FRIHANDELNS FRAMTID
Så påverkas handeln av Bidens klimatpaket
Nyligen klubbades USA:s första federala klimatlag igenom. Ett stort framsteg i flera avseenden, men reformerna hade kunnat göras på effektivare sätt och främjat global handel mer, menar Henrik Isakson, Svenskt Näringsliv. På kort tid kan paketet gynna svenska företag, men på längre sikt riskerar läget att bli det motsatta.
Den heter egentligen Inflation Reduction Act of 2022, men USA:s nya klimatlag handlar enligt många bedömare mindre om inflation och mer om just klimatet. Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv, välkomnar landets första federala klimatlag och beskriver det som en game changer.
– Enligt tre oberoende källor jag har tagit del av kommer lagen, om den slår ut som tänkt, minska landets utsläpp med cirka 40 procent från 2005 till 2030, säger han till TN.
Lagen innebär bland annat en höjning av minimibolagsskatten till 15 procent, en ny skatt för företag som köper tillbaka sina egna aktier och den ger Skatteverket mer resurser att jaga skattesmitare. Dessutom kan pensionärer vänta sig lägre kostnader för vissa mediciner i och med att den federala staten får rätt att köpslå med läkemedelsföretagen och ett tak införs för pensionärer. Men det är primärt klimatsatsningarna som påverkar handel och företagande i såväl USA som resten av världen.
”En signal om att Biden menade allvar”
Även Karin Henriksson, författare och journalist som har bevakat amerikansk politik på plats i Washington sedan 1980-talet, beskriver lagen som betydande.
– Den är mycket omfattande, om än inte så stor som Joe Biden och, i synnerhet, vänsterdemokraterna hoppades på och försökte driva igenom förra året. Men det handlar om totalt 740 miljarder dollar. Ungefär hälften ska gå till klimatsatsningar, främst subventioner till grön energiomställning, säger hon.
Hon fortsätter:
– Det är utan tvekan en signal om att Biden menade allvar när han talade om att USA skulle ta på ledartröjan igen i klimatarbetet och att satsningar på ny energi- och miljöteknik kommer att skapa välbetalda jobb i hela landet och att, än så länge en förhoppning förstås, vanliga hushåll kan räkna med lägre räkningar för el, värme, luftkonditionering och bränsle till bilen.
Tanken är att statliga investeringar, subventioner och skatteavdrag ska leda till att företag blir mer klimatsmarta och att utsläppsmängden ska sjunka genom att det ska bli billigare att vara ren.
Expert: Kunde varit värre – och bättre
Den ansedda amerikanska tidskriften The Economists ledarredaktion beskriver paketet som bristfälligt, men nödvändigt. Framför allt lyfts den politiska aktiviteten som krävs för att hålla igång de olika delarna fram som en nackdel, men samtidigt understryker ledarredaktionen att det är USA:s mest seriösa försök att tackla klimatförändringar - och det ”uppväger med lätthet bristerna”.
Henrik Isakson, SN, instämmer i The Economists analys och är inte odelat positiv till alla delar av klimatpaketet. Det kunde vara värre, men också bättre, resonerar han.
– Om man ska göra något åt problemet med klimatförändringar, vilket man måste, så finns det mer eller mindre bra lösningar. Det allra värsta hade varit ren regleringsekonomi där statliga påbud bestämmer vad företagen för göra, men så blev det inte och det är bra, säger han.
Det bästa, enligt honom, vore att man tillämpade ”polluter pays”, vilket innebär att den som orsakar skador i miljön får betala för utsläppet.
– Den modellen gäller i EU. USA:s reformpaket kan kanske ses som en mellanlösning. Det bygger på prismekanism, vilket är marknadsekonomiskt, men prismekanismen är enbart baserad på morötter och inte piskor, säger han.
Trots allt är det ett klimatpolitiskt framsteg av enorma mått, betonar han.
– Synd bara att det görs på ett ineffektivt sätt, man hade kunnat nå ännu större framsteg om man inte var så protektionistiska.
Protektionism i båda läger
Just protektionism är ett fenomen som har fått större inflytande på den amerikanska ekonomin under senare år, från både höger och vänster. Under sina fyra år i Vita huset talade Donald Trump återkommande om ”America First”, medan Joe Biden under valet 2020 besökte industrisamhällen på östkusten och betonade vikten av att ”Buy American”, köpa amerikanska varor. Journalisten Karin Henriksson instämmer i att en protektionistisk trend präglar politiken i landet.
– Många har länge pekat på likheterna mellan Donald Trump och en del demokrater, exempelvis industrifacken i Mellanvästern. I den interna eftervalsdebatten i det demokratiska partiet handlade mycket om huruvida man svikit "arbetarna" och bara brytt sig om välutbildade och minoritetsgrupper. Joe Biden gick till val, i alla fall delvis, med fackliga kepsen på, som Union Joe, med löften om att återställa medelklassen. Han har hittills behållit strafftullarna på kinesiska varor som Trump införde och planerna på att lyfta dem har i alla fall tillfälligt skjutits på framtiden efter den tilltagande spänningen mellan Peking och Taiwan.
Hon fortsätter:
– Bidenadministrationen har också verkat för att stärka USA:s konkurrenskraft och minska behovet av import, i synnerhet av halvledare, något som välkomnades även i näringslivet. Så, en protektionistisk trend, ja, men man kan ju också se det om att det är en satsning på amerikanska företag och deras anställda i USA.
Svenska företag kan både gynnas och missgynnas
För svenska företag kan det massiva amerikanska reformpaketet vara goda nyheter, åtminstone inledningsvis.
– Det kan innebära en möjlighet för svenska företag på kort och mellanlångt perspektiv. Svenska företag är duktiga på klimatlösningar och när efterfrågan på clean tech nu lär öka gynnar det dem, säger Henrik Isakson.
På längre sikt riskerar läget att bli det motsatta. Lagens uttryckliga ambition är att gynna amerikanska företag, i synnerhet i eftersatta delar av landet, vilket riskerar att försvåra för svenska företag som inte på samma sätt har statliga subventioner. Och en sådan snedvriden konkurrenssituation leder lätt till handelskonflikter, betonar Henrik Isakson.
– Devisen är att det är bättre att något tillverkas i Kalifornien än i Sverige, men ännu bättre om det tillverkas i West Virginia än i Kalifornien och ännu bättre om det tillverkas i West Virginia av fackligt anslutna. Så visst, det är bra för miljön om amerikanska företag med staten i ryggen blir bra på clean tech, men dåligt för svenska företag då det kan minska affärsmöjligheterna, säger han.
Amerikanerna ska även få en skatterabatt vid köp av elbil och i elbilar utgör batteriet närmare hälften av kostnaden vid produktionen. 2029 ska 100 procent av batteriet vara tillverkat i USA, Kanada eller Mexiko.
– Om ett batteri görs av Northvolt i Sverige och ska exporteras, då får de först betala tull för att komma in på den amerikanska marknaden. När de väl sätts in i amerikanska fordon kommer de inte att inkluderas i den statliga rabatten. Det innebär ytterligare en nackdel för företag utanför USA, säger Henrik Isakson.
