tunga ekonomer när de tar tempen på svensk ekonomi i höst. Inflationen är alltjämt skyhög, men väntas falla tillbaka och räntehöjningarna kommer i allt snabbare takt. Chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt varnar för en ny konkursvåg. ”Det är oundvikligt”, säger han.
Svensk ekonomi står och väger och det finns så många osäkerheter inför hösten att till och med de mest luttrade ekonomerna är försiktiga i sina prognoser. Mycket kommer att avgöras av hur ekonomin utvecklas i Europa, menar Robert Boije som är chefsekonom på SBAB.
– Det står och väger. Vi har vår nyckelhandel med Europa, till viss del även med USA, men främst med Europa. Om det blir en recession i Europa så spiller det över även på Sverige, säger han.
Det är så många osäkerheter i ekvationen, så mycket som kan gå snett.
– Om Ryssland helt skulle stoppa gasleveranserna så slår det hårt mot tysk ekonomi och ett antal östeuropeiska länder. Även Italien är beroende av gasimport. Skulle det bli tvärstopp i gasleveranserna är vi inne i en europeisk recession, det är en nyckelfråga, säger Robert Boije.
Även Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, betonar osäkerheterna i prognoserna:
– Vi kommer in i en fas med dämpad konjunktur och med lägre BNP-tillväxt. Det kommer inte att bli en kraftig recession, utan det blir en dämpning där Riksbanken tvingas höja räntan, säger han.
Inflationen faller tillbaka
Konjunkturinstitutets (KI) senaste prognos som presenterades på onsdagen visar att hushållen kommer att dra ner på sin konsumtion i höst och vinter, vilket gör att svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur nästa år. Likt Robert Boije pekar myndigheten på problemen på energimarknaden.
"Brist på gas i Europa gör att energipriserna ser ut att bli rekordhöga under vintern", skriver KI.
– Matpriser stiger, räntor stiger snabbt och hushållen kommer att bli fattigare. På så sätt är det här en värre chock än vad vi hade 2008. För det känns mycket snabbare, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, till TT.
Produktionsvärdet för näringslivet som helhet minskade samtidigt med 0,1 procent i juni jämfört med maj, enligt preliminära siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) som presenterades på onsdagen.
Den skyhöga inflationen är nog det som har överraskat ekonomerna mest och den kommer att fortsätta att vara ett problem även i höst. I OECD-länderna ökade inflationen till 10,3 procent i juni, mätt på årsbasis, den högsta sedan 1988. Bland OECD-länderna finns det både länder som har skyhög inflation, som Turkiet, och låg, som Japan. I Sverige var inflationen 8,5 procent i juli.
På onsdagen kom dock beskedet att den amerikanska inflationen har börjat sjunka, till 8,5 procent i juli. I juni låg inflationstakten, prisförändringarna på årsbasis, på 9,1 procent. Ekonomerna hade räknat med en inflation på 8,7 procent.
Enligt Sven-Olov Daunfeldt finns det mycket som talar för att inflationen blir kvar på hög nivå en längre tid än de flesta trodde i våras. Men samtidigt kan toppen vara nådd snart för att under 2023 falla tillbaka, menar både han och Robert Boije.
– Det troliga är att vi har kvar en relativt hög nivå resterande 2022. Sedan ser vi en snabbare dämpning av inflationen under 2023, på väg mot Riksbankens tvåprocentsmål, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, ser även han en början på en fallande inflation:
– Inflationen kommer att vara hög hela 2022, och en bit in på 2023. Men det börjar synas på det underliggande kostnadstrycket att det lugnar ned sig lite. Vi har råvarupriser som faller tillbaka och transportkostnader som har minskat, främst från Kina till USA, även om de fortfarande är höga. Det finns hopp om att inflationen är betydligt lägre om ett år än idag, säger han.
"Energisituationen är en stor osäkerhetsfaktor för konjunkturen och inflationen.”
Samtidigt pekar även Torbjörn Isaksson på osäkerheterna i prognosen, och det handlar förstås om den akuta energisituationen i Europa. Höga elpriser kan ge både direkta och indirekta effekter på inflationen (som ökade kostnader för produktion och viss transport).
– Energisituationen är en stor osäkerhetsfaktor för konjunkturen och inflationen, och det är svårt att hantera i våra prognoser. Men vi ser till exempel att terminspriset på el har rusat och indikerar mångdubblade elpriser i Sverige vid årsskiftet, säger han.
– Elpriserna är oroande och också kopplade till naturgasen. Vi kan se en del skräckscenarier som rör det, men bortsett från det kan vi se tendenser till fallande inflation, säger Robert Boije.
Världens centralbanker har svarat med räntehöjningar, och många chefsekonomer skulle nog vilja krypa in i huvudet på Riksbankchefen Stefan Ingves när han sitter och spånar över tänkbara scenarier denna höst och i början av 2023. Det är inte lätt att veta vad som är en lämplig styrränta med så många osäkra faktorer. Till saken hör att det är den förväntade inflationen som ska bedömas, inte den befintliga.
