Kostnaderna för vatten och avlopp skenar. I var fjärde kommun har taxan höjts med över 20 procent i år.

Höga räntekostnader har lett till att allt fler bostadsrättsföreningar vill att medlemmarna gör kapitaltillskott. Alltså bidra med pengar till föreningen – för att minska lånen.

Från beckmörkt till något ljusare. Branschorganisationen Byggföretagen målar i en ny prognos upp en aningen mer positiv framtidssyn i spåren av väntade räntesänkningar.

Kostnaderna för landets bostadsrättsföreningar fortsätter att stiga kraftigt. Det visar ett färskt index från Sveriges Bostadsrättscentrum (SBC).

Finanspolitiska rådets tankar kring ett register över svenskarnas inkomster behövs inte, skriver Tobias Wikström på Di:s ledarsida.

I januari sjönk priserna på såväl bostadsrätter som villor i landet.

Facken och arbetsgivarna är överens om att regeringen måste sjösätta reformer för att mildra byggkrisen, annars väntar ”katastrofala följder”. Men de har olika förslag högst upp på önskelistan. ”Friare hyressättning i nyproduktion sänker marknadsrisken och stärker investeringsviljan i hyresrätter”, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd på Byggföretagen, till TN.

Lättade amorteringskrav, friare hyressättning i nyproduktion och ändrade presumtionsregler är de mest effektiva åtgärderna för att lindra byggkrisen, enligt en ny rapport.

Lösningen på den krisande bostadsmarknaden är ”en kombination av marknadshyror, avregleringar och specialbyggda bostäder för de fattigaste grupperna”, skriver Erik Helmerson på DN:s ledarsida.

Under flera år kommer byggkranar lysa med sin frånvaro, menar Riksbyggens vd Johanna Frelin. Bostadsjätten Rikshem ser inte ljusare på situationen. ”Greklandskrisen och Lehman Brothers 2008 varade runt sex månader. Nuvarande kris har pågått i 1,5 år. Så underskatta inte krisläget”, säger chefen Petter Jurdell till TN.