KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Varningen: Dold elprissmäll när Sverige får mer vindkraft

Det svenska elsystemet med alltmer vindkraft kräver mer reserver och stödtjänster. Kostnaderna för att skapa balans i systemet har sexdubblats. "Det blir slutkunden som till sist betalar”, säger Anna Jäderström på Svenska kraftnät.

Kostnaden för stödtjänster och reserver i det svenska elsystemet skjuter i höjden, tjänster som kan liknas vid elsystemets smörjmedel. Utan dem kan systemet haverera.

Vissa av tjänsterna stöttar kraftsystemet under normaldrift medan andra används vid större störningar. Det är Svenska Kraftnät som har ansvaret för att upphandla tjänsterna.

Prisutvecklingen för tjänsterna är beroende av den allmänna prisbilden på elmarknaden, men det är inte hela sanningen. Även den nya elproduktionsmixen, med mer energi från särskilt vindkraft, bidrar till de ökade kostnaderna, eftersom det tvingar Svenska Kraftnät att handla upp större mängd reserver och det kräver fler stödtjänster som kan aktiveras snabbt.

Kostnaderna har sexdubblats

Priserna har gått upp de senaste sju åren.

– Om man ser till de nivåer som var 2014-2015 så har de totala kostnaderna sexdubblats. Om man då låg under en miljard kronor per år, så ser vi nu att det går åt sex miljarder kronor per år för stödtjänster, säger Anna Jäderström, som är enhetschef för Svenska kraftnäts balansmarknad.

– Det blir slutkunden som till sist betalar för dem även om det sker via nätbolaget eller via e-handlare eller balansansvarig.

Den nya produktionsmixen gör att Svenska Kraftnät dels måste hantera variationerna i eltillgång som uppstår på grund av energikällor som sol och vind, dels har de nya energikällorna inte lika goda stabiliserande förmågor som vattenkraft och kärnkraft.

Känsligare för störningar

Om man har för stor andel sol och vind i systemet får man lägre så kallad rotationsenergi, eller svängmassa som det också kallas. Svängmassan skapar trögheter i systemet som är helt avgörande för stabiliteten men även förmågan att transportera el i nätet. Om det till exempel sker en snabb förändring i frekvens så måste det finnas tillräckligt många roterande maskiner som bromsar upp.

– Av tradition har vi haft ett trögt system. Det har gjort det robust. Men med energislag som inte bidrar med rotationsenergi så får man ett system som blir känsligare för störningar. Då kan frekvensen falla snabbt, säger Anna Jäderström.

När frekvensen faller snabbt kan det snabbt leda till störningar och strömavbrott.

– För att hantera det måste man ha stödtjänster som reagerar snabbt. Det har man inte behövt tidigare, utan det har vi fått gratis från vattenkraft och kärnkraft, säger Anna Jäderström.

Det går inte heller att ha hur lite svängmassa i systemet som helst. Under en viss nivå så räcker inte ens de supersnabba reserver som idag finns att tillgå.

Kärnkraft kan stabilisera

För att stötta systemet med ytterligare rotationsenergi skulle exempelvis den nya tidens kärnkraft vara intressant, det vill säga små och modulära reaktorer (SMR), menar Anna Jäderström. Det dröjer visserligen många år innan de första reaktorerna kan driftsättas, om de ens gör det, men tekniken har de egenskaper som krävs.

– Idag finns inte en marknad för svängmassa etablerad. Det tittar vi på för tillfället; hur skulle en ersättningsmodell se ut? Det finns inte ett skrivet erbjudande idag, säger Anna Jäderström.

Kärnkraftsföretaget Kärnfull Next är mycket intresserat av att leverera den här typen av tjänster. Företagets affärsidé är inte att driva och äga SMR-reaktorer, utan bolaget håller i förarbetet som handlar om planering, finansiering, hantering av tillstånd och byggandet. Sedan tar kunden över drift och ägande, det kan vara ett industriföretag, ett kluster av företag, Vattenfall eller en kommun.

– Vi skulle älska att få ett uppdrag från Svenska kraftnät – det är bara att peka på en karta så kan vi starta en reaktor där, säger John Ahlberg som tillsammans med Christian Sjölander är grundare av Kärnfull.

– Men då måste det finnas en marknad för systemtjänster så att vi kan erbjuda svängmassa.

Slutkunden som får betala

Den allmänna prisutvecklingen på elmarknaden och förmågan att hantera den nya produktionsmixen kräver alltså mer reserver och stödtjänster, vilket leder till fördyrningar som skjuts över på slutkunden.

Men bolagen prissätter också leveranserna på ett annat sätt, bland annat för att riskerna ökar i och med de stora prisvariationerna på elmarknaden. Då blir det relativt svårt att låsa sig vid att leverera reserver. Dessutom används maskinerna mer när frekvensen svänger fram och tillbaka, vilket leder till slitage. Även det kan bidra till den nya höga prisbilden.

Anna Jäderström vill inte kalla den nya situationen för ett misslyckande:

– Vårt uppdrag är att möjliggöra energiomställningen, och som det ser ut nu så behövs dessa tjänster för att elsystemet ska stärkas upp. Då är det riktigt att betala för de förmågor som systemet behöver.

Hur kommer priserna att utvecklas?

– Det är svårt att sia om. Med utvecklingen av elpriserna som vi har haft den senaste tiden är det ännu svårare att göra hållbara prognoser. Men jag kan inte se att priserna de kommande åren på stödtjänster kommer att bli lägre än priset som vi har haft det senaste två åren.

Om man också får in stora volymer av batterier och förbrukning så kan det ha en dämpande effekt på priset, i alla fall under vissa årstider eller timmar där utbudet idag är begränsat, bedömer hon.

– Överlag behöver vi mer produktionskapacitet men också mer flexibilitet, att den nya produktionen som tillkommer också är flexibel. Det gäller också att de stora förbrukarna är med och stöttar elsystemet. Till exempel kan stora industrier vara med och leverera stödtjänster och reserver, det behöver inte bara vara elproducenterna som står för det, säger Anna Jäderström.