KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Professorn: Då kan vi stå med ett absurt energisystem

Det är bråttom att fatta konkreta beslut om kärnkraften, menar KTH-professorn Pär Olsson. ”Om vi inte tar tag i saker i relativ närtid kommer Sverige att stå med ett absurt energisystem om 25 år där vi inte har någon storskalig inhemsk produktion”, säger han till TN.

Kärnkraft, precis som all infrastruktur, tar tid att få på plats. Det behöver inte vara på det sättet, men i västvärlden har vi tappat erfarenheten av att vara effektiva i den typen av projekt, enligt Pär Olsson, professor i fysik med inriktning mot kärntekniska material vid KTH. Han anser att debatten gällande kärnkraft ofta är skev.

– Alla projekt blir försenade, det gäller inte specifikt kärnkraften. Att det tar lång tid att få kärnkraften på plats är däremot en underlig vinkling på problemet. Då är det väl viktigare att vi tar beslut nu? Tittar vi 25 år framåt, vilka elproducerande källor kommer vi att ha då? Då har vi i princip inga reaktorer kvar, på grund av deras tekniska livslängd, säger han till TN.

Vindkraftverks livstid är ungefär 25 år och även om vattenkraften kan hålla igång längre än så, måste många av de gamla verk vi har servas och renoveras kraftigt vid den tidpunkten.

– Om vi inte tar tag i saker i relativ närtid kommer Sverige att stå med ett absurt energisystem om 25 år där vi inte har någon storskalig inhemsk produktion, säger Pär Olsson.

”Kärnkraften spelar en extremt viktig roll i elektrifieringen.”

I våras beslutade Regeringen att anta en elektrifieringsstrategi för att få till en kraftfull elektrifiering av hela samhället. Trots att elektrifieringen välkomnas från i princip alla håll, råder det oenighet kring vilka kraftslag som ska ingå för att omställningen ska bli verklighet.

Pär Olsson är tydlig med vad han anser krävs.

– Kärnkraften spelar en extremt viktig roll i elektrifieringen. Vi kan elektrifiera ett land som Sverige med bara förnybara källor, det inte är omöjligt. Däremot kommer det att leda till ett relativt instabilt system med väldigt stora svängningar, eftersom den måste balanseras någonstans och vi har i princip maxat vattenkraften.

– Sverige har antagit en elektrifieringsstrategi och satsar på stora industriella projekt i norr som behöver mycket el och vätgas, men för att klara det måste vi bygga ut el. Då kommer det inte att räcka med bara vindkraft, vi kan inte bygga ut vattenkraften och solenergin kan vi inte riktigt räkna med som en nationell energikälla i Sverige.

Utan kärnkraft som grundplåt får vi stora svängningar i energisystemet, betonar Pär Olsson.

– Det innebär att vi antingen importerar mycket finsk kärnkraftsel eller så behöver vi en enorm överproduktion. Har man ett intermittent system baserat på vind och lite sol och vatten i basen kommer det bli stora svängningar i tillgänglighet och i priser. Att inte ha kärnkraft i den stora elektrifieringen känns som en svår ekvation att få ihop. Möjligen är det görbart i Sverige, men inte i hela världen, säger han.

Elproducenter efterfrågar långsiktig överenskommelse

Nyligen berättade flera elproducenter för TN vad de efterfrågar för att investera i ny kärnkraft. Anton Steen, chef för Public Affairs på Fortum Sverige ville se en rad åtgärder inom lagstiftning, reglering och marknad. Även Desirée Comstedt, chef för affärsutveckling kärnkraft på Vattenfall, betonade att marknadsförutsättningar för kärnkraft är en viktig komponent framöver.

– Där är det inte lika lätt för enskilda bolag att ta en sådan investering. Därför behöver vi ha en långsiktig marknadsöverenskommelse om att vi ser kärnkraften som en del av vårt framtida energisystem. Vi kan inte ha ett mandatsperiodsberoende stöd för en viss teknik, eftersom ingen kommer göra den typen av investeringar om man tror att den kommer att ryckas bort fyra år senare. Vi behöver en ny typ av energiöverenskommelse, sa hon till TN.

Även Pär Olsson på KTH efterfrågar incitament för att få ekonomi i att investera i ny kärnkraft.

– Den marknadsmodell som vi byggde upp har lett till att vi har fått en bra prispressoptimering, men den leder också till att det inte finns några incitament att investera i större kraftkällor, eftersom det kostar relativt mycket att bygga stora anläggningar.

Han fortsätter:

– Där är kapitalkostnaden drivande för totalkostnaden. Mer än hälften av kostnaden på en stor kärnreaktor kommer att vara kapitalkostnader.

Flera fördelar med små reaktorer

Pär Olsson tror att det kommer att byggas ny kärnkraft i Sverige, av ren nödvändighet.

– Vad det blir är däremot en intressant fråga. Antagligen blir det några större reaktorer eftersom vi behöver en stor bas till energiproduktionen. Men jag misstänker att små modulära reaktorer, SMR, kommer att vara en rätt stor del av den framtida marknaden.

Flera länder ligger långt fram i sina satsningar på SMR. En rad kanadensiska provinser satsar på mindre reaktorer för att bli världsledande på ren kärnkraft.

Genom att satsa på fler små reaktorer får vi både bättre ekonomi och större flexibilitet i hela energisystemet, menar Pär Olsson.

– De små modulära reaktorernas främsta säljargument är att de går fortare att bygga när man väl har lyckats med konceptet och att de har mycket mindre kapitalkostnad per enhet än storskaliga anläggningar. Bygger man mindre enheter och skalar upp det i takt med att industrins och samhällets elkonsumtion går upp, då kan det funka smidigt, kan jag tänka mig, säger han.