BREXIT

”Begreppet ’Storbritannien’ håller på att förlora sin betydelse”

Storbritannien behöver uppdatera sin självbild. Det menar Janerik Larsson som skriver om turbulensen efter brexit och det politiska ledarskapet i landet.

Välkommen till Britaly! Det är rubriken på en ledare i veckans nummer av The Economist.

Italien och Storbritannien är två länder i Europa som Liz Truss och Kwasi Kwarteng för tio år sedan skrev om i essäsamlingen ”Britannia Unchained”. De båda länderna hade då följande gemensamt: alltför stor och ineffektiv offentlig sektor, låg tillväxt och usel produktivitet. Tio år senare är läget än sämre i båda länderna.

Trots Torypartiets massiva valseger i december 2019 lyckades inte Boris Johnson skapa trovärdighet för regeringspolitiken.

Economist konstaterar att en del av Italiens problem sammanhänger med EU-medlemskapet medan det brittiska problemet delvis beror på att landet lämnat EU.

Efter folkomröstningen om brexit 2016 har de konservativa brittiska regeringarna, skriver Economist, jagat drömmen om en stärkt nationell suveränitet. Men i stället har man förlorat kontrollen till finansmarknaderna.

Trots Torypartiets massiva valseger i december 2019 lyckades inte Boris Johnson skapa trovärdighet för regeringspolitiken. Han kallades i stället ”Borisconi”. Silvio Berlusconi fick avgå som Italiens premiärminister redan 2011.

I den brittiska debatten höjs nu många röster för nyval. Men, som Economist påpekar, har många nyval åtminstone ännu inte löst Italiens mycket stora problem.

James Kirkup som leder tankesmedjan Social Market Foundation skriver i en krönika i The Times att Torypartiet, som med största sannolikhet förlorar nästa val, kommer att behöva reda ut vad det innebär att ha lämnat ha lämnat ett av världens största ekonomiska block.

Relationen till EU kommer att plåga Storbritannien för överskådlig tid. Labourpartiet vågar inte röra vid EU-medlemskapet eftersom det Kirkup kallar ”flagginslagna fantasier om skrävlande självständighet” nu är en viktig del av den brittiska identiteten.

Inget av de stora partierna kommer att våga röra vid frågan.

Skulle en brittisk ansökan om EU-medlemskap leda till återinträde i EU? Knappast. Skottland tycks vara på väg att bryta sig loss från Storbritannien och siktar förmodligen på att som självständig nation bli EU-medlem. Det är säkert ganska komplicerat.

En trovärdig, alternativ regeringspolitik skymtas ännu inte vid horisonten eftersom det är grundläggande, nationalistiska vanföreställningar som först måste hanteras.

Nordirland tycks vara på väg att med tiden förenas med EU-landet Irland.

Själva begreppet ”Storbritannien” håller på att förlora sin tidigare betydelse.

Den som vill studera vad EU-utträdet betytt för Storbritannien kan studera en faktasamling som publiceras av Yorkshire Bylines, en vänsterinriktad nättidning. Den utgår från ett uttalande av den första Brexit-ministern David Davis som när han tillträdde efter folkomröstningen 2016: ”det kommer inte att finnas någon nackdel med Brexit men däremot avsevärda fördelar”. Faktasamlingen redovisar 785 nackdelar och 22 fördelar.

Snart kommer det finnas en ny premiärminister på 10 Downing Street. Det är mycket lite som tyder på att vederbörande, oavsett vem det är, kommer förbättra situationen för regeringspartiet. Nyval måste hållas senast i januari 2025. Men en trovärdig, alternativ regeringspolitik skymtas ännu inte vid horisonten eftersom det är grundläggande, nationalistiska vanföreställningar som först måste hanteras.

Precis som i Italien.

The Economist: Välkommen till Britaly!

Valresultatet i Storbritannien 2019 - Wikipedia

The Times: Krönika: Tre läxor för Tories

The Yorkshire Bylines: Faktasamling om brexit