REGERINGSBILDNINGEN

Det här har högerpartierna kommit överens om

Politik (TT)

Efter veckor av mangel har M, KD, L och SD kommit överens på en rad sakområden.

Här är högerpartiernas gemensamma förslag.

Den slutgiltiga överenskommelsen sträcker sig över sju samarbetsprojekt och ett budgetsamarbete. Det här är vad det handlar om:

.

Energi- och klimat

Nya kärnkraftsreaktorer ska byggas.

Långsiktigt ska den nuvarande inriktningen kring den övergripande energipolitiken och de långsiktiga villkoren för kärnkraften ändras. Vattenfall kommer att få ett uppdrag om att påbörja planering om upphandling om ny kärnkraft. Inom EU kommer regeringen att driva på för ett snabbspår av typgodkända reaktorer.

Mer kortsiktigt ska vattenkraftens omprövning pausas och avfallsförbränningsskatten och koldioxidskatten för kraftvärmeproduktion ska ses över. Vindkraft fortsätter att vara en viktig del i energipolitiken men utgör inte basen.

.

Ekonomin och budgeten

En omtvistad fråga har varit a-kassan, men den behålls på dagens nivå. Den nya regeringen vill även sänka skatten på ISK-sparande.

Ett vallöfte från alla fyra partier var ett högkostnadsskydd för dyra elräkningar i vinter. Här inväntar den tillträdande regeringen ett förslag från Svenska kraftnät om hur utbetalningen ska ske. En ny regering måste ha tillträtt för att kunna snabba på processen.

En bidragsreform med ett bidragstak ska införas, och skatten på låga inkomster ska sänkas under mandatperioden.

Reduktionsplikten kommer att sänkas till EU:s miniminivå från och med 1 januari 2024.

Samtidigt avskaffas enprocentsmålet för bistånd, och i stället sätts en treårig summa i kronor och ören. Reformering ska även ske i innehållet av biståndet. Det ska ha ett tydligt fokus på Sveriges långsiktiga förpliktelser och hjälp till Ukraina.

.

Sjukvård

Steg mot ett förstatligande av sjukvården ska tas. Högerpartierna vill utreda för- och nackdelar för ett helt, eller delvis förstatligande av sjukvården. En nationell vårdförmedling i statlig regi ska inrättas som ska samla och använda vårdens resurser. En nationell digital infrastruktur införs, där både patienter och personal ska kunna ta fram nödvändig information ur journalsystemet.

Partierna vill även gå vidare med att utreda ett högkostnadsskydd för tandvård.

.

Migration- och integration

Asylrelaterade uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsade och permanenta uppehållstillstånd ska mönstras ut. Partierna vill även utreda hur asylsökande ska kunna bära en större del av kostnaderna för mottagandet. De har även kommit överens om att se över incitament för frivillig återvandring med "särskilt fokus för de som inte har integrerats".

Antalet kvotflyktingar minskar från förra årets 6 400 till 900 per år under mandatperioden.

.

Kriminalitet

Högerpartierna vill dubbla straffen för gängkriminella och införa visitationszoner. Ett nationellt tiggeriförbud ska även utlysas.

Straffrabatterna avskaffas eller reformeras, anonyma vittnesmål införs, likaså vistelseförbud och utökad kamerabevakningen.

Kriminalvården ska expanderas och man öppnar upp för att hyra anstaltsplatser i andra länder. Återfall i brott ska straffas hårdare och tullen ges brottsbekämpande uppgifter.

.

Skola

Partierna står bakom en ny friskolelag med fokus på att begränsa möjligheter att ta ut vinster om skolan inte levererar ett starkt resultat. Vinstutdelning ska inte få förekomma under de första åren efter att en skola har startats eller köpts av en ny ägare. Syftet med det är att garantera ett långsiktigt ägande och att den som startar eller förvärvar en friskola måste ha en ekonomisk styrka.

Satsningar kommer även att göras på fler speciallärare och tydligare ordningsregler för att upprätta ordning och reda i klassrummen.

.

Stärkta fri- och rättigheter

En ny grundlagsutredning ska bland annat utreda hur aborträtten kan stärkas.

Public service oberoende och den långsiktiga finansieringen ska bestå. Men i ett nytt medielandskap behöver public service utvecklas, som en del av den demokratiska infrastrukturen, enligt högerpartierna.

Tjänstemannaansvaret bör även stärkas, med syftet att bland annat stärka åtgärder mot tjänstefel.

Beata Wallsten/TT