ELKRISEN
EU enat om krispaket – mjuknat krav på pristak
Politik (TT:s utsände)
EU har enats om ett paket av nödåtgärder för att hantera energikrisen i vinter.
Elförbrukningen ska sänkas i alla länder med 5 procent under de mest kritiska timmarna på dygnet. Till det kommer olika typer av beskattning på energibolag som ska dra in 140 miljarder euro.
Beskedet från det extrainsatta rådsmötet med anledning av energikrisen i Europa kom från det tjeckiska ordförandeskapet strax före lunch.
Åtgärderna, som i och med detta beslut nu är på väg, har tagits fram på kort tid och ska bidra till att trycka ned elpriserna i vinter.
Varje land ska minska elanvändningen med 5 procent under de mest kritiska timmarna. Till det läggs olika typer av beskattning på övervinster bland energiproducenter, både för fossilfria och de som använder gas, olja och kol.
Uppmjukade krav
Många länder vill se fler åtgärder. En majoritet av EU:s regeringar skrev i veckan under ett skarpt formulerat brev där de efterlyser ett pristak på importerad naturgas. Främst handlar det om syd- och östeuropeiska regeringar, samtliga pressade av missnöjda väljare på hemmaplan då de har en stor andel ovanligt dyr gas som el- och uppvärmningskälla.
Diskussionen om ett pristak på importerad naturgas till EU landade ändå i att kraven på ett sådant har mjuknat, enligt energiminister Khashayar Farmanbar (S).
– Jag tror att det har blivit en mer realistisk diskussion. De medlemsstater som tidigare var helt bestämda att det måste vara ett fast pristak har nu landat i att det finns vissa utmaningar med utformningen av ett sådant. Då kanske det är andra mekanismer som är mer relevanta. Det kan vara en prisreferens eller en prisram, eller en annan tröghetsmekanism i prissättningen, säger Farmanbar till journalister efter mötet.
Inför mötet framhöll Farmanbar att ett pristak i EU på importerad gas måste kombineras med åtgärder för att samtidigt bromsa gaskonsumtionen.
Det skulle också bli en fråga om finansiering, menar Farmanbar.
– Om ett land som Sverige, som knappt använder någon gas, ska behöva vara med och finansiera en sådan åtgärd är det naturligtvis inte lika intressant utifrån vårt perspektiv.
EU-kommissionen väntas återkomma med ett mer konkret beslutsunderlag i början av oktober.
Europeisk angelägenhet
När det gäller mötets diskussioner om det misstänkta sabotaget mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 visade de tydligt att EU-ländernas regeringar ser detta som en europeisk angelägenhet, inte nordisk.
– Samtalet kring Nord Stream-läckan var väldigt tydlig. Det här är en europeisk angelägenhet. Det här handlar om hela Europas energisäkerhet, säger Farmanbar.
Enligt Farmanbar är det i nuläget tekniska aspekter som pekar mot att det rör sig om en statlig aktör som ligger bakom det misstänkta sabotaget. Han hänvisar till att det handlar om gasledningar på över 70 meters djup, skyddade av stål och betongkonstruktioner som beräknats kräva motsvarande "flera hundra kilo sprängmedel" för att skada.
– Det finns en bild av att det inte är troligt att någon annan än en stat skulle ha möjlighet att utföra det, utan att bli upptäckt.
Invänta utredningen
Farmanbar säger att det är viktigt att inte peka ut någon för det misstänkta sabotaget innan det finns en färdig utredning.
– Vi väntar fortfarande på att kunna genomföra en fullständig undersökning av brottsplatsen, säger han.
TT: Borde inte regeringen gå ut mer tydligt med krav på höjd säkerhet bland de som äger infrastrukturen?
– De flesta av våra myndigheter ser nu över det här. De har fått i uppdrag att se över både sin beredskap och sin infrastruktur. Vi samarbetar på plats också med de danska myndigheterna, just när det gäller Nord Stream.
– Däremot är vi i en situation med en övergångsregering, där vi kanske inte håller pressträffar om det varje dag, fortsätter han.
Farmanbar säger att man låter de svenska myndigheterna sköta ärendet.
Joakim Goksör/TT
