DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN
Ny våg av naturskydd lamslår investeringar – ”Regeringen måste stoppa EU”
Sverige får alltmer skyddad natur, visar TN:s kartläggning. Ändå laddar Myndighetssverige för fler skydd som stoppar elutbyggnad och investeringar. ”Det lägger en våt filt över samtliga investeringar i alla branscher”, säger företagaren Stefan Ottosson. Nu kan hans investering på hundratals miljoner kronor stoppas.
När Länsstyrelsens förslag på nya Natura 2000-områden för fåglar presenterades förstod Stefan Ottosson ingenting. Han hade haft upprepade kontakter med handläggarna inför sin satsning, och explicit frågat om något som var på gång, men inte en gång hade planerna yppats av handläggarna.
Stefan Ottosson och hans affärskollegor, som står inför en investering på flera hundra miljoner kronor på norra Öland, hade redan köpt en gård, Petgärde gård, som en del av satsningen. Gården som arrenderas av familjen Axelsson är idag en av de största förvaltarna av naturreservat på Öland. Förhoppningen var att de natursköna områdena skulle vara en central den i den nya satsningen.
Men det var innan Stefan Ottosson hade förstått att hela den östra öländska kusten kan bli ett Natura 2000-område för fåglar.
Som han ser det är ett Natura 2000-område en hämsko för alla som vill och vågar satsa pengar i att utveckla bygden.
– Så kort tid som två veckor innan Länsstyrelsen redovisade sitt beslut om Natura 2000 på östra Öland, och på flera andra platser i Kalmar län, så fick vi svaret nej när vi gick in i en detaljfråga. Men så får vi det rätt i ansiktet två veckor senare. Vi fick reda på det utifrån media. Inte ens kommunerna i Kalmar län var initierade, säger han.
"Det är så tråkigt. Vi omsätter mycket pengar i gruppen, men det är inte värre än att vi får avveckla och komma igen och på bästa sätt supporta vår arrendator som är vår vän och viktigaste resurs.”
Den ilska som länsstyrelsernas inventering i kustområdena har mött kan inte beskrivas på ett annat sätt än ett mindre uppror. Kommunpolitiker och företagare protesterar och kräver en konsekvensanalys. Så också på Gotland.
– Länsstyrelsens förslag om utökade områden för fågelskydd kritiseras av regionen. "Vi ser med oro på att nu i princip hela Gotlands östkust pekas ut som fågelskyddsområden utan att konsekvenserna är utredda, säger regionstyrelsens ordförande, Eva Nypelius (C).
Stefan Ottosson känner starkt med familjen Axelsson som han skrev kontrakt med i mars och som sköter Petgärde gård.
– Det är så tråkigt. Vi omsätter mycket pengar i gruppen, men det är inte värre än att vi får avveckla och komma igen och på bästa sätt supporta vår arrendator som är vår vän och viktigaste resurs. Vi får hjälpas åt. Det här är så väldigt dumt, säger han.
SVK tvingas ta dyra omvägar
I en annan del av landet, Stockholm, har Svenska Kraftnät, SVK, sitt huvudkontor. Myndigheten har ett annat ansvar: Att garantera att hela Sverige får el. Det är kort sagt väldigt bråttom, att stödja den elektrifieringsstrategi som är grundbulten för klimatomställningen.
Mellan 2016 och 2021 sökte SVK 12 koncessioner, det blir två per år. Mellan 2022 och 2027 ska 39 koncessioner sökas. Det är 6,5 per år.
Redan idag fastnar SVK i långa tillståndsprocesser, men hur ska det då bli framgent?
Senast det byggdes ut kraftledningar i större omfattning, på 50- och 60-talet, fanns inte miljöbalken eller riksintresselagstiftningen. Då blev elgatorna spikraka. Så är det inte längre.
"Vi ska bygga och förnya ungefär 600 mil ledningar och vi kommer att beröra många kommuner i den utbyggnaden. Det är en extrem konkurrens om markanvändningen.
När det gäller just skyddet av natur och miljö ska en mängd tillstånd hanteras. Det handlar bland annat om områden som omfattas av Natura 2000-skydd, naturreservat, strandskydd eller biotopskydd. Några av tillstånden söks innan man får koncession, andra efter, under själva entreprenaden.
