DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

”Det är viktigt att ha ett jobb – men viktigast att ha rätt jobb”

Vi vet redan att det är viktigt att ha ett jobb, men att ha rätt jobb är ännu viktigare. Andreas Bergh skriver om utanförskapet på arbetsmarknaden.

En rapport från Entreprenörskapsforum om att många utrikes födda i arbetsför ålder inte är självförsörjande har debatterats flitigt detta valår. Kritiker mot rapporten har lyft viktiga poänger: Något entydigt mått för när en individ ska räknas som självförsörjande finns inte. Den som studerar är oftast inte självförsörjande vid tidpunkten för studierna, men kan förhoppningsvis räkna med ökad försörjningsförmåga senare i livet. För Malmös del är det viktigt att beakta pendlingen över Öresundsbron.

Ingen av dessa invändningar förtar emellertid huvudpoängen i rapporten: Många utrikes födda har svårigheter på den svenska arbetsmarknaden, och den som bara använder sig av sysselsättningsstatistik utan att beakta människors inkomster kommer att underskatta problemet - både för de direkt berörda människorna och för välfärdsstaten som helhet.

Vi vet en hel del om vad som behövs för att underlätta för människor att försörja sig själva.

Den fråga vi nu borde ställa oss är följande: Hur gör vi det lättare för människor att öka sin försörjningsförmåga? Faktum är att vi redan vet en hel del om detta. Några exempel:

Att ha ett jobb är viktigt, men att ha rätt jobb är ännu viktigare!

Hur produktiv en anställd är beror inte bara på utbildning och kvalifikationer. Det beror också på hur väl hennes färdigheter passar ihop med den specifika arbetsplatsen och arbetsuppgiften. Att lyckas väl med matchningen är en konstart som ofta kräver att både arbetsgivare och arbetstagare tillåts prova sig fram, får lov att misslyckas och lätt kan rätta till en dålig matchning. På en mer flexibel arbetsmarknad kommer fler att vara rätt person på rätt plats, och då kommer fler att kunna försörja sig själva.

Ekonomiska incitament spelar roll.

Det måste löna sig att arbeta har länge varit ett slagkraftigt argument i svensk politik - dock oftast som argument för sänkta marginalskatter. För Sveriges del är det numera ett större problem att det ofta lönar sig dåligt att ta steget från bidrag eller socialförsäkringsersättning till en arbetsinkomst. En ny forskningsöversikt av Jacob Lundberg och John Norell visar dessutom att denna typ ekonomiska incitament faktiskt spelar roll för människors beteende - i synnerhet för kvinnor. Reformer för ökad självförsörjning kommer alltså sannolikt också att främja ett mer jämställt deltagande på arbetsmarknaden!

På en mer flexibel arbetsmarknad kommer fler att vara rätt person på rätt plats, och då kommer fler att kunna försörja sig själva.

Gig-ekonomin är särskilt viktig för de mest utsatta.

Få delar av ekonomin får så mycket kritik från både höger och vänster som gigekonomin just nu. Men det vi vet om matkurirer, elcykelladdare och andra giggare, är att de jobbar i en sektor som uppstått för att det finns efterfrågan på denna typ av tjänster. Enkelt uttryckt finns det tre kategorier inom gigekonomin: Kunder som tycker det är bekvämt att kunna beställa hem mat och annat och få det levererat till dörren, giggare som tycker att giggande är ett välkommet komplement till andra inkomster (ofta studiemedel) samt giggare som inte hittar något annat sätt att tjäna pengar i Sverige. De två förstnämnda grupperna går det ingen större nöd på. Men den senare gruppen består till stor del av utsatta utrikes födda som gör precis vad vi vill att de ska göra: Kämpar för att försörja sig själva. Har vi rimliga villkor för gigekonomin gör vi det lättare för människor att bidra till sin försörjning.

Vi vet alltså en hel del om vad som behövs för att underlätta för människor att försörja sig själva. Frågan är om politiken klarar av att omsätta denna kunskap i reformer som tillräckligt många kan enas kring.

Entreprenörskapsforum: En majoritet utrikesfödda blir aldrig självförsörjande

Ratio: Hur skatter påverkar viljan att arbeta