– Inflationen har överraskat överallt, vilket talar för fortsatta räntehöjningar. Vi räknar med att Riksbanken höjer styrräntan med 75 punkter i september och 50 punkter i november, vilket ger en styrränta på 2 procent i slutet av året. Men givet vad vi ser vid horisonten tror vi inte att det blir en räntehöjning nästa år. Styrräntan toppar alltså redan i år, säger Torbjörn Isaksson.
SSAB tror på en 0, 50-procentenheters höjning av styrräntan i september, sedan 0, 25 procentenheter i november och ytterligare 0, 25 procentenheter i februari. Först i april landar den på 2 procent. Men samtidigt flaggar Robert Boije för att prognosen kan komma att revideras de närmaste veckorna. Räntehöjningarna kan komma i snabbare takt.
Svenskt Näringslivs ekonomer spår att det blir ytterligare två höjningar i år på vardera 0,5 procentenheter, vilket ger 1,75 procent i styrränta vid årsskiftet.
– Det finns en stor risk att inflationen kommer att bestå på en hög nivå även under 2023, vilket innebär att Riksbanken höjer räntan ytterligare tre gånger med 0,25 punkter under 2023. Detta innebär att räntan blir 2,5 procent i utgången av 2023, säger Sven-Olov Daunfeldt.
"Summerar man det är det en prövotid för hushållen.”
Höjningarna dämpar inflationen, men hämmar också konjunkturen i stort.
– Räntehöjningar slår med viss fördröjning mot tillväxten, säger Torbjörn Isaksson.
– Summerar man det är det en prövotid för hushållen. Vi är inte klara med räntehöjningarna, utan det kommer mer. Och de har inte slagit genom så mycket på svensk ekonomi ännu. Det är först nu som de korta bolåneräntorna stiger.
KI:s konfidensindikator för hushållen föll från redan rekordlåga 66,5 till en bottennivå på 54,1 i juli, vilket visar att hushållen oroas för räntor och stigande inflation.
När Torbjörn Isaksson bedömer den kommande konjunkturen nämner han också Kinas problematiska fastighetssektor och andra kvardröjande problem i Kinas ekonomi bland annat som en följd av de hårda covidrestriktionerna.
– En förmildrande omständighet är att utgångsläget i svensk ekonomi är stark. Sysselsättningsgraden har ökat snabbt till rekordnivåer, samtidigt som bristen på arbetskraft har nått rekordnoteringar. En annan positiv omständighet är att statens finanser är starka, vilket är en krockkudde. Här finns resurser att ta till om det skulle behövas, lägger han till.
Dubbelsmäll på bostadsmarknaden
En konsekvens av den höga styrräntan är att det blir allt dyrare att ta bostadslån, vilket har lett till att bostadspriserna faller kraftigt, något som det har rapporterats om flitigt sedan i våras.
Överhuvudtaget kan bostadsmarknaden åka på en rejäl nit, befarar Robert Boije. Stora delar av svensk industri har länge vittnat om den akuta materialbristen (som även den har bidragit till inflationen). Men är det en bransch som sticker ut är det byggindustrin som har sett priserna på insatsvaror rusa, till exempel cement.
– I ett läge där priserna på insatsvaror har gått upp kraftigt samtidigt som bostadspriserna sjunker kan de som bygger bostäder inte kompensera med högre priser på nyproducerade bostäder. Det blir en dubbelsmäll, säger han.
– Priserna på insatsvaror har sjunkit tillbaka lite grann, men vi har haft en lång period med extremt höga priser på insatsvaror, vilket har lett till att många fattat beslut om att skjuta på planerade byggprojekt. Intresset att köpa bostäder har samtidigt sjunkit kraftigt och det lär spilla över på bostadsproduktionen.
Varnar för konkursvåg
Om konsumenterna håller hårdare i plånboken så kan det slå mot företagen i nästa steg, främst mot dem som riktar sig mot hemmamarknaden.
UC gör en drastisk analys inför hösten och talar om en annalkande konkursvåg efter en tid med väldigt få konkurser.
Sven-Olov Daunfeldt delar den bedömningen:
– Det är oundvikligt. Antalet konkurser har varit rekordlåga under pandemin. Det är troligt att vissa företag som borde ha gått i konkurs under pandemin har klarat sig på grund av krisstöden. Att vi får se en konkursvåg när krisstöden försvinner och samtidigt närmar oss en lågkonjunktur är oundvikligt, säger han.
Han är inte heller, till skillnad mot Isaksson och Boije, särskilt imponerad av den svenska arbetsmarknaden. Han menar att det stora utanförskapet måste åtgärdas, det vill säga det finns en stor mängd personer som inte kan försörja sig själva.
– Det känns som om det är många mörka moln i svensk ekonomi, som en bestående hög arbetslöshet. Även energiförsörjningen är ett stort problem. Att industrier väljer att inte etablera sig på orter för att de oroas för sin energiförsörjning är allvarligt. Det är mycket som går i fel riktning, säger han.
Förutom utanförskapet och energiförsörjningen är det tredje problemområdet den kommande lönerörelsen.
– Att inflationen ligger på högre nivå under längre tid kan påverka lönerörelsen med ökade lönekrav, vilket vi har sett i Tyskland. Med för höga löneökningar finns en risk att inflationen ligger kvar på en högre nivå under en väldigt lång tid.
Läs mer
