DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET
Stort genomslag för rankingresultatet
Att syna rankinglistor kan verka tråkigt, men det mediala intresset för undersökningen av företagsklimatet i landets kommuner visar på motsatsen. ”Rankingen är något som berör och upprör”, säger Ronja Nyman, projektledare.
Årets ranking av företagsklimatet uppmärksammades på bred front. Första veckan publicerades 810 artiklar främst i lokal och regional media, där kommunpolitiker ställdes till svars. Även genomslaget i sociala medier ökade.
– Rankingen är något som berör och upprör. Intresset är stort, men hur aktiva kommunerna är att jobba med företagsklimatet varierar, säger Ronja Nyman, projektledare, Svenskt Näringsliv.
I mer än två decennier har Svenskt Näringsliv rankat företagsklimatet i svenska kommuner. Trenden är att många kommuner har gjort hemläxan och förbättrar företagens förutsättningar att växa och utvecklas.
Årets resultat är fritt från sensationer i toppen. Herrljunga är enda nykomlingen bland de tio främsta. Större förändringar är det längre ner i listan.
Ronja Nyman understryker att de flesta kommuner är intresserade av ett bra företagsklimat. Ingen arbetar för sämre service, men ibland prioriteras inte det långsiktiga arbetet tillräckligt. Vissa kommuner förbättrar resultatet under flera år medan andra åker berg och dalbana, upp och ner. Det som lönar sig är ett långsiktigt, konsekvent arbete, enligt henne.
– Kungsör, Orsa och Malung-Sälen är några goda exempel. De har jobbat sig upp från jumboplatser till en framskjuten placering på bara fem år.
Rankningen baseras till två tredjedelar på enkätsvar från 32 296 företagare. I den sista tredjedelen ingår uppgifter som hämtas in från Statistiska centralbyrån (SCB) och kreditupplysningsföretaget UC.
Mest heltäckande undersökningen
Enligt Ronja Nyman är undersökningen från Svenskt Näringsliv den mest heltäckande inom området. Styrkan är bland annat långa tidsserier och en stabil metod.
– Dessutom är vi öppna med hur undersökningen går till, vilket stärker legitimiteten, säger hon.
Många kommuner stirrar sig blinda på rankingplaceringen och sätter mål därefter.
Ett olyckligt fokus, anser Ronja Nyman, som hellre ser att kommunen sätter mål efter företagarenkäten och i större utsträckning utgår från de egna förutsättningarna.
– Ett bra snittbetyg är viktigare än en hyfsad rankingplacering. Det är inte fel att sätta rankingmål, men i enkäten kan kommunen följa företagens betyg, fråga för fråga, oberoende av hur utvecklingen ser ut i andra kommuner.
Oavsett politiskt styre, så står åtskilliga kommuner inför svåra utmaningar. Förutom en ekonomi som bromsar in, måste politiker ta sig an att många står utanför arbetsmarknaden, vända en negativ befolkningsutveckling, lösa bostadsbristen som tornar upp sig samt dalande kvalitet i skolan.
Lägg till detta, att det gäller att ha en bra relation till det lokala näringslivet. Här ska rankingen ses som en utgångspunkt för en analys av vad som behöver göras.
Ronja Nyman vill se fler kommuner som är tillgängliga, har rimliga handläggningstider, för en nära dialog med företagen och levererar service.
– Det handlar inte bara om myndighetsärenden som bygglov och serveringstillstånd, utan också om till exempel information om vägarbeten och annat som påverkar företagens vardag. Stort och smått. Företagen ska veta vad som gäller, säger hon.
