Ytterhögern mot seger i Italien
Italien (TT)
Högerpartierna Italiens bröder, Lega och Forza Italia får mellan 41 och 45 procent av rösterna i italienska valet, enligt vallokalsundersökningar, uppger Ansa.
Koalitionen med högernationalisten Giorgia Meloni i spetsen ser därmed ut att gå mot seger – och hon bli landets första kvinnliga premiärminister.
Vallokalerna stängde klockan 23 på söndagen.
Italiens bröder får 22–26 procent, Lega 8,5–12,5 och Forza Italia 6–8, enligt vallokalsundersökningarna. Totalt innebär det upp till 45 procent för koalitionen och egen majoritet i parlamentet.
Socialdemokratiska PD får tillsammans med sina tre samarbetspartier 25,5 till 29,5 procent av rösterna.
Femstjärnerörelsen, som inte är med i någon koalition, får mellan 13,5 och 17,5 procent.
Under valdagen har det rapporterats om köer utanför en del vallokalerna, bland annat i huvudstaden Rom. Men valdeltagandet ser ut att bli lågt. Vid 19-tiden hade drygt 51 procent av de röstberättigade sagt sitt. Vid samma tidpunkt i valet 2018 hade 58 procent röstat, enligt Ansa.
Därmed kan det bli historiskt lågt – 2018 bjöd på rekordlåga 72,9 procent.
Segerviss Salvini
Matteo Salvini, partiledare för Lega, passade på att ge italienarna en hälsning när han röstade på en vallokal i Milano, skriver Ansa.
"Vi ses om fem år", sade Salvini segervisst till det samlade pressuppbådet.
Italiens president Sergio Mattarella möttes av applåder från köande italienare när han klev in i sin vallokal i Palermo.
Giorgia Meloni, partiledare för Italiens bröder (FDI), röstade under kvällen i Rom. Meloni lämnade tidigare under dagen ett budskap – ackompanjerat av en bild på sig själv – till de italienska väljarna på Twitter:
"I dag kan du bidra till att skriva historia."
Melonis motståndare Enrico Letta, partiledare för socialdemokratiska PD, röstade i en skola i Rom under förmiddagen – medan Forza Italias Silvio Berlusconi begav sig till en vallokal i norditalienska Milano, landets näst största stad.
51 miljoner röstberättigade
Nära 51 miljoner italienare hade rätt att rösta i valet. Enligt de senaste opinionsmätningarna, som på grund av landets valregler inte får publiceras senare än två veckor före valet, har Giorgia Meloni sett ut att bli Italiens första kvinnliga premiärminister.
Hennes nationalkonservativa parti FDI, som i valet 2018 fick 4 procent av väljarrösterna, har kandiderat till parlamentsvalet tillsammans med Lega och Forza Italia mot en vänsterkoalition – med mitten-vänsterpartiet PD i spetsen – och Femstjärnerörelsen.
Italiens bröder har rötter i en postfascistisk rörelse som grundades av anhängare till diktatorn Benito Mussolini.
4,7 miljoner utlandsröster har på förhand registrerats i parlamentsvalet.
Nuvarande premiärminister i Italien är Mario Draghi.
Anna Grönberg/TT
Joakim Magnå/TT
Fakta
Sedan det italienska valet 2018 har kriser följt på varandra och landet har haft totalt tre kompromissfyllda regeringsbildningar.
Femstjärnerörelsen (M5S) blev klart största parti i valet, men hade svårt att finna samarbeten och kom i slutänden överens med ytterhögerpartiet Lega om en regeringsbildning. Den då partilöse juridikprofessorn Giuseppe Conte blev premiärminister. I regering svängde opinionen till klar fördel för Lega. När Lega hotade med att fälla Conte i augusti 2019 valde han att avgå.
M5S gick i stället samman med socialdemokratiska Demokratiska partiet (PD) och ett par mindre vänsterpartier i en ny regering, åter under Giuseppe Contes ledning. I januari 2021 ledde tvister om pandemihanteringen till att ett mindre parti drog sig ur koalitionen, varpå även den föll.
I det läget vände sig president Sergio Mattarella till en välrenommerad tjänsteman, Europeiska centralbankens (ECB) tidigare ordförande Mario Draghi, och bad honom bilda en samlingsregering. Draghi fick med sig partier från hela skalan: M5S, Lega, PD, Forza Italia, Italia Viva samt några mindre partier.
I juli i år gick M5S emot de andra regeringspartierna om ett stort pandemistödpaket, vilket ledde till att samarbetet föll och att Mario Draghi lämnade in sin avskedsansökan. Han har sedan dess lett övergångsstyre.