ELKRISEN
Experter: Farmanbar vilseleder om vindkraft till havs
Energiminister Khashayar Farmanbar säger att havsbaserad vindkraft kan realiseras på några få år. Omöjligt, enligt experter. ”Jag tror att han har missuppfattat”, säger Lina Kinning på Svensk Vindenergi till TN.
Många företag vittnar just nu om hur hårt de skenande elpriserna slår, inte minst i södra Sverige. Tidningen Näringslivet har den senaste tiden rapporterat om företag som stänger, som betalar mångdubblade räkningar och oroar sig för ”blackouts” i vinter. Läget är akut.
Regeringen menar att det handlar om ”Putin-priser” och att kriget i Ukraina har skapat situationen. Och energiminister Khashayar Farmanbar har vid upprepade tillfällen lovat att havsbaserad vindkraft kommer att ge mer billig el snabbt, och att svenskarna snart kommer att märka skillnad i elpriserna. ”Bygger vi vindkraft till havs så pratar vi om ett antal år, ett eller två år”, sa han till P4 Extra i januari, vilket Sveriges Radio Kaliber grävt vidare i. Trots mothugg, kritik och rättelser från olika håll om tidsplanen har han fortsatt att hävda att havsbaserad vindkraft kommer att ge Sverige billig el snabbt, till exempel på en pressträff strax innan sommaren.
”Det går inte fort att få någon elproduktion på plats, det är ju det som är det stora problemet.”
Problemet är bara att få experter håller med. Varken Svenska kraftnät eller Svensk Vindenergi skriver under på hans löften. Lina Kinning, ansvarig för havsbaserad vindkraft på Svensk Vindenergi, menar att det måste handla om ett missförstånd från energiministerns sida.
– Jag tror att han har missuppfattat. Vi brukar säga att det är byggtiden för en vindkraftspark som tar ungefär två år. Men det är ju inte byggtiden som är det svåra problemet, utan tillståndstiden och det gäller den mesta elproduktionen just nu. Det går inte fort att få någon elproduktion på plats, det är ju det som är det stora problemet, säger hon till TN och fortsätter.
– Någon havsbaserad vindkraft kommer inte att vara på plats om ett par år. Det är ett missförstånd.
Ingen snabb lösning på elpriserna
Lina Kinning menar snarare att den första vindkraften på havet kan vara på plats några år innan 2030. Vattenfalls vindkraftspark på Kriegers flak utanför Trelleborg är tidigt ute och har en egen tidplan att vara i mål tidigast år 2028, förklarar hon. Det är mycket som ska redas ut, bland annat när det gäller Svenska kraftnäts arbete med ledningar och anslutningspunkter.
På regeringen kan det ibland låta som att havsbaserad vindkraft är runt hörnet. Är det rimligt att prata om det som en snabb lösning för att komma åt elpriserna?
– Vi har varit tydliga med hur lång tid det tar. Vi har konstant dialog med aktörer och har fört fram vilka tidshorisonter vi pratar om när det gäller havsbaserad vindkraft, säger hon och fortsätter.
– Vi har ett läge där tillståndsprocesser är väldigt långa och snåriga tack vare att det är väldigt många instanser som är inblandade. Man måste söka tillstånd hos ”olika delar av regeringen”. Ibland kan ett tillstånd löpa ut innan man ens fått ett annat. Det finns ingen samlad process för tillståndsansökningarna för den här speciella vindkraften, säger hon.
Det finns ganska många projekt som är i tillståndsfasen och om tillstånden kommer på plats kan man räkna med ytterligare fyra-fem år innan de kan driftsättas, enligt Lina Kinning.
– Några projekt kan vara på plats strax innan 2030 men de flesta dröjer längre än så. Den landbaserade vindkraften däremot kommer att byggas ut kraftigt till 2024 men sen minskar tillstånden där också, säger hon och menar att det är ett komplicerat pussel som måste byggas för att klara elförsörjningen framöver.
Inte Putins fel - misstag att avveckla kärnkraft
Med tanke på det ökade elbehovet för industrins omställning så behövs all fossilfri elproduktion som går att få till, menar Lina Kinning.
– Allt kommer att behövas, därför är det irrelevant att prata om olika kraftslag. Vi ska prata teknikneutralitet och funktioner som vi behöver i elsystemet, inte ställa kraftslag emot varandra, säger hon.
