BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Granskning: Nu flyr företagen utsatta områden – ”Vill sälja skiten”

Fem skjutningar på mindre än två veckor i Södertälje. ”Jag vill sälja skiten”, säger butiksägaren Alber Agirman. Och han är inte ensam. ”Tungt kriminella har hotat både mig och min familj”, säger Ica-handlaren Örjan Josefsson i Bro i norra Stockholm. Här är berättelsen om skjutningarna, våldet och miljardstölderna som tvingar företagen på flykt från landets utanförskapsområden.

I skrivande stund, fredag, har fem skjutningar på mindre än två veckor drabbat Södertälje. Stämningen i staden beskrivs som den värsta i historien. Tre av skjutningarna har inträffat i stadsdelen Ronna som av polisen klassificeras som ett särskilt utsatt område.

För företagarna som driver verksamheter där är situationen en mardröm, menar Alber Agirman som driver servicebutiken Ronna spel och tobak.

– Det här påverkar oss mycket dåligt. Kunderna vågar inte gå hit, alla sitter hemma. Hela Ronna är dött just nu och mellan sju till nio kommer inga kunder alls, säger han till Tidningen Näringslivet.

– Jag har tröttnat, jag vill inte bo kvar här. Jag vill sälja skiten. Om 2-3 dagar kommer det säkert att hämnas igen, säger han uppgivet.

Han är less på snacket.

– Lås in de kriminella, de förstör bara landet. Man blir så irriterad på att det inte händer något.

Människor vågar inte gå ut

Michel Varli som driver Milano Pizzeria i Ronna centrum tycker att det är mycket tragiskt med våldet. Han är född och uppvuxen i Ronna och känner flera av de som nu fallit offer. 41-åringen var en barndomsvän och 19-åringen brukade äta på restaurangen.

Han har upplevt Ronna som ganska tryggt och inte själv känt någon hotbild men han ser hur våldet påverkar kunderna och verksamheten.

– Folk är oroliga och vågar inte gå ut. Jag har tappat halva omsättningen, säger han till TN.

– Det är skadligt för företagen om de som bor här inte känner den friheten de vill ha. Jag hoppas att det kan lugna ner sig så att det kan bli tryggt och bra igen.

”Jätterädda”

En anställd på apoteket i Ronna centrum som vill vara anonym berättar att brottsligheten påverkar dem jättemycket.

– Folk är jätterädda och det är vi också om jag ska vara ärlig. Det är skottlossning överallt på gatorna och detta med automatvapen. Beviset på det är 40-åringen som dog för att han fick ett skott när han var ute och promenerade.

Kundflödet har minskat radikalt och det finns en uppgivenhet kring hur polisen hanterar situationen.

– Det finns inte tillräckligt med resurser. Vi måste ha poliser på plats, det vill säga någon på torget som kan skydda oss. Jag ser inga sådana.

Förstår att verksamheter lämnar

Den anställde förstår att företag lämnar platser med utbredd brottslighet.

– Hittills har vi inte haft något problem att anställa men det blir intressant att se hur det förändras nu. Det har ändå varit ganska lugnt här innan.

Vederbörande poängterar att apotek är känsliga eftersom de ofta har tunga narkotikaklassade läkemedel.

– Jag har full förståelse för de som lämnar. Vi har inte haft några inbrott eller blivit hotade men börjar sådant hända så är det ju stor risk att man får sälja eller lägga ned. Ingen vågar ju riskera sitt eget liv för en karriär om man säger så.

Hotades till livet

I andra delar av landet är utmaningarna stora. Örjan Josefsson, handlare hos Ica Supermarket i Bro centrum, norr om Stockholm, funderar ett slag och börjar sedan räkna upp.

– Två mord och 5 eller 6 skjutningar de senaste tre åren inom 500 meter från butiken. Och så var det ju den där handgranaten som kastades in i en lägenhet här runt knuten. Man tänker på säkerhet konstant, säger han dystert.

Varenda kvadratcentimeter i butiken övervakas av kameror och för ett år sedan valde han att lägga ned postavdelningen. En välmående avdelning som årligen inbringade en halv miljon kronor i vinst och var mycket uppskattad bland den skötsamma majoriteten i området. Där hade kunderna hämtat sina paket sedan länge men till slut gick det inte att ha verksamheten kvar, konstaterar Örjan Josefsson.

– Min personal blev mordhotade. Kriminella som sa att de skulle vänta på dem efter arbetspasset. Det går inte att driva en avdelning när vissa inte accepterar de regler som gäller. Att man ska visa legitimation när man hämtar ett paket, exempelvis.

Tungt kriminella har stått framför Örjan Josefsson och hotat både honom och familjen till livet.

– Det är inte så mysigt. Man är inte så kaxig när man står där och vet vem man pratar med. Man vet mycket väl vilka de är och vilka som har våldskapitalet. Jag har dem i butiken varje dag, berättar han.

Trots att Örjan Josefsson driver en lönsam livsmedelsbutik som omsätter över 40 miljoner kronor och gör en vinst på en miljon kronor så har han många gånger funderat på om det ens är värt att fortsätta. Om det inte egentligen är lika bra att sälja rasket och flytta därifrån.

