KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Jacke: Investerare redo satsa på ny kärnkraft

Jan-Olof Jacke, vd Svenskt näringsliv. Bild: Christine Olsson/TT

Producenter vill investera i ny kärnkraft, menar Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv. Nu är det bråttom att riva hinder. ”Vi har därför gjort en sammanställning av vad som behöver göras”, säger han till TN.

– Det är bråttom. Ska vi klara den gröna omställningen måste vi ha mer el och vi har 25 år på oss att leverera. Under den kommande mandatperioden måste många av de avgörande besluten fattas om vi ska hinna göra omställningen, säger Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv.

Hans budskap är tydligt: Bevara vattenkraften, genomför en kraftig utbyggnad av vindkraften och skapa förutsättningar för att bygga ny kärnkraft.

– Elen kommer att vara helt avgörande för klimatomställningen. Klimatomställningen kräver elektrifiering och det är uppenbart att vi kommer att behöva mycket mer el än vad vi har idag.

Hinder måste rivas

I dagarna presenterar Svenskt Näringsliv ett startprogram för ny kärnkraft. I handboken har man identifierat hinder och sammanställt vilka beslut som behöver fattas av en regering som vill möjliggöra byggandet av ny kärnkraft i Sverige. Det är viktigt att bevara den kärnkraft som redan finns idag, men även ny kärnkraft kommer att behövas framöver, menar han.

– Det är uppenbart att det finns många hinder idag för att bygga ny kärnkraft. Vi har därför gjort en sammanställning av vad som behöver göras för att möjliggöra investeringar i ny kärnkraft.

”Poängen är att vi inte vill att en ny regering ska säga ’nu ska vi utreda’ för det har vi redan gjort. Det är alldeles för bråttom.”

Under den kommande mandatperioden är det av yttersta vikt att den nytillträdda regeringen tar de utpekade besluten, menar han.

– Poängen är att vi inte vill att en ny regering ska säga ’nu ska vi utreda’ för det har vi redan gjort. Det är alldeles för bråttom.

Han lyfter fram att kärnkraften, under en längre tid, har behandlats annorlunda än andra energislag.

– Och det finns en rad konkreta hinder. Det handlar bland annat om att regleringsbreven till myndigheter och lagstiftning behöver justeras. Dessutom handlar det om det mest uppenbara: Hur många ställen kan man få bygga reaktorer och hur många kan vi ha?

Men det är inte bara kärnkraften som behöver ses över.

– För vindkraften behöver vi signifikant korta ledtiderna för att få godkänt nya vindkraftverk och jobba med acceptansfrågan. För vattenkraften behöver vi pausa miljöprövningarna då vi i dagsläget inte har råd att stänga ned vattenkraft.

Behöver planerbar kraft

De vanligaste motargumenten mot kärnkraft handlar framför allt om säkerhetsaspekterna och att det är dyrt.

– Säkerhetsaspekten ska man ta på allvar, men man ska också komma ihåg att det sker en kontinuerlig utveckling av säkerhetsaspekterna.

– Jag är helt övertygad om att kostnaderna kommer att fortsätta ned då vi behöver den här typen av reglerbar och planerbar kraft för systemstabiliteten.

Man ska också komma ihåg att priset i slutändan sätts på en marknad, konstaterar han.

– Det innebär att om investerare som har investerat i kärnkraft inte får sålt sin el till produktionskostnad, då är det en risk som de tar.

– Det behöver inte politiken lägga energi på. Politiken borde i stället fokusera på att undanröja hinder och likställa förutsättningarna för att bygga ny fossilfri elproduktion.

Investerare redo

Dessutom vill han se en ny marknadsmodell där elproducenter får betalt för hur man hjälper systemet att stabilisera sig.

– Det handlar om att man ska få betalt för det man tillför systemet, alltså hur man hjälper elen att flytta sig från där den produceras till där den konsumeras.

Han är helt övertygad om att det finns investerare som är villiga att investera i ny kärnkraft.

– Dessutom har jag blivit alltmer övertygad, bara under det senaste året, om att det kommer finnas kapital som söker sig hit.

– Man ska också komma ihåg att idén med SMR är att man ska kunna serieproducera, vilket innebär att det kommer att bli en standardiserad produktion som kommer att trycka ned kostnaderna.

Tekniskt sett är det möjligt att ha SMR i gång i Sverige inom tio år, konstaterar han och lyfter fram exempel i Kanada där man tecknat avtal om att ha en SMR i drift 2028 och Polen där det finns ett avtal om att ha en SMR i drift 2029.

– Nu handlar det om att undanröja de hinder som finns. Skulle det ta hela mandatperioden att bara undanröja de här hindren, då är det helt otänkbart. Men om de rätta besluten tas så är det tekniskt sett fullt möjligt.