Nobelpris i medicin till svenske Svante Pääbo

Nobel (TT)

Svenske Svante Pääbo får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin för sina upptäckter om människans evolution. Pristagaren, som i princip utvecklat ett helt forskningsfält, är förvånad. ”Jag hade egentligen inte väntat mig det”, säger han till Dagens Nyheter.

Ett jubel utbröt i salen när Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin, läste upp Svante Pääbos namn.

Han belönas för sina "upptäckter rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution". Homininer är ett samlingsnamn för oss människor och våra föregångare neandertalare och denisova.

Pääbo har både utvecklat själva metoderna som gör det möjligt att kartlägga arvsmassan hos våra utdöda föregångare – och gjort banbrytande upptäckter som visar hur vi människor hänger ihop med dem genetiskt.

Det har gett oss helt nya förutsättningar för att ”förstå den genetiska grunden för vad som gör oss alla unikt mänskliga", enligt Nobelförsamlingen.

"Inte väntat mig"

– Det här är ett pris som handlar om människans biologiska natur och vad som skiljer oss från alla de andra djuren, säger Sten Linnarsson, professor i systembiologi och ledamot av Nobelkommittén, till TT.

Svante Pääbo själv trodde först nästan att det var ett skämt när han fick telefonsamtalet från Nobelkommittén i morse, berättar han för Dagens Nyheter.

– Jag hade egentligen inte väntat mig det. Jag visste för några år sedan att jag var föreslagen, men jag hade avskrivit det, säger Svante Pääbo till DN.

Länge ansågs det omöjligt att analysera arvsmassa, dna, som har hundratusentals år på nacken. Men Svante Pääbo har utvecklat nya metoder som gjort det möjligt just att analysera historiskt dna.

Enligt Nobelförsamlingen har Pääbos upptäckter skapat ett helt nytt forskningsfält – paleogenomik, som handlar om att undersöka arvsmassan hos utdöda arter och forntida organismer.

Ofta får flera forskare dela på priset, men att det nu tilldelas en enda forskare har att göra med att Pääbo i princip skapat hela forskningsfältet paleogenomik på egen hand, enligt Sten Linnarsson.

Otvetydlig centralfigur

– Han har drivit upp hela fältet till vad det är – och dessutom gjort de stora upptäckterna inom fältet, även om andra har bidragit. Det är otvetydigt att han är centralfiguren.

Pääbo var även den som upptäckte människoformen som fick namnet Denisova. Vid utgrävningar i Denisovagrottan i Sibirien hittades ett litet fragment av den yttersta delen av ett lillfingerben, och ur det lyckades Pääbo extrahera dna för analys.

– Det visade sig vara en helt ny människoform som levt sida vid sida med neandertalarna, säger Sten Linnarsson.

Nobelförsamlingen lyfter bland annat fram Pääbos fynd gällande korsningar mellan Homo sapiens och våra utdöda släktingar efter migrationen från Afrika för omkring 70 000 år sedan.

"Genflödet från utdöda människoformer som lämnat spår hos nu levande människor utanför Afrika har visats ha fysiologisk betydelse, bland annat för människors försvar mot infektioner", skriver man.

"Mycket glad"

När Nobelkommiténs sekreterare Thomas Perlmann pratade med Pääbo på telefon befann han sig i sin hemstad Leipzig.

– Han frågade om han fick berätta det för sin fru och jag sade att det var okej. Han var mycket glad över detta pris, säger Thomas Perlmann.

Svante Pääbos bror, Rurik Reenstierna, fick nyheten efter att ha varit ute på en promenad med hunden.

– Jag såg det alldeles nyss, jag blev väldigt glad och överraskad å familjens vägnar. Jag har följt hans forskning under många år, säger han till TT.

TT: Har ett eventuellt Nobelpris varit uppe för diskussion när ni träffats?

– Nej, det skulle jag inte vilja påstå, tidigare kanske vi kunde skoja om det men inte på senare år. Det här är väldigt roligt.

Familjens andra Nobelpris

Faktum är att det är familjens andra Nobelpris, pappa Sune Bergström tilldelades nämligen Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1982.

Svante Pääbo hoppas att priset inte ska påverka hans arbete.

– Jag hoppas att jag ska få arbetsro, säger han till Dagens Nyheter.

På frågan vad priset betyder för hans forskningsfält svarar Pääbo:

– För fältet är det väldigt uppmuntrande. Det har varit stimulerande att se hur det här fältet har växt och hur väldigt många grupper i världen nu jobbar med DNA – inte bara från neandertalare och denisovaner, utan från massor av utdöda djur, från patogener och från växter och hur de har kunnat följa den genetiska evolutionen över tid.

Över 800 nomineringar till priset kom in från vetenskapssamhället i år. Beslutet fattades av de 50 ledamöterna som sitter i Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

I fjol delade forskarna David Julius och Ardem Patapoutian, båda verksamma i USA, på priset i fysiologi eller medicin. De belönades för sina upptäckter av receptorer på kroppens celler som gör att vi kan uppfatta temperatur och beröring.

Hanna Odelfors/TT

Malin Johanson/TT

Tobias Österberg/TT