– Vi ska bygga och förnya ungefär 600 mil ledningar och vi kommer att beröra många kommuner i den utbyggnaden. Det är en extrem konkurrens om markanvändningen, säger Katarina Larsson som är avdelningschef för samhällsbyggnad på SVK.
Konkurrensen om marken präglar i högsta grad de strider som rör en 19 mil lång kraftledning mellan Hemsjö i Blekinge och Ekhyddan norr om Oskarshamn. Hittills har det gått tio år och fortfarande är det långt kvar innan elledningen kan tas i drift.
Det handlar om protester från företagare, ofta skogsägare, och boende, men också om att ledningen var planerad att dras genom två naturreservat. Praktiskt, marksnålt och med minst påverkan på övriga intressen, anser SVK, eftersom där redan finns en elledning.
SVK sökte koncession och parallellt med det en dispens för att gå genom reservaten. Eftersom dispensen bara gäller i två år kunde man inte söka tidigare, bedömde man, för om koncessionsärendet drog ut på tiden skulle SVK bli tvunget att söka dispens igen. Det är så Tillståndssverige funkar.
Men när Länsstyrelsen i avslog dispensen hamnade hela processen i ett nytt läge, och det krävdes ett omtag för att rädda projektet.
Merkostnad: 24 777 400 kronor
Länsstyrelsens motivering var att det krävs särskilda skäl som inte motverkar syftet med naturreservatet medan SVK:s biologer försökte argumentera för att det fanns stora naturvärden även utanför naturreservatet som skulle påverkas negativt om elledningen drogs där. Men det hjälpte föga.
– SVK såg inte att det fanns förutsättningar att driva fallet vidare utan vi fick gå till samråd igen för att gå runt reservatet, säger Katarina Larsson. Merkostnad: 24 777 400 kronor kronor, men värst är nog att projektet som helhet försenades ytterligare.
"Det finns över 1 000 skyddade områden i ledningsgator. Många har dessutom tillkommit efter att ledningen har dragits.”
Samtidigt ska SVK renovera hundratals mil av elledningar och underhålla befintligt nät. Det är inte bara nytt som ska byggas. I dessa fall är det de så kallade biotopskydden som ofta hindrar SVK. Det är svårt att få dispens, är erfarenheten.
– Det finns över 1 000 skyddade områden i ledningsgator. Många har dessutom tillkommit efter att ledningen har dragits, säger Li Axrup som är biträdande chefsjurist på SVK.
Både hon och Katarina Larsson berättar sakligt och detaljerat om de olika projekten, ändå märks frustrationen när de beskriver motståndet som de möter:
– Vi har kommit till den situationen att det inte bara handlar om att man inte vill att det ska byggas på en plats. Ofta ifrågasätts det om det ska byggas överhuvudtaget, säger Li Axrup.
Statistik: Naturskydden ökar på alla nivåer
Svenskarna har under århundraden vant sig vid att ströva fritt i natur och mark. Parallellt med det har Sverige byggt sitt välstånd på verksamheter – läs företag – som allt som oftast är beroende av att dra nytta av skog och mark (och vatten). Skogsindustrin är ett exempel, gruvnäringen en annan men det handlar också om till exempel turistnäringar och lantbruket.
Ofta finns ett bra och produktivt samspel mellan de som vill skydda och bevara å ena sidan och markägare och företag å andra sidan. Många företagare, inte minst inom skogen, delar gärna med sig av sina ägor eller tar hand om skog och mark som Länsstyrelsen inte själv har tid eller resurser att förvalta. Petgärde gård är ett bra exempel på det.
Men samtidigt har de skyddade områdena blivit allt fler de senaste tre decennierna, och med det har konfliktytorna också blivit fler.
Det har helt enkelt blivit en ökad konkurrens om marken.
Enligt det mål som Alliansregeringen satte 2014 skulle 20 procent av Sveriges land- och sjöområden samt 10 procent av havsområdena vara skyddade 2020.
När perioden utvärderades förra året visade det sig att målet för havet uppnåddes, men inte det för land- och sjöområden. Enligt den officiella statistiken som SCB ansvarar för är cirka 15 procent av Sveriges land- och sjöområden numera skyddade.
