DEN SVENSKA EKONOMIN

Nolltillväxt att vänta framöver: ”Får betala för politiska misstag”

Robert Tenselius, ekonom på Teknikföretagen och Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna. Bild: Pressbild

Nu kommer en rejäl avmattning i konjunkturen både i Sverige och internationellt. Det tror Industriekonomerna i sin senaste konjunkturrapport. ”Kriget i Ukraina har synliggjort en rad politiska misstag. Det får vi alla betala för nu”, säger Kerstin Hallsten, chefekonom hos Industriarbetsgivarna till TN.

Världsekonomin har bromsat rejält under första halvåret 2022 efter en historisk comeback efter pandemin 2021. Såväl Kinas som USA:s BNP föll under andra kvartalet medan Japans ekonomi stod still. Eurozonen överraskade förvisso med hyfsade BNP-ökningar men detta bedöms komma från en tillfällig pandemiåterhämtning för tjänstesektorn.

Om man i stället lyfter blicken mot 2023 ser prognosen desto mörkare ut i Sverige, konstaterar Industriekonomerna i sin senaste konjunkturrapport. Under 2023 väntas nolltillväxt i BNP.

– Framöver ser vi en rejäl avmattning både i globalt och i Sverige. Det mesta talar för det, säger Kerstin Hallsten, chefekonom för Industriarbetsgivarna till TN.

Orsakerna är flera men den enskilt viktigaste är de höga energipriserna som beror på vägvalet gas framför annan planerbar energi. Staplarna visar mycket tydligt hur de svenska elpriserna särskilt i södra Sverige följer gaspriserna och hur dessa ökade när Ryssland började skruva åt kranen redan under våren 2021 – långt innan kriget i Ukraina bröt ut.

”Det här är ingen vanlig konjunkturavmattning.”

Bristen på planerbar el i södra Sverige exponerar landet mot den europeiska prisbilden som i sin tur påverkas rejält av det ryska energikriget. Enkelt förklarat skulle man kunna säga att kriget i Ukraina är orsaken till elpriserna men att politiska beslut ligger bakom Rysslands makt över Europas väggkontakter.

– Det här är ingen vanlig konjunkturavmattning utan kriget i Ukraina har synliggjort en rad politiska misstag som vi alla får betala för nu, konstaterar Kerstin Hallsten.

Energipriserna ökar inte bara kostnaderna för export av varor utan har också varit med och drivit upp inflationen som nu bekämpas med höjda räntor.

– Politiker och centralbanker har under året vaknat upp och gör nu snabba U-svängar. Den ena räntehöjningen bräcker den andra. Detta slår hårt mot den ekonomiska utvecklingen.

Ber till vädergudarna

Robert Tenselius, ekonom och expert på energiområdet hos Teknikföretagen, tror också på en rejält tuff vinter.

– Tyvärr får vi be till vädergudarna och hoppas att det blir en varm och blåsig vinter inte minst i Danmark, norra Tyskland och Storbritannien, säger han till TN.

Vissa experter tror på utslagning i industrin. Hur ser du på det?

– Om vi inte ser till att få till åtgärder för mer planerbar elproduktion på kort sikt och om vi inte snabbt får stödåtgärder på plats när huset brinner – ja, då kommer vi snabbt att se företagsåtgärder och konkurser. Stöd skulle exempelvis kunna betalas ut på energiräkningen men baseras på historisk energiförbrukning så att man inte premierar ökad användning.