– Jag har varit riktigt nära att göra det också. Jag tror att inställningen från Icas sida är att om det inte går att driva en någorlunda lönsam verksamhet där handlaren och medarbetarna kan känna sig trygga så är de heller inte intresserade av att driva verksamheten vidare.

Två andra livsmedelshandlare som Tidningen Näringslivet ringer upp vill inte medverka. Detta trots att personerna vid upprepade tillfällen tidigare stått upp mot brottsligheten.

– Jag har beslutat mig för att ligga lågt i media numera. Det blir för mycket hot och skit, säger en av dem.

Den andra tycker att han har byggt upp en bättre relation med de som stökat, och vill inte väcka den björn som sover.

Henry Fosselius, GIS-expert hos analysföretaget Prospect Mapping ser ett tydligt mönster att många kedjor undviker utsatta områden. Företaget använder data för att hjälpa kedjor att etablera nya verksamheter. TN ber honom att titta på några exempel som länge klassats som särskilt utsatta områden av polisen.

I Rinkeby/Tensta utanför Stockholm är bilden tydlig, menar han. När det gäller dagligvaruhandeln finns Lidl och Matvärlden representerade med varsin butik men de stora svenska kedjorna lyser med sin frånvaro.

– Det finns ingen Ica eller Coop. De butiker som finns där drivs främst av frifräsare, säger han till TN.

Han ringar in ett område i analysverktyget.

– Om vi till exempel skulle lägga en hypotetisk butik här skulle den kunna omsätta 85 miljoner kronor baserat på befolkningsunderlaget i området. Det vore ett väldigt intressant läge rent ekonomiskt så jag tror att det finns andra orsaker till att man avstår, säger han.

Han byter över till butiker inom kategorin ”Gör det själv och heminredning” i stället, med kedjor som exempelvis Byggmax, Plantagen, Beijer och Blomsterlandet. Där blir bilden ännu tydligare. Ingen butik finns etablerad i området.

– Det finns inga kedjor där, trots att det finns lediga lokaler, säger han.

Samma bild målas upp när vi tittar på Rosengård i Malmö. Förvisso har Bazaar Food Market med Axfood-anknytning öppnat en stor butik i området men kedjor som Ica och Coop har länge ignorerat området.

Henry Fosselius byter över till apoteksmarknaden i verktyget i stället.

– Det finns en Kronans och en Lloyds vid Amiralsgatan men i övrigt är det inget. Rejält underdimensionerade, säger han.

Ica och Lidl kämpar längst

Pär Bygdeson har under sina 14 år som vd på Livsmedelshandlarna följt utvecklingen på nära håll.

– Bland de stora kedjorna har man successivt lämnat utanförskapsområden och orsaken till det är brottsligheten. De butiker som kämpar längst är ofta Lidl och några enstaka entreprenörer inom Ica – men till slut ger även de upp och bommar igen, säger han till TN.

Hur stort är problemet?

– Gigantiskt. Det är ett kapitalt misslyckande från hela samhället att man inte kan freda de ärliga medborgarna och företagen. Man har lämnat alla som lever och verkar i de här områdena i sticket när man inte kan upprätthålla lag och ordning.

Lösningen är inte jättekomplicerad i grunden – menar han.

– Är rättsväsendet på plats och ser till att de som inte sköter sig blir tagna så att människor och företag får lugn och ro så löser det sig. Det som hänt nu är att det demokratiska samhället successivt har lämnat dessa områden. Polisstationen försvinner, socialtjänsten flyttar och handlarna packar ihop. Det gäller också de privatpersoner som har råd att flytta.

Kvar blir några livsmedelshandlare och serviceföretag som då blir ännu mer terroriserade, menar Pär Bygdeson.

– För varje funktion eller företag som lämnar utsätts de som är kvar för större påverkan. Det går sakta från början men växer så småningom och blir till en accelererande spiral. Verksamheter som drivs av eller i samarbete med kriminella börjar i stället växa fram och mardrömsscenariot är förstås områden som helt frikopplas från det övriga demokratiska samhället annat än att polisen gör enstaka räder där emellanåt.

En annan del av brottsligheten som plågar handeln till den nätta summan 8,5 miljarder kronor per år är stölderna. Siffran har ökat med nästan 25 procent sedan 2018 och motsvarar nu en fjärdedel av Polismyndighetens budget.

– Tre av fyra livsmedelsbutiker har tvingats ändra sitt sortiment på grund av brottslighet. Dyra köttprodukter som oxfilé tvingas säljas bakom disk och organiserade stöldligor rullar ut kundvagnar med varor, berättar Svensk Handels tillförordnade säkerhetschef Nina Jelver för TN.

Stölderna har under lång tid ökat i handeln men under hösten har de accelererat ytterligare – särskilt när det gäller åtråvärda svenska köttdetaljer.

– Branschen flaggar för att det börjar bli ohållbart när de inte ens vet om de vågar ta in svenskt kött för att det är så stöldbegärligt.

