ARBETSKRAFTSINVANDRING

Myndigheten stoppade nyckelrekrytering – kan ta år att hitta ny kompetens

Kompetensbrist fick Jämtlandsgården att vilja anställa en styckare från Brasilien. Men Migrationsverket satte stopp med argumentet att slakteriet inte skulle kunna betala lönen – trots att företaget aldrig haft några problem med det. Nu oroar sig vd Daniel Perfect för att politiken ska göra det ännu svårare att anställa arbetskraftsinvandrare.

Jämtlandsgården är ett lokalt slakteri i Hammerdal som startade 2008. Företaget slaktar och styckar kött från närområdet. Precis som i stort sett alla andra slakterier i Sverige brottas företaget med kompetensbrist. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många slaktare och framför allt inte tillräckligt många styckare för att klara av den svenska köttproduktionen.

– Det har varit fokus hela tiden – att hitta människor som kan, säger vd Daniel Perfect.

Själv har han varit i företaget sedan våren 2021, men han förklarar att problemet med att hitta kunniga medarbetare har funnits genom hela företagets existens. Idag har företaget 20 medarbetare under högsäsong. Fyra av dem är rumäner som är anställda via bemanningsföretag och de andra fyra så kallade f-skattare, alltså konsulter. Men Daniel Perfect vill helst ha fler egna anställda och inte behöva anlita bemanningsföretag, i synnerhet när det gäller grundbemanningen, det vill säga bland de 15–16 personer som ska arbeta i företaget året runt.

”Det är inte vem som helst som kan slakta och stycka. Det krävs många års erfarenhet.”

– Sedan kan vi under högsäsong bjuda in och anlita bemanningsföretag, säger han och förklarar att slakteriets högsäsong är från mitten av augusti till mitten av december.

– Men vi vill öka verksamheten också, för vi har ju ambitioner. Men det går ju inte, för det finns ingen personal att få tag på. Det finns inte många utbildningar i Sverige heller och till de utbildningar som finns kommer inte tillräckligt med sökanden, säger Daniel Perfect.

Hela världen som rekryteringsbas

Bland det första han gjorde som vd var att skapa en platsannons på engelska.

– Jag vill att hela världen ska vara vår rekryteringsbas. Jag vill ha erfaren person som kan jobbet. Det är inte vem som helst som kan slakta och stycka. Det krävs många års erfarenhet.

Annonseringen var lyckosam och han fick ansökningar från bland annat Kamerun, Argentina och Brasilien. De som sökte hade gedigen erfarenhet, något som Daniel Perfect upplever att eventuella sökanden i Sverige sällan har. Till slut valde han att anställa en styckare från Brasilien.

Men nu blev det problem. För att få anställa arbetskraftsinvandrare krävs godkännande från Migrationsverket.

– Processen tog ett år och det slutade med att vi fick nej, säger Daniel Perfect.

Migrationsverket hade bedömt det som att Jämtlandsgården, som aldrig tidigare har haft problem att betala löner, inte skulle klara av att betala den kollektivavtalade lönen på runt 25 000 kronor i månaden.

– Vi har betalat lön till alla medarbetare sedan 2008, säger Daniel Perfect som inte alls förstår hur myndigheten kom till den slutsatsen.

Hjälp från landshövdingen

En av dem som har engagerat sig för att hjälpa Jämtlandsgården är Jämtlands landshövding Marita Ljung.

Hur kommer det sig att du som landshövding engagerar dig i en sådan här fråga för ett enskilt företag?

– Som regional myndighet ska vi verka för en regional utveckling. Det finns en kompetensbrist i hela landet, men i Jämtland är den otroligt tydlig och ett slakteri som ligger i inlandet har naturligtvis väldigt svårt att hitta kompetens. En rad olika lantbrukare och andra företagare är beroende av det här slakteriet. Det här hänger helt enkelt ihop med en levande landsbygd, med den regionala utvecklingen och med vår livsmedelsförsörjning.

– Daniel Perfect skrev ett frustrerat och ganska förtvivlat mejl till mig. Och jag tycker att det är viktigt att om jag kan hjälpa till med något så ska jag också göra det. Det måste finnas regler som underlättar, inte försvårar, arbetskraftsinvandring.

Marita Ljung bjöd in Daniel Perfect och Migrationsverket till ett möte.

– Vi kunde ha en dialog. Ibland upplever jag att det är kommunikationsmissar mellan myndigheter och privatpersoner eller företagare. Man pratar inte varandra språk.

– Jag har en roll som samordnare mellan de regionala myndigheterna och därför tyckte jag att det var viktigt att vi träffades.

Men trots landshövdingens engagemang blev alltså inte Jämtlandsgårdens ansökan godkänd.