TN har också bett Naturvårdsverket att ta fram statistik som visar att sedan 2011 har antalet naturreservat ökat med 1 543 (643 142 hektar) och biotopsskyddade områden med 1 918 (10 373 hektar). Det har skapats en ny nationalpark och till det ska läggas olika typer av Natura 2000-områden som år 2021 var 4 028 totalt, vilka utgjorde 7 743 041 hektar. Ökningen i hektar för Natura 2000-områden som inte överlappar andra skyddade områden har sedan 2011 varit 1 171 329 hektar.
Under perioden har samtidigt den formellt skyddade skogsmarken ökat med cirka 250 000 hektar, till 1 327 600 hektar produktiv skogsmark.
"Enligt EU-kommissionen ska 30 procent av EU:s territorier skyddas. Alla naturskogar ska undantas, det är en av de stora utmaningarna.”
Samtidigt har EU spänt bågen rejält. Nu tar man sikte på 2030; då ska 30 procent av EU:s hav och land vara skyddade. Det är på EU-nivå, ska sägas, men Sverige och Finland sitter på gammelskogar som har högt skyddsvärde.
– Enligt EU-kommissionen ska 30 procent av EU:s territorier skyddas. Alla naturskogar ska undantas, det är en av de stora utmaningarna. Även om det gäller på EU-nivå så har Sverige sagt att man har en hög ambition. Men exakt vad det innebär, kan man inte säga, säger Olle Höjer, expert på expert på skyddade områden på Naturvårdsverket.
En hög med sten blir biotopskyddad efter ett år
Statistiken är en sak, men det är när man går ned på detaljnivå som man inser vad konkurrensen om marken leder till. Helena Andreason är jurist på LRF och berättar om alla de hänsyn som en lantbrukare måste ta.
Hon tycker att naturreservat trots allt är okej, bland annat för att finns ombud som markägaren kan förhandla ersättning med. Naturvårdsavtal bör man vara försiktig med och det generella biotopskyddet, som bland annat rör rösen, murar, diken och vissa våtmarker är hon mycket kritisk mot.
– Om du till exempel lägger sten i en hög på tomten och den legat där i ett år då är den biotopskyddad. Det är helt bisarrt, säger hon.
”Man kan komma fram till att områdena blir mindre, men under tiden läggs ändå en död hand över områdena.”
Det så kallade utökade strandskyddet menar hon gör att befintliga gårdsbyggnader, som råkar hamna på fel sida om gränsen, inte kan byggas om eller förbättras. Det motiveras dels med att allmänheten ska ha tillgång till stranden, dels med att den biologiska mångfalden ska skyddas. Det senaste decenniet är det just skyddet av arter och natur som har prioriterats, är Helena Andreasons erfarenhet.
– Strandskyddet är också problematiskt för hela landsbygden i stort. Oftast så är det de markerna som är attraktiva för glesbygden för att locka till sig sommarboende, men också för att hindra människor att flytta ifrån samhällena, säger Helena Andreason.
Men det som skapar störst huvudbry är de hett debatterade Natura 2000-områdena.
I Sverige är det länsstyrelserna som ansvarar för att ta fram förslag och efter ett regeringsbeslut är det sedan EU-kommissionen som bestämmer vilka områden som ska skyddas.
Det är det som händer längs med de svenska kusterna just nu, det är det som drabbar Petgärde gård.
– Intressant är att det, när det gäller fåglar som ska skyddas, blir ett skydd även innan utpekandet är klart. Alltså även innan beslutet från regeringen så är Sverige skyldigt att skydda dessa fåglar enligt Natura 2000, säger Helena Andreason.
– Man kan komma fram till att områdena blir mindre, men under tiden läggs ändå en död hand över områdena. Och Länsstyrelsen har inte en bra dialog med markägarna om dessa områden. De har inte resurser, om man ska var ärlig, lägger hon till.
Olika bedömningar försvårar
Enligt henne så lägger Länsstyrelsen redan nu bevarandeplaner för hur miljön ska skötas för att bevara fåglarna. När de börjar gälla måste den kustnära lantbrukaren som gör en miljöprövning för en ny byggnad också göra en beskrivning om hur det påverkar Natura 2000-området. Om myndigheten kommer fram till att så är fallet blir det ett nej direkt, bara samhällsintressen som Försvarsmakten och flygplatser undantas.
