ELKRISEN
Rekord för elexporten – bingo för staten
Ekonomi (TT)
Det svenska elundret – vi är numera största nettoexportör av el i Europa – är bingo både för elproducenter och staten.
Skyhöga elpriser i Europa lyfte svensk elexport till rekordnivån 4,2 miljarder kronor i juni. Med uppåt följer också flaskhalsintäkterna som Svenska kraftnät drar in.
Sverige körde med en elexport på 16 terawattimmar under första halvåret om Frankrike som Europas största nettoexportör av el. Exporten har till följd av skyhöga elpriser i skuggan av Ukrainakriget gjort att vi dessutom har slagit historiskt rekord när det gäller intäkterna från elexporten – senast i juni med en export för 4,2 miljarder. Det är flera gånger högre än normalt.
Pengar till Svenska kraftnät
Den svenska elexporten under första halvåret var totalt värd 18,3 miljarder, enligt statistik från Svenska kraftnät och Statistiska centralbyrån (SCB). Exportvärdet beräknas utifrån överföringar per timme och aktuella spotpriser.
Rensar man bort transithandeln är nettointäkterna från den svenska elexporten under januari–juni i år 15,2 miljarder kronor.
TT: Är detta det nya svenska musikundret, ett elunder?
– Jag vet inte om alla svenska elkonsumenter är så förtjusta i den liknelsen, säger Magnus Thorstensson, analytiker med ansvar för råkraftmarknaden på branschorganisationen Energiföretagen.
Precis som när el förs över mellan elområden inom Sverige lägger kabelägarna beslag på prisskillnader mellan olika elområden, enligt Thorstensson.
Konkret handlar det om kapacitetsavgifter, med vilket avses de "vinster" som uppstår i prisberäkningen när kraft flödar från lågprisområde till högprisområde. I Sverige går pengarna främst till myndigheten Svenska kraftnät, men till viss del även till norska Statkraft, som äger den svensk-tyska kabeln Baltic Cable.
Kapacitetsavgifter, som också kallas för flaskhalsintäkter, har ökat radikalt i den energikris som Europa har gått in i till följd av strypta ryska gasleveranser i skuggan av Ukrainakriget.
Enligt Lars Munter, elmarknadsexpert på myndigheten, är skillnaden på elpriserna i Sverige och mottagarländerna större än normalt i elkrisen. Det svenska värdet på elexporten under första halvåret summeras till 15,2 miljarder kronor, men värdet i mottagarlandet ligger på 29,4 miljarder. Mellanskillnaden – 14,2 miljarder kronor – utgör då flaskhalsintäkter som delas mellan systemoperatörerna i Sverige och mottagarlandet.
– Värdet av exporten är 15 236 miljoner kronor som tillfaller de svenska elproducenterna och prissäkringsföretagen, säger han till TT.
Elproducenter och andra aktörer på elmarknaden i Sverige tjänar förstås på det dramatiska prislyftet på el i Europa, enligt Thorstensson. Men han menar att detta inte går att beskriva med det exportbelopp som Svenska kraftnät och Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar varje månad.
Elproduktion prissäkrad
Han ifrågasätter beloppet 15,2 miljarder, då elen som exporteras från södra Sverige ofta kommer från andra svenska elområden och genererat flaskhalsintäkter på vägen söderut.
Exakt hur mycket bolagen tjänar på exporten avgörs av de serier av köp- och säljordrar som exporten bygger på och hur bolagen i sin tur har prissäkrat sin kraftproduktion på terminsmarknaden.
– Det är sant, sitter du på produktion så har du sannolikt inte prissäkrat allt och då kommer du göra högre vinster på grund av de högre priserna, säger Thorstensson.
Men enligt Thorstensson är det inte ovanligt att minst 80 procent av den svenska elproduktionen prissäkrats i förväg.
– Detta gör att det är väldigt svårt att uttala sig om vilka vinster företagen gör. Det är många faktorer innan man kommer ned till sista raden, säger han.
Joakim Goksör/TT
Fakta
Regeringen har inför valet föreslagit att Svenska kraftnät ska återföra så kallade flaskhalsintäkter för 90 miljarder kronor till företag och hushåll i form av ett pristak för el. Planen är att minst hälften av pengarna ska gå till hushållen.
Exakt hur återföringen ska gå till ska utredas av Svenska kraftnät, men regeringen utesluter inte att det kan bli direkt kompensation till hushåll och företag. Svenska kraftnät har fått i uppdrag att till den 15 november återkomma med ett förslag, för godkännande av Energimarknadsinspektionen.
Flaskhalsintäkterna utgörs av så kallade kapacitetsavgifter som betalas in till Svenska kraftnät av kraftbolag och regionala nätägare . Avgifterna motsvarar prisskillnaderna mellan olika elområden, vilket anses avspegla brister i överföringskapacitet.
Fakta
Värdet på svensk elexport har skjutit i höjden i takt med att elpriserna på kontinenten pressats upp av strypta ryska naturgasleveranser.
Värdet på den svenska elexporten i juni i år på 4,2 miljarder var i sig ett nytt historiskt månadsrekord. I beloppet ingår cirka 700 miljoner kronor som härrör från transiterad el, alltså el som kommer från utlandet och via svenska kablar förs vidare till utlandet.
I juli sjönk nettovärdet på elexporten till 3,8 miljarder kronor, men även det är betydligt högre än normalt.
För att få en bild av hur mycket elexportens värde har ökat kan man jämföra med det månatliga snittet under 2021 på 1,8 miljarder eller snittet på knappt 550 miljoner kronor under pandemiåret 2020. Månadssnittet för de fem åren före pandemin, 2015–2019, låg på 826 miljoner kronor.
Lyftet för svensk elexport tog fart redan 2021, när europeiska elpriser rusade efter strypta ryska leveranser av naturgas. För helåret 2021 blev det ett lyft upp till 21 miljarder, från 7,6 miljarder under 2020.
Prognoserna för elpriserna pekar just nu snarare uppåt än nedåt i terminshandeln.
Skulle priser och volymer på svensk elexport i juni hålla i sig på juninivån ett års tid skulle det ge en elexport i årstakt på nästan 51 miljarder kronor. Det är nästan lika mycket som värdet på den samlade elexporten 2015–2019, enligt statistik från Statistiska centralbyrån (SCB).
Källor: Statistiska centralbyrån, Svenska kraftnät
