KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Elproducenterna: Här är kraven för att investera i kärnkraft

Ny kärnkraft kräver åtgärder inom tre områden, enligt Anton Steen på Fortum. Vattenfall kräver tydliga svar om kärnkraftens framtid. ”Ingen kommer att göra den typen av investeringar om man tror att den kommer att ryckas bort fyra år senare”, säger Desirée Comstedt på Vattenfall till TN.

För att få i gång produktionen av mer kärnkraft är det viktigaste att titta på marknadsförutsättningar. Det menar Desirée Comstedt, chef för affärsutveckling kärnkraft på Vattenfall.

– Den energy only-marknad som vi har idag värdesätter inte de tjänster som kärnkraften kan leverera när det gäller planerbarhet och leveranssäkerhet. När man tittar på marknadsförutsättningar är det jätteviktigt att man är teknikneutral. Vi kan inte ha en elmarknad som gynnar en teknik på bekostnad av en annan. I den elektrifiering som vi ser i framtiden är det väldigt tydligt för oss att vi kommer att behöva mycket mer av alla fossilfria kraftslag, säger hon.

Utreder möjligheterna för SMR

Nyligen meddelade Vattenfall att de utreder möjligheten att bygga minst två småskaliga kärnkraftverk, SMR, för att möta det ökade behovet av el. Förstudien väntas pågå i närmare 1,5 år och om investeringen godkänns kan de första minireaktorerna stå klara runt 2030.

– Tittar man på SMR:er är det viktigt att man trycker på för att få fram en standardiserad internationell licensiering för olika typer av tekniker. Det går inte att ha en unik licensiering för varje ansökan, även om vi förstår att det är en unik licens för varje planta. Men när den första har fått sin licens så bör den andra, tredje och fjärde kunna gå ganska smidigt. Det är en standardiserad teknik vi pratar om så det ska inte skilja sig, säger Desirée Comstedt.

Inte minst är det viktigt att blicka internationellt på de länder som möjliggör licensiering av tekniken. I Kanada satsar flera provinser på SMR-reaktorer med ambitionen att bli världsledande på ren kärnkraft.

– Kanada är ett land som är väldigt likt Sverige när det gäller hur man har satt upp sin strålskyddsmyndighet, säger hon.

”Vi behöver en ny typ av energiöverenskommelse”

När det gäller storskalig kärnkraft kommer leveranskedjor att byggas upp internationellt i takt med att tillverkningen blir allt större, betonar Desirée Comstedt och menar att även när det gäller storskalig kärnkraft är marknadsförutsättningar en viktig komponent.

– Där är det inte lika lätt för enskilda bolag att ta en sådan investering. Därför behöver vi ha en långsiktig marknadsöverenskommelse om att vi ser kärnkraften som en del av vårt framtida energisystem. Vi kan inte ha ett mandatsperiodsberoende stöd för en viss teknik, eftersom ingen kommer göra den typen av investeringar om man tror att den kommer att ryckas bort fyra år senare. Vi behöver en ny typ av energiöverenskommelse, säger hon.

Framöver är det avgörande att se över hela den tillståndsprocess som gäller för all typ av fossilfria kraftslag, menar Desirée Comstedt.

– Vi kan inte dubblera efterfrågan på el samtidigt som vi ska bygga ut vårt nät i den omfattning som krävs utan att det märks. Och det måste politiken driva. Alla kommuner ska vara delaktiga i tillståndsprocesser, men vetot kanske inte kan komma så sent som idag. Det blir ett hinder för investeringar, man kan ha drivit ett projekt i sju-åtta år och i slutändan får man ett nej från kommunen, säger hon.

Fortum: Se över förbuden i miljöbalken

Ny kärnkraft kräver åtgärder inom tre områden: lagstiftning, reglering och marknad. Det menar Anton Steen, chef för Public Affairs på Fortum Sverige, och understryker att de snabbaste och enklaste åtgärderna finns inom lagstiftningsdelen.

– Där handlar det framför allt om förbuden som finns i miljöbalken. Att man inte får bygga kärnkraft på andra platser än där det finns kärnkraft idag och att man bara får ersätta en permanent nedlagd reaktor. Så det får bara finnas max tio reaktorer, vilket i praktiken blir ett förbud mot små modulära reaktorer och inte minst innebär det ett förbud i 287 av 290 kommuner. Det borde vara ett ganska enkelt beslut. Dessutom bör det energipolitiska målet om hundra procent förnybart ändras till hundra procent fossilfritt, säger han.

De andra områdena, reglering och marknad, tar längre tid och kräver mer eftertanke, enligt Anton Steen. Dagens regulatoriska miljö är framför allt anpassad efter den stora typ av reaktorer som byggdes under 1970- och 1980-talet.

– Den regulatoriska frågan riktar framför allt in sig på att berörda myndigheterna ska ha resurser och kompetens att hantera en utbyggnad av kärnkraften. Att utöva tillsyn mot den befintliga kärnkraften är något helt annat än att möjliggöra för ny kärnkraft, säger han.

”Det är ganska bråttom och det kommer ta tid”

Han fortsätter:

– Vi behöver titta på nya finansiella upplägg där ägarstrukturen ser annorlunda ut än idag. Ska man bygga ny kärnkraft behöver man undersöka nya finansiella modeller kring hur man äger och gärna inspireras av vindkraftbranschen. Regelverken för vilka garantier som ska gälla mellan olika bolag måste hänga med i den utvecklingen.

När det kommer till marknads- och finansieringsfrågor finns det mycket att göra, men som lär ta tid. Elmarknaden premierar i alldeles för hög grad kortsiktighet när det som behövs är långsiktighet och stabilitet, betonar Anton Steen.

– Dagens elmarknad är bra på att driftoptimera de anläggningar som redan finns i drift, men är dålig på att skicka rätt typ av investeringssignaler framåt i tiden för de investeringar vi behöver för att klara industrins omställning, säger han.

”Rapporten är en väldigt bra utgångspunkt för en ny regering”

En ny regering behöver tillsätta en elmarknadsutredning som har ett brett uppdrag, förordar Anton Steen på Fortum.

– Det är ganska bråttom och det kommer ta tid, för det finns inga quick fix-lösningar. Just nu pratas det mycket om korta och nödvändiga lösningar, men långsiktigt finns det ingen annan väg ur den här situationen än att bygga tillräckligt mycket ny fossilfri elproduktion i balans som möter industrins och samhällets behov.

– Man behöver nog tidigt under mandatperioden komma i gång med en utredning och det finns ett fönster tidigt under mandatperioden för att hinna genomföra de reformer som behövs.

Han välkomnar Svenskt Näringslivs Startprogram för ny kärnkraft i Sverige.

– Rapporten är en väldigt bra utgångspunkt för en ny regering och innehåller konkreta rekommendationer kring dessa typer av regelförändringar. Den omsätter och konkretiserar var man ska börja och vad som är viktigast först. Det är väldigt grundligt arbete som borde ge avtryck i en ny regering, säger Anton Steen.