ELKRISEN
Näringslivet kritiserar EU:s åtgärder mot elkrisen
Vinster är bra – men i det här läget måste elbolagen dela med sig, anser EU-kommissionen i sina nya energiförslag. "Det finns, ur svenskt perspektiv, betydligt bättre lösningar än de Ursula von der Leyen föreslår”, säger Marie Knutsen-Öy, energipolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
Förslagen från EU-kommissionen ligger nu på bordet om hur man ska komma till rätta med de kraftigt växande energipriserna.
– Putin försöker splittra oss och vi måste visa honom att vi är starkare än så. När vi står tillsammans finns det ingenting vi inte klarar av, säger klimatansvarige vice kommissionsordföranden Frans Timmermans på en presskonferens i Strasbourg.,
Som väntat föreslås bland annat gemensamma åtgärder för att minska energikonsumtionen i Europa och ett intäktstak för de energiföretag som just nu tjänar extra mycket på grund av det höga gaspriset.
– I sådana här tider är det fel att göra extraordinära rekordvinster tack vare krig och på konsumenternas bekostnad. I sådana här tider måste vinsterna delas och kanaliseras ut till dem som behöver det mest, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen när hon ger en fingervisning om åtgärderna under sitt tal om läget i unionen inför EU-parlamentet i Strasbourg.
Dela med sig?
Kommissionen vill sätta en gräns på 180 euro per megawattimme. Allt ovanför det som icke gas-bolagen tjänar vill i stället kommissionen att EU-länderna ska kunna dela ut till sårbara konsumenter och hushåll.
Dessutom uppmanar man länderna att göra solidariska avtal sinsemellan för att dela med sig, i de fall där exempelvis ett land drar in mer pengar på åtgärden än ett annat.
Hisnande 140 miljarder euro hoppas kommissionsbasen att åtgärden totalt ska kunna ge. Intäktstaket är tänkt att gälla till den 31 mars nästa år.
För elkonsumtionen vill kommissionen att medlemsländerna blir skyldiga att minska elanvändandet under vissa "rusningstider" med fem procent. Dessutom ska man ha som mål att minska elkonsumtionen totalt med tio procent.
Reform på gång
Andra delar av förslagen är ett "solidaritetsbidrag" som ska tas ut av olje-, gas- och kolbolag på de eventuella vinster som överstiger 20 procent mer än vad genomsnittsvinsten varit under de tre senaste åren. Medlemsländerna får också rätt att sätta priser på elen under kostnadsnivå till både hushåll och små- och medelstora företag.
Däremot utlovas inget generellt pristak på gas – åtminstone inte just nu. I stället talas om att utveckla samarbetet med "pålitliga vänner som Norge". Kommissionen ska också påbörja arbetet för att ta fram "mer representativa riktmärken" för prissättningen på gasmarknaden och inleda arbetet för en "djupgående reform" av elmarknaden.
Det sistnämnda förtydligar von der Leyen i ett avslutande inlägg i Strasbourg vid lunchtid.
– Den stora, stora reform som många av er har pratat om, för att bland annat koppla bort gasen från prissättningen, kommer att läggas fram mot slutet av året. Det är en stor uppgift som vi alla måste ta tag i tillsammans, säger von der Leyen.
Planekonomi?
Svenska EU-parlamentsledamöter är dock inte jättepositiva.
– Det är positivt att det nu vidtas åtgärder på kort sikt och det kommer att ha ett brett stöd, men man tar inte tag i de långsiktiga frågorna och där saknas kärnkraften, säger Tomas Tobé (M).
– Jag är orolig för att många av de verktyg man kommer dragandes med luktar planekonomi och att man gör om en elmarknad som faktiskt fungerar, helt i onödan, bara för att Tyskland har stora gasproblem, säger Emma Wiesner (C).
Men EU-kommissionen försvarar sig.
– Vi har hamnat i en djupgående obalans mellan utbud och efterfrågan. Det som en gång var en fri och fungerande marknad har saboterats. Att lämna det här till marknaden vore att straffa ut de fattigaste konsumenterna och lämna företag på randen till kollaps, säger Timmermans i Strasbourg.
Ett intäktstak för energiföretag som just nu tjänar extra mycket är inte lämpligt, menar Svenskt Näringsliv.
– Det finns, ur svenskt perspektiv, betydligt bättre lösningar än de Ursula von der Leyen föreslår. En EU-reglering av elproducenternas vinster som föreslås riskerar förvärra situationen för svenska företag om den blir tvingande. Många producenter band en stor del av sina leveranser före krisen, till ett pris som inte avspeglas på dagens elmarknad, säger Marie Knutsen-Öy, energipolitisk expert Svenskt Näringsliv.
Hon ser andra åtgärder som borde prioriteras:
– Svenska staten har fått kraftigt ökade momsintäkter från elhandeln, som skulle kunna användas för att stödja utsatta elanvändare. De stora flaskhalsintäkter som genererats, som ju egentligen tillhör elanvändarna, skulle också kunna användas, säger hon.
– Att den föreslagna skatten dessutom explicit riktas mot fossilfria kraftslag är direkt kontraproduktivt när det kommer till att minska vårt beroende av fossila kraftslag och minska våra utsläpp, lägger hon till.
Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv, saknar viktiga förslag:
– Konkurrenskraften, som är nyckeln till Europas långsiktiga utveckling, var frånvarande och nämndes bara i förbifarten. Det är anmärkningsvärt. Det finns en inriktning mot ökad statlig styrning och statsstöd som riskerar bli långsiktigt skadlig. Vi hade gärna sett ett större fokus på betydelsen av frihandel, och att USA nämndes ur ett handelsperspektiv, vilket saknades helt, säger hon.
– Positivt, å andra sidan, var att Ursula von der Leyen tog upp den inre marknadens betydelse. Det var också bra att företagens avgörande roll i den gröna och digitala omställningen nämndes flera gånger i talet, till skillnad från förra året när de lyste med sin frånvaro, lägger hon till.
De konkreta förslagen ska härnäst diskuteras på ett extrainsatt energiministermöte i Bryssel den 30 september.
