DEN GLOBALA KONJUNKTUREN

Tyskt storstöd skapar gnissel i EU

EU (TT:s korrespondent)

När Tyskland ska pumpa in 200 miljarder euro i den egna ekonomin på grund av energikrisen skakar det rejält i resten av EU.

Kraven ökar på samordnat EU-stöd. Fast några nya lån vill åtminstone inte Sverige ha.

Det tyska jättepaketet lanserades i fredags och ligger på motsvarande 2 200 miljarder svenska kronor – ungefär dubbelt så mycket som en svensk årsbudget.

Införandet av ett sorts pristak på gas för både konsumenter och företag i Tyskland har dock lett till oro för att andra länder ska bli lidande av att deras företag inte kan hjälpas lika mycket.

"Om den tyska gasprisbromsen ger tyska företag en mycket bättre chans att överleva krisen än till exempel italienska företag så kan de ekonomiska skillnaderna inom EU fördjupas och enigheten kring Ryssland undermineras", skriver exempelvis tankesmedjan Bruegel i en analys.

Missförstått?

Irritationen är extra stark med tanke på att Tyskland samtidigt stadigt säger nej till ett allmänt pristak på gas i EU – något som en lång rad länder i östra och södra Europa länge velat ha.

Tysklands finansminister Christian Lindner försöker lugna och menar att mycket har missförståtts.

– Vårt paket är inte oproportionerligt stort. I själva verket är det proportionerligt om man jämför med storleken och sårbarheten i den tyska ekonomin, säger Lindner på väg in till ett möte med sina EU-kollegor i Luxemburg på tisdagen.

Sveriges Mikael Damberg (S) konstaterar att Lindner fortsatte att lugna inne på mötet och att det ännu är för tidigt för att överblicka konsekvenserna.

– Det är väldigt svårt att göra eftersom vi inte vet hur förslaget ser ut än. Vi vet omfattningen av fonden, men vi vet inte hur mycket pengar som kommer att användas och hur pengarna kommer att användas, säger Damberg i Luxemburg.

EU-åtgärder?

Samtidigt växer kraven på gemensamma EU-åtgärder.

– Jag tror att vi behöver ha solidaritet på en högre nivå och ta fram ytterligare gemensamma verktyg, säger EU:s finanskommissionär Paolo Gentiloni i Luxemburg.

Han jämför exempelvis med Sure – det särskilda arbetsmarknadsstöd som EU-kommissionen lanserade under coronakrisen, där EU-lån erbjöds till de länder som ansåg sig behöva det.

Mikael Damberg konstaterar dock att Tyskland tydligt markerat att man inte vill ha något nytt Sure. Och inte Sverige heller.

– Vi kan inte helt bortse från att vi har en morgondag som ska hanteras. Att bara ta ökade lån kommer inte att lösa Europas problem långsiktigt, säger finansministern.

"Re Power EU"

På mötet i Luxemburg enades EU-länderna samtidigt om en uppgörelse kring möjligheten att använda en annan av coronakrisåtgärderna – den gigantiska stödfonden RRF – för att lindra i energikrisen.

Tanken är att länderna ska kunna använda tillgängliga lån och bidrag från RRF för energiåtgärder i enlighet med EU-kommissionens plan från i våras för hur EU ska minska beroendet av ryska fossila bränslen och samtidigt skynda på omställningen till mer hållbara energikällor.

Gott så, tycker Damberg, som också gillar de förändringar som gjorts när det gäller konsekvenserna för handeln med utsläppsrättigheter, ETS.

– Vi är glada över att marknadsstabiliseringsreserven inte påverkas, för det skulle kunna få negativa effekter och vi kan acceptera att man "frontloadar" (ger möjlighet att köpa fler rättigheter tidigare) som det heter på svengelska i ETS-systemet, men även att innovationsfonden är med och bidrar, säger Mikael Damberg.

Wiktor Nummelin/TT