Även Li Axrup på SVK anser att Natura 2000-områden tar mycket tid att hantera när kraftledningar ska dras. När det gäller frågan om fågelskyddet så är forskningsläget bristfälligt, menar hon, och Länsstyrelsen får dålig vägledning från Naturvårdsverket.
– Det händer att du för halva elledningen får en bedömning och för den andra halvan kräver Länsstyrelsen en helt annan utredning Det är svårt att få en enhetlig kravställning, säger hon.
Skydd skapas så att man slipper betala ersättning
När kampen om marken hårdnar skapas byråkrati och genast luftas frustrationen i sociala medier och gammelmedia. Det gäller inte minst frågan om de föreslagna Natura 2000-områdena. Men för ett par år sedan var det skogsnäringen som hamnade i fokus. Vad det handlade om var att staten konfiskerade skog utan ersättning, menade skogsägarna, alltså ett hot mot självaste äganderätten.
Det är har blivit en viktig fråga för Centerpartiet som häromåret pressade regeringen till ett antal kompromisser (då MP fortfarande var regeringspartner).
I Skogsutredningen slogs det fast att skogsägarna ska få mer att säga till om när till exempel ett naturreservat ska pekas ut. Redan nu förekommer det att länsstyrelser tar hänsyn till den ändrade inriktningen. I till exempel Garphyttan lades planerna på ett nytt naturreservat ned efter att myndigheten inte hade kommit överens med markägaren.
Olle Höjer på Naturvårdsverket ser det som en utmaning, inte minst för att ett viktigt skäl till att man inte klarade målet på 20 procent skyddad natur var att skogsägarna inte frivilligt avsatte mark i tillräckligt stor omfattning.
– Politikerna har tagit ställning till att öka frivilligheten. Det kan bli en utmaning, när vi ser att man inte sätter av fler frivilliga områden, men samtidigt vill att man ska ha ökad frivillighet. Det blir upp till bevis att visa att man vill undanta värdefulla skogar, säger han.
Men striderna i skogen är fler. Till exempel har Artskyddsförordningen debatterats livligt de senaste åren. Här har myndigheterna en möjlighet att skydda skog och mark utan ett formellt skydd.
– Det finns inte pengar för att skapa formella skyddsområden, då använder man sig i stället av Artskyddsförordningen om till exempel en fågel ska skyddas. På det viset slipper man att ersätta markägaren och får ändå ett skyddat område, men som inte är formellt, säger Helena Andreason.
Måttet bland skogsägarna var rågat när Skogsstyrelsen meddelade en ny strikt tillämpning av artskyddet i februari i år. Enligt de skärpta reglerna skulle varje enskild fågel skyddas. Det ledde till att regeringen till slut valde att gripa in.
– Det är viktigt att regeringen samtidigt gör förändringar för att enskilda skogsägare inte ska stoppas av relativt vanliga arter som Sverige själva fridlyst för att förhindra att de plockas. Det gäller exempelvis blomman knärot som finns på miljontals platser i Sverige och som idag förhindrar skogsbruk i skogar som brukats i generationer, sade Paul Christensson, LRF Skogsägarna, i samband med det.
Olika signaler från regeringen
Men signalerna från regeringen är många och oklara. Ena dagen meddelar klimat- och miljöminister Annika Strandhäll att Sverige ska få nya nationalparker, andra dagen säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson att han älskar gruvor och den tredje dagen klargör energiminister Khashayar Farmanbar att han litar på att Svenska Kraftnät klarar av sitt uppdrag att stärka transmissionsnätet.
Det är klart att de tre ministrarna är medvetna om målkonflikterna som uppstår, men det märks inte alltid så tydligt i debatten.
Olle Höjer på Naturvårdsverket vill dock tona ned målkonflikternas betydelse när det gäller målen att både elektrifiera Sverige och skydda den biologiska mångfalden.
– Jag kan bara konstatera att målkonflikter blåses upp – därför att man vill ha en Blame and Shame Game, säger han och menar att målkonflikterna går att lösa genom bättre planering tillsammans med näringslivet.