Vad tänker du om att det tog så lång tid och att Jämtlandsgården ändå fick ett nej?

– Jag kan inte svara för Migrationsverket, men för mig är det väldigt viktigt att vi som länsstyrelse och myndighet snabbt kan hantera företagsärenden och att vi inte håller på att mejla till varandra, utan att vi pratar med varandra. Väldigt ofta pratar man inte varandras språk och för mig är det väldigt viktigt att myndigheter pratar så att mottagaren förstår.

– Jag tror att det kan finnas en ovana hos Migrationsverket att hantera företag. Det hanterar andra myndigheter, men inte företag, säger Marita Ljung.

Oroar sig för tuffare regelverk

Redan i dagsläget är det alltså svårt att få arbetskraftsinvandring godkänd av Migrationsverket. Men det kan bli ännu svårare. I början av 2021 presenterades en regeringsutredning där utredaren föreslår ett krav på ”goda levnadsvillkor”. I regeringspropositionen som kom till efter utredningen står det i stället ”en god försörjning”. Även om det inte uttalas några siffror i vare sig utredning eller proposition handlar det om ett lönegolv, något som har omfamnats både till höger och vänster i politiken.

”Det är typiskt att politikerna bara tänker i storstadsperspektiv.”

Just nu är det flera partier, både till höger och vänster, som vill se en kraftig höjning av inkomstnivån vid arbetskraftsinvandring. Enligt Tidöavtalet ska lönegolvet ligga på medianlönen, det vill säga runt 33 200 kronor i månader. Även Socialdemokraterna har framfört krav på ett ökat lönegolv, med förslag runt 30 000. Samtliga förslag ligger långt över de kollektivavtalade lönerna för slaktare, styckare och många andra yrken.

– Det är typiskt att politikerna bara tänker i storstadsperspektiv. De ser väl framför sig någon it-specialist. Men för oss på landsbygden med den här typen av industrihantverk kommer det inte att kunna gå. Och då stänger de möjligheten att anställa medarbetare från tredje land för oss och gör det ännu svårare, säger Daniel Perfect lite uppgivet.

Vad skulle du vilja säga till politikerna som försvarar ett lönegolv på runt 30 000 eller mer?

– Vidga era vyer! Ni måste tänka och se mycket vidare. De har ett enormt tunnelseende.

Han säger att företaget förvisso skulle kunna internutbilda oerfarna medarbetare, vilket de också till viss del redan gör, men att det inte är en lösning i den akuta situationen.

– Jag behöver duktiga och erfarna slaktare och styckare idag. Om vi skulle internutbilda, så kommer det att ta flera år innan jag har nått den grundbemanning som jag behöver.

Hur tror du att det skulle påverka den svenska köttproduktionen i stort om lönegolvet blev verklighet?

– Jag vill hellre prata om hur det skulle påverka Sverige. Många svenska företag behöver arbetskraft och då måste man kunna möjliggöra för folk utanför EU att komma och arbeta. Begränsar vi oss bara till Sverige och EU kommer det att påverka Sveriges konkurrenskraft. Det slår mot näringslivet totalt och vi kommer att tappa i förhållande till andra länder. Politiken har väl inte tänkt på den svenska konkurrenskraften, säger Daniel Perfect.

Migrationsverket svarar

TN har frågat Migrationsverket om det är rimligt med ett år långa handläggningstider och om det är vanligt att myndigheten avgör att företag inte har råd att betala lön till en arbetskraftsinvandrare. Presskommunikatör Didzis Melbiksis svarar via mejl:

”Det är alltid en individuell bedömning utifrån omständigheter och förutsättningar i ärenden där ansökningar om arbetstillstånd handläggs. Som riktmärke ska en arbetsgivare kunna visa att de kan betala lönekostnader inklusive sociala avgifter i minst tre månader framåtsyftande. Det kan dock visas på olika sätt, inte bara tillgängliga medel utan även sådant som ingångna kontrakt kan ligga till grund för bedömningen. Samtidigt så är detta en del av en helhetsbedömning gällande företagets förmåga att infria de villkor som avtalats.

Det är stor variation när det gäller handläggningstid mellan olika typer av ärenden, men det är naturligtvis beklagligt om någon arbetsgivare upplever att de har fått vänta för länge. Samtidigt är det så att det i somras trädde en ny och mer komplex lagstiftning i kraft vilket innebar att tusentals ärenden som var klara att avgöras behövde kompletteras. Det fick till följd att beslut inte kunde fattas innan arbetsgivaren skickat in de dokument som nu krävdes utifrån den nya lagstiftningen. Vi är väl medvetna om att handläggningstiderna har ökat och att vi arbetar för att hantera detta.”