SVENSKA FORSKNINGEN

”Nästa regering måste våga satsa på forskningen”

Grunden för att kunna lösa elbristen, klimathotet och säkerhetsutmaningarna är forskning och vetenskap. Ändå har större satsningar på forskning, utveckling och innovation (FOI) uteblivit. Det skriver Maria Rosendahl.

Området forskning, utveckling och innovation (FOI) brukar sällan väcka några starkare känslor. Politiskt är området styvmoderligt behandlat. Det är konstigt eftersom det är grunden för att lösa vår tids stora utmaningar så som elbrist, klimathot och säkerhet. Ytterst handlar det om Sveriges position som kunskapsnation och vår internationella konkurrenskraft. Det finns inga genvägar. Sverige måste satsa mer på FoI.

Nästa forsknings- och innovationsproposition väntas presenteras av regeringen under 2024. Likt tidigare, lär den bli omfattande och peka ut både mål och processer. Men problemet ligger inte där, utan på en övergripande nivå.

Inte sällan har forskningspolitiken behandlats som en kostnadspost bland andra.

Trenden har gått åt fel håll. FoU-satsningarna har stadigt minskat de två senaste decennierna. Dessutom kommer 70 procent av den totala finansieringen från näringslivet, staten står endast för 30 procent. Av näringslivets andel står teknikindustrin för cirka 50 procent. Det är sistnämnda forskning som gett oss produktion, telekommunikation och fordon i världsklass.

Sverige har under lång tid varit en framstående forsknings- och innovationsnation. Men den utvecklingen är hotad och allt fler länder riskerar att springa om oss. Vi har tappat försprång och fart inom viktiga styrkeområden som elektronik och nästa generations trådlösa nät. Länder som Israel och Sydkorea är redan långt förbi oss. Vi kan inte vila på gamla lagrar och drömma om fornstora dagar. Vi behöver satsa mer - och vi behöver satsa smart.

Jämförelser visar att de länder som har en framgångsrik forsknings – och innovationspolitik har en gemensam nämnare i långsiktiga strategier och en tydlig ambitionsnivå. Svensk forskningspolitik präglas i stället av mer kortsiktighet och brister i tydliga målsättningar. Inte sällan har forskningspolitiken behandlats som en kostnadspost bland andra. Något som ska hanteras avskilt från resten av samhället. Innovation tas för givet – liksom att industrin ska fortsätta utveckla och generera lösningar som svarar mot samhällsbehov. Det är en farlig strategi.

Det förefaller lätt att glömma bort och därför värt att påminna om. Det är näringslivets forskning, utveckling och innovation - med eller utan statens hjälp - som bildar grunden till vårt välstånd. Det är här utvecklingen sker av det som ska bli produkter och exportsuccéer. Det är här kvalificerade jobb skapas i hela landet. Det är också här lösningarna utvecklats som vi behöver för att tackla energibrist, klimatutmaningar och säkerhetshot. FoI bidrar därmed starkt till Sveriges konkurrenskraft. Det är genom tillämpad och behovsmotiverad FoI som ett lands höga kunskapsnivå kan få konkret utväxling och komma till praktisk nytta.

Det är näringslivets forskning, utveckling och innovation - med eller utan statens hjälp - som bildar grunden till vårt välstånd.

Industrin i Sverige ligger i framkant. I nuläget är den motor för processen mot ökad digitalisering och hållbarhet. På EU-språk kallat ”Twin Transition”. Det kommer att kräva enorm kunskapsutveckling om den ska lyckas. Och den måste ske i samverkan mellan näringsliv och stat för att lösningarna ska kunna implementeras och skalas upp. Dock – och detta är viktigt – utan att störa marknadens funktionssätt.

Statens stöd till FoI bör endast ske i en tidig fas, innan en teknisk lösning är en produkt som kan lanseras på en marknad. Statens involvering blir viktig vid grundforskning och i en fas där både riskerna och investeringsbehoven är för stora för att företag ska kunna bära dessa.

Till detta kommer ett nytt säkerhetspolitiskt läge ett stundande NATO-medlemskap för Sverige. Försvarsanslagen kommer att öka, liksom efterfrågan på industrins innovativa lösningar. Som medlemmar i NATO kan Sverige förväntas bidra med forskning och utveckling, inte bara på det militära området utan även på områden som ska bidra till hela samhällets motståndskraft – till resiliens. Det kommer att kräva en rejäl uppväxling av Sveriges FoI.

Sammantaget är det mycket som står på spel. Kunskap är en färskvara och innovation kräver behovsmotiverad forskning. Det behövs mer resurser, långsiktighet och skarpare strategiskt fokus. Vi måste få utvecklingen att gå åt rätt håll och arbetet för vår nya regering börjar nu.