ENERGIPOLITIK
Ny statistik: Så stoppas vindkraftsboomen – ”Oroande”
Allt fler kommuner säger nej till vindkraft vilket hindrar en snabb och storskalig elproduktion i närtid, visar siffror från Svensk Vindenergi. ”Det är oroande i ett läge där elkonsumtionen kommer att fördubblas”, säger vindkraftsföreträdaren Tomas Hallberg.
Under 2021 stoppades åtta av tio vindkraftsprojekt av kommunala veton. Det kan jämföras med året innan då fyra av tio kraftverk stoppades, enligt Svensk Vindenergis senaste siffror. Det är en paradoxal utveckling, anser Thomas Hallberg, tillståndsansvarig på organisationen.
– Det här sker i en tid när investeringsklimatet för vindkraften har vuxit sig starkare genom åren och förutsättningarna för att bygga ut vindkraft är bättre än någonsin, säger han.
Än märkligare är att motståndet kommer från kommuner i södra Sverige, som till skillnad från norra Sverige är i stort behov av el.
– Det är extra konstigt att södra Sverige säger nej till kraftslaget när det sedan länge är känt att man behöver öka elproduktionen, säger Tomas Hallberg.
Även tillståndsfrågan är ett stort hinder. Av de vindkraftsprojekt som har tagit sig förbi nålsögat (kommunala vetot) och kan prövas i miljöprövningsdelegationerna och domstolarna, beviljades rekordlåga 22 procent 2021. Ovanpå det har ledtiderna för att fatta beslut om överklagade vindkraftsansökningar mer än fördubblats under perioden 2014–2021, från i genomsnitt 180 dagar till 629 dagar.
– Det är såklart viktigt att det görs en noggrann miljöprövning. Men den är samtidigt väldigt öppet där alla kan säga vad de tycker om projektet. Det gör att det tar för lång tid, säger Tomas Hallberg.
Ytterligare en utmaning är att kommunala veton stoppar vindkraftsprojekt innan miljöprövningsstadiet.
– Ofta stoppar kommunen projekten för att man bedömer att det finns en stor påverkan på djur, natur eller människor. Men frågan om påverkan ska avgöras i länsstyrelsens miljöprövning. Ett annat problem är att kommunveton inte kan överklagas. Det skapar ett väldigt ohållbart system i förhållande till vad vi vet om klimatet, säkerhetsläget och den svenska industrins- och transportnäringens omställning, säger han.
De senaste utmaningarna för vindkraften riskerar också att avskräcka investerare för framtida etableringar. Under 2020–2021 lämnades det in 15 respektive 16 ansökningar för vindkraftverk, vilket är klart lägre än underperioden 2014–2017 då antalet inlämnade ansökningar var 54, respektive 27, 20 och 19. Under andra kvartalet 2022 gjordes inga nya beställningar alls på vindkraftverk.
Att säga nej till vindkraft är att säga nej till svensk elförsörjning, inte minst på kort sikt, anser Tomas Hallberg.
– Det är ett oroande i ett läge när elkonsumtionen kommer att fördubblas till 2040. För att klara det kommer alla kraftslag att behöva utvecklas. Den svenska landbaserade vindkraftens styrka är att den kan bidra med en snabb utbyggnad av elproduktion till en mycket låg kostnad, säger han.
Även industriföreträdare ser problem med en hämmad vindkraft eftersom det slår mot den viktiga energimixen som behövs för att klara elförsörjningen.
– Ska vi möta framtidens elbehov måste vi satsa på alla former av fossilfri kraftproduktion, särskilt i södra Sverige både på kort och lång sikt. Här spelar vindkraften en stor roll att producera el i närtid. Samtidigt kommer kärnkraft att vara jätteviktigt på medellång och lång sikt, säger Johan Bruce, energidirektör på basindustrins energisamarbete SKGS.
Det ligger i politikernas händer att ta en aktivare roll och hitta en lösning på problemet, i stället för att ställa olika kraftslag mot varandra, anser Tomas Hallberg. Svensk Vindenergi har i sin rapport tagit fram fyra förslag som enligt Hallberg är både nära till hands för regeringen och okontroversiella.
– Det finns två saker som inte kräver riksdagsbeslut och som regeringen kan göra redan nu. Det ena är att uppdatera myndigheternas instruktioner så att de bidrar till att främja utbyggnaden av elproduktion och elnät snarare än att hindra och bromsa utvecklingen. Det andra är att omimplementera artikel 16 i EU:s reviderade förnybarhetsdirektiv, som anger att tidpunkten från ansökan till beslut i första instans får vara i högst två år. Då tror jag att man kan hitta sätt att korta ledtiderna för tillståndsprocesserna och samtidigt behålla en hög standard, säger Tomas Hallberg.
Vad gäller det kommunala vetot hoppas Svensk Vindenergi att riksdagen kan komma överens om att skapa ekonomiska incitament till kommuner att bidra till elproduktion och göra vindkraftsprövningen mer rättssäker. En lösning vore att överföra ett belopp motsvarande fastighetsskatten från ny elproduktion från staten till kommunerna där den nya elproduktionen tas i drift. Det borde gälla alla former av kraftslag.
På den fjärde punkten kan riksdagen på sikt komma överens om att ta fram lagstiftning utifrån de förslagen som presenterats i Klimaträttsutredningen.
– Det handlar om att justera Miljöbalken så att den kan väga in klimatnyttan av en ökad elproduktion och utbyggnad av elnätet. Det behövs inga mer utredningar och remissrundor, vi kan bara använda de förslagen som redan finns på bordet, avslutar Tomas Hallberg.
