DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Därför är företagen chanslösa i miljöprövningar – ”Tsunami av frustration”

Långa och krångliga miljöprövningar stoppar företag på löpande band. I vissa fall har företag fått vänta i 14 år, enligt en ny rapport. Det går dock att korta processerna, men då måste kunskapen öka. Problemet är bara att både myndigheter och företag ropar efter samma bristkompetens.

De svenska företagen ligger långt framme i arbetet på att ställa om till ett hållbart näringsliv. Men många och stora investeringar i grön produktion kräver inte sällan nya eller ändrade miljötillstånd och de är av tradition tidskrävande processer där planerna ska prövas mot miljöbalken. Det finns skräckexempel på upp till 14 års handläggningstid av ett ärende även om genomsnittstiden är kortare än så, visar en ny rapport från Entreprenörskapsforum. I praktiken kan det innebära att miljölagen i sig är en bromskloss i den omställning som alla är överens om ska ske.

– Fråga företagen vad de tycker om miljöbalken och svaret blir en tsunami av frustration, sa Kerstin Hallsten, chefsekonom på Industriarbetsgivarna, nyligen under ett seminarium där rapporten ”Miljöbalken och industrins framtida konkurrenskraft” presenterades.

De långa handläggningstiderna när det gäller miljöprövningar är ingen nyhet och regeringen presenterade i juni i år en utredning med förslag på hur myndigheterna kan snabba på processerna. Ambitionen är att ett ärende ska vara avklarat inom ett år från att ansökan lämnas in.

Kunskapen måste öka

Rapporten från Entreprenörskapsforum är till del en fortsättning på det arbetet och visar bland annat på vad som är de tydligaste problemen, vad som får handläggningstiderna att bli långa.

– Den nuvarande tillämpningen av miljöbalken ska förbättras. Miljöprövningar som drar ut på tiden på grund av exempelvis överklaganden, är inte sällan en konsekvens av svårigheter att förutse hur miljölagstiftningen kommer att tolkas och tillämpas i det enskilda fallet.

Det konstaterade Patrik Söderholm, professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet och tillsammans med tre medarbetare ansvarig för rapporten och gav samtidigt svaret på varför det är så svårt att tolka vad lagen säger.

– Det krävs kunskap och flexibilitet hos både myndighet och företag och en kontinuerlig dialog dem emellan.

Förutsättningen för den dialogen är ökad kunskap och kompetens hos båda parter, både för varandras verklighet och processen på väg mot ett godkännande, annars riskerar miljöprövningarna att hamna i ett ”överklagandeträsk”.

– Det är inte miljöbalken i sig som är problemet utan praxis, hur den tillämpas, sa Kerstin Hallsten.

Svårt att uppfylla kraven

Peter Ardö, chefrådman i mark- och miljödomstolen i Växjö, höll med och gav ett exempel.

– Idag är det omöjligt att veta om det underlag som behandlas är tillräckligt detaljerat. Företaget säger: ”Vi är framme, vi har presenterat allt som behövs, resten är överkurs”. Myndigheten å sin sida säger: ”Ni är inte ens i närheten”.

Verktyget för att motverka den typen av situationer som både bromsar ansökningsprocessen och ökar frustrationen hos de inblandade, är kunskap. Entreprenörskapsforums rapport pekar på det faktum att medan antalet anställda i stort har ökat på Naturvårdsverket, har de med kompetens inom teknik och teknisk industri tvärtom minskat. Dessutom lades en stor del av den tidigare forskningsverksamheten ner.

– Därmed försvagades Naturvårdsverkets viktiga roll som kunskapskälla och förmedlare i samband med industrins miljöprövning konstaterar rapporten, sa Peter Ardö.

”Tydlig kompetenskonkurrens”

De inblandade myndigheterna, länsstyrelserna och Naturvårdsverket, såväl som företagen är medvetna om att kunskapsnivån måste höjas på båda håll. Men när näringslivet efterlyser dialog och vägledning uppstår ett nytt problem: Både företagen och myndigheterna ropar efter samma kompetens, yrkesmänniskor som är bristvara i Sverige idag.

– Vi har en tydlig kompetenskonkurrens mellan myndigheter och företag, sa Peter Ardö.

Till del är miljöprövningsprocessen drabbad av ett ”Moment 22”, menade deltagarna på seminariet. Alla inblandade parter vill göra arbetet mer förutsägbart, snabbare och mer transparent. Men för att nå dit krävs en ökad kunskapsnivå som just nu är svår att uppnå, vilket fortsätter att försena prövningarna och i förlängningen omställningen till en mer hållbar produktion.

Finns vägar framåt

Men det finns trots allt vägar framåt. Rapporten tar upp det faktum att miljöbalken till del har vaga riktlinjer för hur avvägningarna mellan företagens och miljöns intressen ska göras: ”Detta är enkelt uttryckt balkens styrka men även dess svaghet”, enligt rapporten.

Dialog, vägledning och ett närmare samarbete tidigt i processen efterlyste deltagarna på seminariet. Det kan också till del skynda på den kunskapsöverföring mellan näringslivet och myndigheterna som just nu haltar.

– Vi behöver förtroende och pragmatism i tillståndsprocesserna och det sker bäst i en öppen dialog. Företagen ska inte bara klaga och myndigheterna ska inte avslå ansökningar långt in i en prövning bara för ett mindre formaliafel, sa Maria Sunér, vd för gruvornas branschorganisation Svemin och fortsätter:

– Vi vill ju driva produktion så miljövänligt som möjligt. Det gör vi om vi arbetar gemensamt som samarbetspartners, inte motparter.