DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET
Företagsklimatet: Storkommunerna tappar mark
Vårgårda har landets bästa företagsklimat för andra året i rad, samtidigt fortsätter storkommunerna att tappa mark. ”Signalen till alla kommuner, är att det går att förbättra det lokala företagsklimatet, oavsett utgångsläge”, säger projektledare Ronja Nyman.
32 000 företagare har utvärderat förutsättningarna att bedriva näringsverksamhet i hemkommunen. Klagosång eller glädjetjut?
Svaret är att allt fler kommuner klarar sig hyggligt, till och med bra, trots att förutsättningarna skiljer sig åt, visar Svenskt Näringslivs årliga ranking. Även de på nedra halvan av listan, jobbar hårt för att förbättra förutsättningarna för sina företag,
Västgötska Vårgårda toppar tack vare bra betyg i flera kategorier.
– Kommunen får högsta betyg på fem av tolv områden av företagen och är bland de tio bästa kommunerna på ytterligare sex områden, säger projektledare Ronja Nyman.
Företagarna är nöjda med bland annat attityder, service och bemötande, men också hur upphandling och kommunal konkurrens hanteras liksom hur kommunikationen med kommunen fungerar.
Svenskt Näringsliv tittar även på kommuner som är uthålliga och förbättrar villkoren för företagen flera år i rad. Bäst är Kungsör som har lyft 230 placeringar de senaste fem åren. Även Orsa och Malung-Sälen tar rejäla kliv uppåt.
Enligt resultatet är det möjligt att ha ett bra företagsklimat oavsett var i landet kommunen är belägen. 15 av landets 21 län har åtminstone en kommun på topp-50 listan. Åtta län har nya kommunettor, i elva län finns kommuner som klättrat minst 100 placeringar under senare år, framgår av årets undersökning.
Hämta inspiration från framgångsrika kommuner.
Enligt Ronja Nyman är det en viktig signal till alla kommuner att det går att förbättra det lokala företagsklimatet, oavsett utgångsläge.
– Vi vill uppmuntra kommuner att hämta inspiration och konkreta tips från framgångsrika närliggande kommuner, säger Ronja Nyman.
Ett nytt inslag i mätningen sedan ett par år, är en alternativ kommungruppsindelning. Den är hämtad från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och underlättar jämförelser mellan kommuner som grupperats enligt vissa kriterier, till exempel ”Pendlingskommun nära storstad” och ”lågpendlingskommuner nära större stad”. I sju av nio kategorier finns kommuner med hög ranking och i samtliga kategorier finns kommuner som rankas lågt.
Trots goda exempel över hela landet, är det stora skillnader mellan länen, visar rankingresultatet.
Jönköping är bäst. Den genomsnittliga snittplaceringen för de 13 kommunerna är 78. Nio kommuner återfinns på topp 100-listan fördelade över fyra kommungrupper.
Stockholms län hamnar på andra plats med en genomsnittlig rankingplats på 101. Motsvarande siffra för Norrbottens län är 226, lägst i landet. Samtidigt visar Boden att det är möjligt att ha ett bra företagsklimat även i Norrbotten. Kommunen hamnar på plats 44:e plats i årets rankinglista.
Gruppen ”pendlingskommun nära storstad” har bäst snittplacering och hamnar på plats 95. Näst högst genomsnittlig ranking har kategorin ”pendlingskommun nära större stad.” Placeringen för storkommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö är 153.
Stockholm bästa storstad
Ronja Nyman konstaterar att pendlingskommunerna har bättre företagsklimat än närliggande storkommuner. Kategorin ”storstäder och större städer” sticker ut genom att ha lägre genomsnittsranking och att de bästa kommunerna har relativt låga rankingplaceringar. Bästa storstad är Stockholm på plats 90 och bästa större stad är Karlstad på plats 89.
Sämst går det för landsbygdskommuner med en snittranking på 185. Även i denna kommungrupp finns det emellertid exempel på kommuner med bra företagsklimat, framför allt Vansbro på plats 19 och Torsby på plats 51.
– Det är viktigt att dra lärdomar från de skillnader som går att se. Samtidigt är det hoppfullt att det finns inspirerande exempel både geografiskt och i olika kommungrupper, säger Ronja Nyman.