Både Katarina Larsson och Li Axrup på SVK är övertygade om att det går att bygga kraftledningar, och att värna natur och miljö samtidigt. De nämner den så kallade Auroraledningen i norra Sverige som ett exempel på att man till slut lyckades komma överens trots att även den drogs genom skyddsvärda områden.
Samtidigt är de tydliga med att det måste till regeländringar, som att kraftledningar ska bli ett riksintresse, vilket ger de planerade satsningarna en helt annan juridisk kraft, och att det måste göras ett politiskt val.
– Vi har naturreservat i Sverige, strandskydd, biotopskydd, men inget tas bort någon gång. Vi lägger bara på område efter område. Och utöver de nationella skydden så kommer EU:s skyddsområden också. Då blir det ytterligare många tvingande hänsyn, säger Li Axrup.
– Vi kan inte både ha tvingande skydd för boende miljö och den biologiska mångfalden och samtidigt bygga ut stamnätet i den omfattning och i den takt som krävs nu. Det måste ske en avvägning mellan olika intressen. Vår bedömning är att lag- och regeländringar krävs för att möjliggöra att den typen av avvägningar mellan viktiga samhällsintressen kan ske på ett rättssäkert och effektivt sätt, fyller Katarina Larsson i.
"Regeringen måste säga till EU – nu får ni ge er. Vi i Sverige kan inte kompensera för att övriga EU inte har skött sin miljö.”
Inom näringslivet är frustrationen ännu tydligare. De skyddade områdena blir fler och fler och man befarar än mer byråkrati och ännu högre kostnader om inget händer. Helena Andreason på LRF anser att det är dags för Sverige att dra i bromsen:
– Regeringen måste stoppa EU och säga; nu får ni ge er. Vi i Sverige kan inte kompensera för att övriga EU inte har skött sin miljö. Vår befolkning behöver också mat och energi. Vi behöver inte peka ut fler Natura 2000-områden. Det handlar hela tiden om att göra EU nöjda, säger hon.
"Om vi inte har tillgängliga kuster så växer det igen”
Tillbaka till Petgärde gård och Stefan Ottosson. Han kommer att presentera sina planer för gården och marken inom kort och kan därför bara avslöja att det till största delen handlar om ett modernt lantbruk – 90 procent av marken viks för detta – och resten för någon form av boende för ölänningar. Projektet kallas för det Moderna bondesamhället och aktörerna i nätverket är förutom han, Lindås, GBJ Bygg och konsertarrangören Kackelstugan.
– Vi står i och med vårt affärskoncept inför en investering som vi är beredda att göra på flera hundra miljoner kronor initialt. Men konceptet är skalbart, det kan handla om upp till en miljard kronor. Det är mycket pengar för öländska marknaden, säger han.
Petgärde gård omfattar idag 460 hektar mark och 2,5 kilometer havstomt som betas av djur och därmed hålls öppen för sjöfågel, menar Stefan Ottosson. De naturreservat som gården sköter åt Länsstyrelsen omfattar 56 hektar.
Han beskriver Öland som en byggd som under århundraden förvaltats och tagits hand om av bönder. Det går inte att tänka bort dem ur ekvationen:
– Om vi inte har tillgängliga kuster så växer det igen. Då finns det ingen fågelbyggd. Då landar ingen fågel här. Det är korna som betar av markerna så att fågellivet trivs. Det har fungerat i flera hundra år. Det här är ogenomtänkta förslag, säger han om Natura 2000-områdena.
"Ett Natura 2000-område av den föreslagna omfattningen lägger en våt filt över samtliga investeringar på alla plan i alla branscher i Öland.
Han vittnar om hur politikerna i Kalmar län har reagerat med kraft sedan de nya planerna presenterades.
– Jag förstår det. Om man inte stoppar Natura 2000 så är det ett politiskt självmord på grund av de allvarliga konsekvenserna för Öland, säger han.
Han hoppas precis som Helena Andreason att regeringen tar sitt förnuft till fånga och bromsar planerna.
– Ett Natura 2000-område av den föreslagna omfattningen lägger en våt filt över samtliga investeringar på alla plan i alla branscher i Öland, säger han.