Lina Kinning hänvisar till en rapport från Energiforsk som bland annat visar att elpriserna i höstas skulle ha varit 30 till 45 procent lägre om Ringhals nedlagda reaktorer hade fortsatt att vara i drift. Det gäller även om den havsbaserade vindkraften hade byggts ut, påpekar hon. Flera forskare och experter har i TN kritiserat att regeringen återkommande skyller elkrisen och de skenande elpriserna på Putin och har pekat på att anledningen snarare handlar om att planerbar kraft tagits bort i energimixen. Enligt Vattenfall hade nedstängningsbeslutet kunnat vara ett annat utan effektskatten 2015.
– All tillkommande elproduktion har en prispressande förmåga, precis som Energiforsks rapport visar. Hade vi behållit kärnkraftsproduktionen, eller fått till havsbaserad vindkraft för den delen, så hade prisökningarna möjligtvis inte varit lika höga, säger Lina Kinning.
”Industrin förbi kraftslagsdebatten”
Enligt Lina Kinning har industrin kommit förbi ”kraftslagsdebatten” och fokuserar i stället på hur man ska klara av det växande elbehovet. Däremot anser hon att politikerna fortfarande bråkar om de olika energislagen, vilket bromsar utvecklingen av ny elproduktion.
När det gäller racet mot småskalig kärnkraft är dörren öppen så länge det sker kostnadseffektivt, menar hon.
– Vi är för teknikneutralitet. Kan det levereras kärnkraft och det blir billigt och problemfritt, så varför inte. Det kommer att behövas stora mängder el för den elektrifiering som krävs för att klara klimatomställningen och Sveriges klimatmål. Vi bör inte låsa in oss i osäkra prognoser om vilka tekniker som är kostnadseffektiva år 2045, säger hon.
Utmaningar det talats tyst om
Åter till den havsbaserade vindkraften och Farmanbars löften om billig och snabb el. Enligt Svenska kraftnät finns det en hel del saker som kan försena, fördyra och göra satsningarna mindre effektiva och lönsamma än beräknat. I en SvD-ledare med rubriken Farmanbar fabulerar om vindkraften går Peter Wennblad igenom flera utmaningar som energiministern tigit om:
För att havsenergi ska komma elanvändare på land till del måste transmissionsnätet byggas ut till en rad sjöterritoriella områden, och den första anslutningspunkten ska enligt myndigheten bli klar någon gång under åren 2029 till 2032.
Svenska kraftnät skriver att elnätet på land måste förstärkas för att överhuvudtaget kunna ta emot stora mängder energi från vindkraftsparkerna och det kommer att behövas kompletterande stödtjänster för att säkerställa stabiliteten, det vill säga mer planerbar kraft.
Dessutom varnar Svenska kraftnät för överföringsbegränsningar i anslutningspunkterna och experter anser att vindkraftsparker till havs kan bli olönsamma om de tvingas köra på halvfart.
Forskaren Staffan Qvist, expert på elsystem, menar att det finns potential för den havsbaserade vindkraften, men han ser också problem. Det talas nu om att bygga havsvind långt ut till havs, vilket kräver oprövad teknik med flytande havsvind vilket kan påverka kostnadskalkylen uppåt. Ungefär hälften av planerade projekt kommer att behöva flytande havsvind på grund av vattendjupet, enligt hans scenarioanalys som han presenterade nyligen.
– Många av områdena är på för djupt havsvatten för att ha fasta fundament, så man skulle behöva använda flytande fundament för de här havsturbinerna. Ungefär en fjärdedel kommer att utsättas för havsis och drivis, säger han under ett seminarium.
Tränger undan andra kraftslag?
Anslutningspunkterna i havet kan till del finansieras genom elnätstariffen, det vill säga av elanvändarna. Från en del håll har satsningen på den havsbaserade vindkraften kritiserats för att ”subventioneras”. Hur ser du på sådana påståenden?
– Vissa sprider uppgifter om att anslutningskostnaderna skulle överstiga hela produktionskostnaden för en vindkraftspark vilket gör debatten onyanserad. Det blev ännu tydligare i SvK:s rapport att de inte kommer att stå för hela anslutningen ut till parkerna, säger Lina Kinning.
Hur ser du på vindkraftens akilleshäl, att produktionen stannar av när det inte blåser? Behövs mer planerbar kraft i mixen?
– Planerbarhet är inte ett kraftslag utan en funktion. En mix av olika tekniker minskar riskerna i systemet, säger hon och fortsätter.
– Politiken borde tävla om vem som kan ge de bästa förutsättningarna för omställningen och elektrifieringen i stället för att bråka om kraftslagen. Det är viktigt att elnätet byggs ut i takt med elproduktionen, att tillståndsprocesserna kapas rejält och att de regulatoriska delarna kommer med, säger hon.
Tidningen Näringslivet har sökt Khashayar Farmanbar, men har ännu inte fått svar på några frågor.
