KRIGET I UKRAINA

Misstänkt sabotage tas upp på EU-möte

Politik (TT:s utsände)

Det misstänkta sabotaget mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har trängt sig in på dagordningen för EU:s extrainsatta möte om energikrisen.

– Vi ser det som osannolikt i det här läget att det skulle vara någon annan än en stat som skulle ha kapacitet att genomföra det här utan att bli upptäckt, säger energiminister Khashayar Farmanbar (S).

EU:s energiministrar möts på fredagen i Bryssel. Troligen kommer de att besluta om tre tillfälliga krisåtgärder för att trycka ned elpriserna i vinter.

Sveriges, Danmarks och Tysklands energiministrar ska också underrätta sina EU-kollegor om vad man vet om läckorna.

– Den här frågan är viktig för hela Europa och ska naturligtvis ses utifrån det säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss i, säger Khashayar Farmanbar.

– Jag förväntar mig att vi kommer att ha väldigt stor enighet i den här frågan och fortsatt samordning med de länder vi har runt Östersjöområdet.

Oavsett vilket väntas det inga skarpa beslut i frågan. Diskussion och ett gemensamt uttalande är målet.

"Stor effekt"

De tre åtgärderna som väntas klubbas på mötet kommer att bidra till att hjälpa elkonsumenter i energikrisen.

– Den ena är minskad förbrukning av el, under både "höglasttimmarna", men också totalt sett. Sker det här koordinerat på europeisk nivå kan det ha väldigt stor effekt på våra elpriser, säger Farmanbar.

Tempot är ovanligt högt i EU just nu när det gäller att ta fram olika förslag, men många vill se mer. En majoritet av EU:s regeringar har exempelvis i veckan skrivit under ett skarpt formulerat brev där de efterlyser ett pristak på importerad naturgas.

Det handlar främst om syd- och östeuropeiska regeringar, samtliga pressade av missnöjda väljare på hemmaplan då de har en stor andel ovanligt dyr gas som el- och uppvärmningskälla.

Tveksam Farmanbar

Ett pristak i EU på importerad gas måste kombineras med åtgärder för att samtidigt bromsa gaskonsumtionen, enligt Farmanbar.

– Om man konstlat sänker priset på gas genom att sätta ett pristak så måste det kombineras också med förbrukningsminskning. Man måste samtidigt börja portionera ut gasen eller införa någon form av ransoneringssystem för gasen, säger han.

– Sedan kommer det vara en diskussion också om hur det i så fall ska finansieras – om ett land som Sverige, som knappt använder någon gas, ska behöva vara med och finansiera en sådan åtgärd är det naturligtvis inte lika intressant utifrån vårt perspektiv.

Ett argument mot ett pristak är att det kan göra det svårare att hitta alternativa gasleverantörer i Norge, USA eller Nordafrika när de ryska gasleveranserna till EU kanske snart försvinner helt. Ett annat är att lägre pris riskerar att öka efterfrågan i ett läge där det redan råder gasbrist.

– Det är en fråga som måste hanteras mycket varsamt, så att vi förbättrar marknaden och inte skapar nya störningar, säger en EU-källa.

EU-kommissionen väntas återkomma med mer konkret beslutsunderlag i början av oktober.

Förhandla om gasen

EU:s energikommissionär Kadri Simson vill förhandla med gasleverantörer som går att lita på innan man går vidare med ett pristak med dem. Men bland dem ingår inte Ryssland.

– Jag är övertygad om att vi behöver ett pristak på gas som importeras från Ryssland, på en nivå som ändå gör det attraktivt för dem att exportera till Europa, sade hon på en så kallad briefing inför fredagens möte.

Sveriges energiminister är särskilt förtjust i förslaget om att EU-länderna gemensamt ska se till att få ned elförbrukningen. Ambitionen är en generell minskning med 10 procent, men också en obligatorisk minskning med 5 procent under de timmar på dygnet då det förbrukas mest el.

– Det kan få stor påverkan på elpriserna, säger Farmanbar.

"Frikoppling från gasen"

Det kan räcka för att svenska elpriser inte längre trycks upp av de höga naturgaspriserna på kontinenten, enligt ministern – trots att att våra elmarknader är sammankopplade.

– Då får vi en riktig frikoppling från gasens påverkan på den svenska marknaden, säger han.

De två andra skarpa förslagen på fredagens krismöte i Bryssel – som handlar om att på olika sätt att under en period lägga beslag på övervinster bland energibolag i elkrisens spår. Det har föreslagits ett intäktstak på 180 euro per megawattimme och dessutom en så kallad solidaritetsavgift på övervinster hos elbolag som använder fossilt bränsle.

Farmanbar betonar inför mötet att det är viktigt att man kan säkra tillgången på fossildriven reservkraft även med solidaritetsavgiften. Behovet av reservkraft är en högaktuell fråga i Sverige sedan återstarten av kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 skjutits upp till början av nästa år.

Joakim Goksör/TT