KRIGET I UKRAINA
Området vid gasläckor spärras av
Säkerhet (TT)
Åklagarmyndigheten har beslutat att spärra av området runt Nord Stream-läckorna ska spärras av för att kunna göra en brottsplatsundersökning.
Det är dock oklart när och hur avspärrningen ska genomföras.
"Utredningen fortsätter, vi är i ett intensivt skede. Vi har ett gott samarbete med ett flertal myndigheter i ärendet. Jag förstår det stora allmänintresset, men vi är i början av en förundersökning och jag kan därför inte gå in på detaljer om vilka utredningsåtgärder vi vidtar", säger kammaråklagare Mats Ljungqvist i ett pressmeddelande.
Åklagarmyndigheten vill inte kommentera beslutet ytterligare.
– Jag har ingen uppgift om tidpunkt eller hur avspärrningen går till. Den information jag har är det som står i pressmeddelandet, säger Annika Collin, pressansvarig på Åklagarmyndigheten till TT.
Tidigare under måndagen meddelade Kustbevakningen att den mindre läckan från Nord Stream 2 i svensk ekonomisk zon har ökat till ett område om cirka 30 meter på ytan.
– Vad det beror på vet vi inte. Men vi håller uppsikt, säger Kustbevakningens presstalesperson Mattias Lindholm.
Det större utsläppet från Nord Stream 1 har däremot minskat och syns inte längre på ytan, enligt Kustbevakningen.
Den ryska gasjätten Gazprom, som äger 51 procent av det Schweizbaserade bolaget Nord Stream, hävdar på måndagen att man arbetar med att pumpa ut gas ur röret för att minska trycket i den förstörda rörledningen.
Nord Stream 1 och 2 består av två rör vardera och de två läckorna som upptäckts på Nord Stream 2 är i samma rör, skriver nyhetsbyrån AFP.
Gazprom skriver vidare i ett uttalande på Twitter att man inte utesluter möjligheten att det andra röret fortfarande kan användas för att leverera gas och att detta går att undersöka när trycket i den förstörda ledningen har minskat.
"Dygnet runt"
Området där rörledningarna ligger har ett djup på 70–80 meter, enligt Sjöfartsverket. Kustbevakningen är på platsen tillsammans med flera fartyg från marinen.
– Vi har fartyg och flygövervakning, säger Mattias Lindholm.
– Vi finns på plats dygnet runt och har varit där sedan läckaget började. På plats bistår vi sjötrafiken och biträder åklagare och polis. Vilka åtgärder vi kommer vidta eller har gjort kommer jag inte kommentera.
Om åklagaren varit på plats vill Kustbevakningen inte kommentera. Kammaråklagare Mats Ljungqvist, som arbetar vid riksenheten för säkerhetsmål och leder förundersökningen, vill inte heller kommentera arbetet som pågår.
– Jag vill inte kommentera med hänvisning till att det pågår en förundersökning och vi gör massor av olika åtgärder på olika plan. Vi jobbar intensivt och vi har ett jättebra samarbete med både Kustbevakningen och Försvarsmakten. Det är väl det man kan säga.
Redo för dykuppdrag
Försvarsmakten har varit på plats sedan i lördags.
– Kustbevakningen leder arbetet. Men vi är där och stödjer dem med olika fartyg. Vi kommenterar inte hur många eller vilka fartyg vi är där med, men det vi går ut med är att vi är på plats med fartyget Belos, som är till för att rädda personal på ubåtar samt avancerade dykuppdrag, säger Jimmie Adamsson, som är kommunikationschef på marinen.
Fartyget som är specialutrustat för uppdraget har även personal med expertis på ubåtsräddning samt avancerade dykuppdrag. Varför de är på plats med just Belos vill Adamsson inte kommentera.
Även röjdykarfartyget HMS Sturkö finns på plats utanför Bornholm, enligt söksidan Vesselfinder.
Flera båtar har omdirigerats
Runt läckorna har Sjöfartsverket upprättat en säkerhetszon, där fartyg och båtar uppmanas att inte segla.
– Vi har på radio bett flera fartyg att ändra kurs. Det har handlat om fritidsbåtar, och handelsfartyg. Ifall vi har avvisat militära fartyg kommer jag inte kommentera, säger Mattias Lindholm vid Kustbevakningen.
I nuläget varnar Sjöfartsverket för att åka in i området där läckorna har uppstått. Men eftersom det endast är en varning, så behövs inget tillstånd för det.
"Ett missförstånd"
Bolaget Nord Stream skriver på sin hemsida att det har för avsikt att börja bedöma skadorna på rörledningen så snart det får nödvändiga officiella tillstånd. Men enligt en expert som TT har pratat med tyder mycket på att det inte behövs något tillstånd.
– Ingen kan förbjuda någon att vara i svensk ekonomisk zon. Det råder inte heller någon juridisk skillnad mellan botten och havsytan. Sverige har ju dock vissa rättigheter men de kan inte förbjuda någon, säger Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet.
Mahmoudi tror istället att det handlar om ett missförstånd.
– Jag fick intrycket i förra veckan att Kustbevakningen och Sjöfartsverket framställt sig som om att de bestämde över området, det kan inte uteslutas att man genom det här har givit signaler.
Kustbevakningen menar att det inte ska behövas tillstånd för att få dyka ner på området.
– Däremot vill vi samordna med Nord Stream, så ingen annan stör någon annan. Vi kommer vara där, så det kommer dröja innan Nord Stream kan åka ner. Men det är internationellt vatten så vem som helst får vara där, säger Mattias Lindholm vid Kustbevakningen.
Fakta
HMS Belos är ett ubåtsräddningsfartyg med tryckkammare, helikopterplatta och så kallad dynamisk positionering som används vid ubåtsräddning och avancerade dykuppdrag.
Belos kan genomföra dykning och undervattensarbeten med våtdykklocka eller med undervattensfarkoster.
Genom den dynamisk positioneringen behöver HMS Belos inte ankra, utan kan ligga still över till exempel en haveriplats genom en kombination av GPS, gyrokompass och roder- och bogpropellrar.
HMS Belos är cirka 104 meter lång och byggdes i Nederländerna i början av 1980-talet. Maxhastigheten ligger på 13 knop. Besättningen ligger på 40 personer, varav 30 är yrkesofficerare.
HMS Belos tillhör Första ubåtsflottiljen i Karlskrona.
Källa: Försvarsmakten