Butiker lägger ned snabbkassorna

Handlarna runtom i landet upplever en frustration att stölderna ignoreras av samhället och att det är upp till dem själva att skydda sig. Många anställer vakter, låser in stöldbegärliga varor och på sistone har allt fler börjat sätta åldersgränser eller helt stänga sina snabbkassor, det vill säga där kunderna skannar och betalar sina varor själva.

Självutcheckningsavdelningen kapar kostnader på personalsidan men stölderna har nu ökat så pass mycket att kalkylen inte längre går ihop. En av de butiker som agerar kring snabbkassorna för att minska det kriminella svinnet är Ica Maxi Angered norr om Göteborg. Tillsammans med Ica Maxi-butikerna i Högsbo och Skövde väljer de att plocka bort sina snabbkassor, som butiken tidigare satsat stora pengar på att installera och bygga in i kassalinjen. Även Ica Maxi i Mölndal planerar att skrota sina vid kommande ombyggnad.

Brottsligheten har också ökat på sistone, noterar Pontus Granqvist, butikschef hos Ica Maxi Angered.

– Det är väldigt blandat. Det är allt från de som har 2-3 varor och skannar en till de som satt det i system och kommer med en korg, ställer sig i ett hörn och tittar sig över axeln. Om ingen ser så skannar de in en vara och stjäl resten. Vi ser dem tydligt i efterhand på övervakningskamerorna men vi har runt 40 000 kunder i veckan så det är rätt svårt att jaga rätt på dem, säger han till TN och fortsätter:

– Det är sällan det händer något när man anmäler och straffen är för milda. Jag förstår att polisen kanske har viktigare saker att ägna sig åt nu men det här är ett jätteproblem för oss i branschen.

Hur mycket kostar stölderna för er?

– Det är miljonbelopp varje år. Sedan är det viktigt att påpeka att stölderna här inte är ett lokalt Angered-problem. Vi har inte högre grad av oärlighet än någon annan butik jag varit i.

Utvecklingen kring brottsligheten är oroväckande menar Nina Jelver hos Svensk Handel. Butiksägare och medarbetare upplever att rättsstaten vänder dem ryggen och endast fyra av tio väljer att anmäla stölderna.

– Man upplever inte att det lönar sig. Man tvingas vänta i timmar på polisen och sedan händer inget utan de släpps direkt ändå och dagen därpå är de inne och stjäl i butiken igen. Väldigt få stölder leder till fällande domar och när det väl går så långt rabatteras de ofta bort i domarna.

New York-polisen kan ha lösningen

Pär Bygdeson hos Livsmedelshandlarna tycker att Sverige bör titta på hur New York-polisen med avstamp i ”broken windows theory” under 90-talet framgångsrikt lyckades städa bort brottsligheten och återta områden till trygga platser för invånarna. Modellen byggde på att polisen mycket tydligt angrep alla former av mängdbrott. Allt från klotter till offentlig urinering och stölder. Polisen såg också till att vara på plats mycket snabbt när ett larm inträffade.

– Vad gäller brottsbekämpning var modellen oerhört framgångsrik men sedan fick den också mycket kritik ur ett medborgarrättsperspektiv eftersom den kopplades ihop med en ”stop and frisk”-modell där människor stannades och kroppsvisiterades. Vissa grupper kände sig då trakasserade och senare har polisen backat från modellen med resultatet att brottsligheten ökat igen.

Sverige bör kanske inte ta efter hela modellen men själva grundstommen i att tydligt och strukturerat fokusera på mängdbrotten för att bryta brottsbanan och återställa samhällen till de laglydiga medborgarna är viktigt. Den mjukare modell som Sverige antagit inte minst med brottsbalkens inträde på 60-talet håller inte längre, menar han.

– Sedan är det tyvärr så att ju längre man väntar och låter brottsligheten gro, desto kraftfullare åtgärder kommer man att tvingas vidta senare, säger Pär Bygdeson.

Tillträdesförbudet ett fall framåt

Ett fall framåt, anser Svensk Handel, är det tillträdesförbud som efter många om och men slutligen trädde i kraft i mars 2021.

– Tillträdesförbudet har fungerat bra i den mån det blivit utdömt. 75 procent av handlarna upplever det som positivt att brottslingarna inte kommit tillbaka till butiken men bara i 30-35 procent av fallen blir tillträdesförbud utdömt. Det är ett moment 22 här eftersom domstolen tittar mycket på tidigare fällande domar för att utfärda tillträdesförbud. Det blir förstås knasigt när så liten andel av brotten leder till fällande domar, konstaterar Nina Jelver.

Kommande regering måste nu ta krafttag mot brottsligheten – konstaterar hon.

– De behöver se över hela påföljdssystemet. Det handlar om slopad straffrabatt och hårdare påföljder i paritet till brottet som begås. Sedan kan man inte döma ut böter till personer som inte har för avsikt att betala dem, konstaterar Nina Jelver.

Där krävs enligt Svensk Handel möjlighet att omvandla bötesberg till fängelse.