DEBATTEN OM FRISKOLORNA

”Återta kontrollen? S har kontrollerat samhällsinstitutioner i decennier”

Socialdemokraterna har kontrollerat samhällsinstitutioner i decennier – ändå talar Andersson och andra ledande socialdemokrater om att ”ta tillbaka” kontrollen. Tänk om Sveriges problem på skolområdet är att regeringen snarare kontrollerar för mycket? Det skriver Inger Enkvist.

Ingen torde ha missat att socialdemokratiska valtalare, bland annat statsminister Magdalena Andersson, använder uttrycket att ”återta den demokratiska kontrollen” över skolan. Detta påminner om att socialdemokraterna tenderar att sätta likhetstecken mellan att något är demokratiskt och att det är styrt av dem själva.

Socialdemokraterna dominerar nästan alla samhällsinstitutioner i Sverige, och detta gäller i högsta grad utbildningsvärlden. De har dominerat så länge att tillfälliga borgerliga regeringsinnehav inte förändrar speciellt mycket. De dominerar Utbildningsdepartementet, Statens skolverk, Statens skolinspektion och den omfattande statliga lärarutbildningen. De har sedan länge en speciellt nära förbindelse med Lärarförbundet som framför allt organiserar förskole-, yrkesskole- och grundskolelärare. De dominerar innehållet i skolans undervisning genom läroplaner och regler om organisation av klasser. De har höstterminen 2022 infört en ny och ännu mer politiserad läroplan vilket visar att de har ambitionen att forma den uppväxande generationens tänkesätt.

S har dominerat så länge att tillfälliga borgerliga regeringsinnehav inte förändrar speciellt mycket.

Tänk om Sveriges problem på skolområdet inte är att regeringen behöver ”ta tillbaka kontrollen ” utan det motsatta, nämligen att regeringen kontrollerar för mycket?

Dagens Samhälle hade nyligen en artikel som ifrågasatte statens förmåga att ”leverera”. Texten förde fram att bristande kvalitet i offentlig verksamhet inte beror på för lite pengar utan på alltför många politiska ingrepp. Artikelförfattaren, professor Gustaf Kastberg Weichselberger, pekade på tre faktorer till minskad effektivitet. ”Målbilden” för vad myndigheterna ska åstadkomma har vidgats så mycket att kärnverksamheten blir lidande. Decentraliseringen leder till en osäkerhet som gör att man vill skapa nya kontrollfunktioner och med dem följer kostnader och administration. Idealet för chefer baseras inte på yrkeskunskap utan på en förmodad ledarförmåga. Artikelförfattaren föreslår att offentlig verksamhet ska göra tvärtom: renodla uppdraget, låta verksamheten ledas av de yrkeskunniga som ges förtroende och basera chefsutnämningar på excellens på yrkesområdet.

Offentlig verksamhet bör göra tvärtom: renodla uppdraget, låta verksamheten ledas av de yrkeskunniga som ges förtroende och basera chefsutnämningar på excellens på yrkesområdet.

Inom utbildningsvärlden borde yrkesmän ta tillbaka kontrollen från politikerna. ”Målbilden” i skolan borde vara att eleverna ska lära sig mer och inte att de ska vara så lika som möjligt. Rektorer borde vara skickliga lärare med främsta uppgift att stödja elevers inlärning. Lärares tid borde ägnas åt att ge så god undervisning som möjligt och inte åt administration.

När Socialdemokraterna talar om att ”ta tillbaka” den politiska kontrollen måste detta ses som en del av ett ”projekt” att dominera hela samhället. Sverige har 343 myndigheter. Det behövs tillstånd från myndigheter för det allra flesta aktiviteter. Det är tydligt att Socialdemokraterna vill ha kontroll över exakt allt. Det enda som de inte bestämmer över i skolans värld är exakt hur friskolorna använder sina pengar. Det förklarar att de sätter in propagandakanonerna just där.

”Målbilden” i skolan borde vara att eleverna ska lära sig mer och inte att de ska vara så lika som möjligt.

Man kan tala om två aspekter på den socialdemokratiska kontrollen över samhället. Den första är att ta kontroll över staten och dess tjänstemän. Denna tendens dokumenterades nyligen av Timbro i rapporten ”Enpartistaten”. Regeringens utnämningar till chefstjänster i statsförvaltningen ofta går till socialdemokrater. Enligt Regeringsformen ska staten vid anställning betona skicklighet och förtjänst. I vilken mån görs det?

En annan tendens är samtidigt utvidga statens kontroll över samhället genom att göra så många aktiviteter som möjligt statliga. För att finansiera den omfattande statliga verksamheten tas höga skatter ut, och ett högt skatteuttag gör att medborgarna inte har råd att använda andra tjänster än de statliga. Alternativa verksamheter kan antingen inte starta eller inte bära sina kostnader och blir på det sätter beroende av statsunderstöd och ändå statliga. Friskolor är en verksamhet som är nästan helt beroende av staten.

Socialdemokraterna är vana att ha full kontroll över alla statliga verksamheter. De har en tendens att som den franske ”solkungen” Ludvig XIV säga att ”staten det är jag”. Marita Ulvskog, senare socialdemokratisk minister, lär efter den borgerliga valsegern 1976 ha sagt att ”det kändes som en statskupp”. När socialdemokratiska valtalare nu säger att de vill ”återta kontrollen” avslöjar de att de tänker sig att staten ska dominera samhället och att deras parti ska styra staten.

Dagens Samhälle: Debatt: ”Offentliga organisationer har blivit tjockare om midjan”

Timbro: Enpartistaten