ENERGIPRISERNA

Energikrispaket sågas – "straffbeskattning"

Ett paket med åtgärder för att hantera energikrisen i vinter ska klubbas i Bryssel på fredag. Det ska dra in 140 miljarder euro, som sedan ska betalas ut som stöd till elkunder.

– En straffbeskattning av elproducenter, säger Claes Hammarstedt, skatteexpert på Svenskt Näringsliv.

En rejäl påse stödpengar när vintern kommer måste på plats snabbt. Det håller Claes Hammarstedt med om.

– Men här ser vi ett fundamentalt övertramp. Det har att göra med EU:s befogenheter, säger han.

Kan införas utan enhällighet

En skatt på elproducenter kan bromsa den gröna omställningen i energisektorn, varnar han. Han hade föredragit att stödpengarna samlades in på något annat sätt – via momsen eller de så kallade flaskhalsintäkterna.

Men framför allt är han kritisk till att EU-kommissionen presenterar åtgärderna som avgifter och solidaritetsbidrag och inte som en ny skatt.

– Det finns ju ingen motprestation här och finns inte det är det ingen avgift – då är det en skatt, säger han.

Poängen med att hänvisa till krisen och inte kalla åtgärderna vid deras rätta namn är enligt Hammarstedt att EU-kommissionen vill kringgå kravet på enhällighet bland EU-ländernas regeringar om skattebeslut. Avgifter kan införas med kvalificerad majoritet i rådet.

– Sådant här får ju lätt prejudicerande verkan. Har man gjort det en gång kan man lätt göra det fler gånger. Och den här frågan är känslig inom EU just nu, beslutsordningen kring skatterna, säger han.

Tre förslag

I fokus inför fredagens extrainsatta krismöte med EU:s energiministrar på fredag är tre förslag från EU-kommissionen.

Det handlar om ett tillfälligt intäktstak för elproducenter som inte använder gas, på 180 euro per megawattimme. Dessutom vill EU att det införs vad som kallas ett solidaritetsbidrag från energibolag som använder kol, olja eller gas, utformat som en 33-procentig avgift på vad som kan ses som "övervinster".

EU vill även se tvingande krav på att minska elförbrukningen med 5 procent under de timmar på dagen då det går åt mest el och en ambition att generellt minska förbrukningen med 10 procent.

Ett fjärde förslag – ett pristak för importerad naturgas – är också ute i debatten. Men frågan splittrar EU-regeringarna och bedömare TT pratat med inför mötet tror inte det är aktuellt att ta beslut om något sådant redan på fredag.

– Det finns ett ganska starkt motstånd mot detta från länder som Tyskland, på goda grunder, säger Daniel Kral, senior ekonom på Oxford Economics, till TT.

– Det skulle kunna försvåra EU:s import av naturgas och flytande naturgas (LNG), från länder som Norge, USA och Nordafrika samtidigt som utbudet är strypt, tillägger han.

"Det är extremt ont om tid"

Kral räknar med att EU-länderna kan göra upp om de tre förslag som nu ligger på bordet i närtid – även om han inte utesluter att det avgörande beslutet kan skjutas fram till ett toppmöte med regeringschefer i början oktober.

Hammarstedt ser också en forcerad beslutsprocess framför sig.

– De räknar nog med ett beslut nu. Sedan har EU-länderna bara två månader på sig att ta fram lagstiftning som gör att det här träder i kraft. Det är extremt ont om tid, säger han.

Kral räknar med att det blir flera undantag för att det ska bli praktiskt möjligt att införa de nya reglerna. Bland annat tänker han sig ett undantag vad gäller intäktstaket, så att det inte raderar ut potentiella investeringar i ny produktionskapacitet.

– Du kan ju införa ett undantag för återinvesteringar, men begränsa möjligheten att använda pengarna till utdelningar eller för att fylla på bolagets kassa, säger han.

Prisrekord har staplats på varandra

Han kan även tänka sig undantag för energibolag vars affärsmodell hotas i grunden, om de bolagen måste ta hem stora vinster på de höga priserna på den så kallade spotmarknaden för el för att inte gå omkull.

– Det är även oklart för mig hur terminsmarknaden för el kommer att påverkas, säger Kral.

Denna marknad – där prisrekorden har staplats på varandra under året – består av flera miljarder kontrakt om framtida elleveranser, med varierande löptider och storlek.

– Det har pratats om att den borde läggas ned helt och hållet, men det skulle bli svårt med tanke på volymen utestående kontrakt, säger Kral.

Joakim Goksör/TT