AVTALSRÖRELSE

Massiv kritik mot LO:s låglönesatsning

LO presenterar en omfattande låglönesatsning under avtalsrörelsen och kräver att fler tar ansvar, inte bara LO-medlemmarna. Samtidigt varnar KI för höga löneökningar. ”Den största risken är att man får för höga löneökningar, som leder till att priserna stiger ytterligare”, säger Albin Kainelainen, gd på KI.

Mot en fond av en allt osäkrare omvärld och rusande priser var det dags för LO att visa en sammanhållen fasad gentemot omvärlden under avtalsrörelsen. Under en presskonferens på tisdagsförmiddagen presenterade LO-ordföranden Susanna Gideonsson den gemensamma plattform som ska vägleda LO-förbunden.

– Att inte komma överens är alltid ett misslyckande. Och de har ju misslyckats att komma överens de senaste avtalsrörelserna. Så för dem måste det vara en framgång att få ihop det, säger Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, och fortsätter:

– Men det viktiga blir ju vad för siffror de stoppar in i det här. Det är mycket viktigare än att de är överens. Det är kraven som är det intressanta, säger han.

Samtidigt flaggar de så kallade 6F-förbunden i ett gemensamt uttalande för att sammanhållningen kanske inte är så god.

– Vi har idag sagt ja till en modell men vi kan inte här och nu förbinda oss till att säga ja till en LO-samordning utan att veta förutsättningarna fullt ut. I den nu beslutade lönemodellen går det inte att utläsa vilka våra specifika krav är när det gäller löneökningar. Vi kommer inte att kunna fatta beslut om helheten förrän det finns ett förslag på lönekraven, kommenterar förbundsordförandena i 6F-förbunden i ett gemensamt uttalande.

Eniga om fasta kronpåslag

LO-förbunden har kommit överens om en låglönesatsning som innebär fasta kronpåslag för personer som tjänar under 27 100 kronor samt att de lägsta lönerna ska upp.

– Det som skiljer den här gången är en oerhört tydlig låglöneprofil. Men vi har också ett tillägg. Förutom att följa utvecklingen på arbetsmarknaden ska vi noga följa utvecklingen i samhället. Även den påverkar våra medlemmar i högsta grad, sa Susanna Gideonsson under den presskonferens som flyttades fram och tillbaka flera gånger under tisdagsförmiddagen.

Hon upprepade gång på gång under presskonferensen att LO:s medlemmar tar ansvar, men att fler aktörer måste göra detsamma. Hon ville dock inte specificera vilka dessa aktörer är, men att udden bland annat var riktad mot politiken var tydlig.

– Vi vill veta att andra också tar sitt ansvar för att Sverige faktiskt ska fungera, sa hon.

Tommy Wreeth, Transports förbundsordförande, kallar överenskommelsen för ett första steg.

– Sedan ska vi siffersätta det här och komma överens om en avtalsperiod. Det blir en tuffare nöt att knäcka, sa han.

Industrin tecknar industriavtalet

IF Metalls ordförande Marie Nilsson är även hon nöjd med samförståndet mellan förbunden, men hon nämnde också samarbetet inom industrin under presskonferensen. Det är Facken inom industrin som tillsammans med arbetsgivarorganisationer inom industrin har undertecknat Industriavtalet.

– Vi har ett fruktsamt samarbete och vi tycker att förutsättningarna ser goda ut. Svensk industri har rapporterat goda resultat. Men vi ser även att det finns viss osäkerhet i omvärlden som vi måste ta in, sa hon på presskonferensen.

Varnar för tröskeleffekter

Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, trycker på att LO är eniga om att industrin ska sätta lönenormen.

– Vi konstaterar att LO är samordnat och det positiva med det är att det kan ge bra förutsättningar för förbundens förhandlingar inom Industriavtalet. Vi ser att det finns en enighet inom LO om att industrin ska normera, säger han i en kommentar.

Han är kritisk mot låglönesatsningen:

– Låglönesatsningar kan ge tröskeleffekter på arbetsmarknaden och driver vare sig den produktivitet eller den konkurrenskraft som svensk industri behöver.

Även Mattias Dahl har synpunkter.

– LO har tidigare kommit med låglönesatsningar i olika skepnader. Vi har alltid haft uppfattningen att det inte är en bra idé eftersom det höjer trösklarna, eller stänger dörren lite ytterligare för de som har det absolut sämst ställt, det vill säga för de som inte har jobb överhuvudtaget, säger han.

– Tyvärr har vi en ganska stor andel människor i utanförskap. Att hålla dessa människor utanför är en dålig idé för de personerna och för samhället i stort, säger han.

Professor Charlotta Stern, vd för Ratio, håller med.

– Låglönesatsningar riskerar att höja trösklarna in på arbetsmarknaden, vilket ökar storleken på gruppen ”outsiders”. Utanförskapet ökar därmed.

Fortfarande oklarheter

Mattias Dahl kritiserar hur otydligt utformad låglönesatsningen är och menar att det fortfarande råder oklarheter om flera detaljer.

– Det är inte helt klart vad som menas i nuläget med alla tekniska delar. Dessa satsningar går ofta över märket och då blir märket inte ett märke och då har jag svårt att se hur modellen ska fungera, säger han.

”De krav som LO-förbunden samordnar sig kring är självfallet utmanande för de branscher som är ingångsjobb till arbetsmarknaden.”

Dessutom reagerar Mattias Dahl på att LO skriver att de vill ha förändringar i avtalsförsäkringar och avtalspensioner utan att närmare definiera några krav. Det var tyst om det på presskonferensen.

– Som sagt, det finns en del steg kvar innan vi har något konkret att titta på, säger han.

Däremot är han positiv till att LO-förbunden är överens om att industrins normering ska råda.

– Tidigare har de inte varit så tydliga, men nu är de det. Det är väldigt glädjande, säger Mattias Dahl.

Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin stämmer in i kritiken mot låglönesatsningen.

– De krav som LO-förbunden samordnar sig kring är självfallet utmanande för de branscher som är ingångsjobb till arbetsmarknaden. Särskilt i ett läge när alla bedömare är eniga om att vi är på väg mot en kraftig konjunkturnedgång, säger han.

"Det var väldigt bra att man blev överens”

Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet, anser att det är positivt att LO-förbunden går fram gemensamt i avtalsrörelsen.

– Det var väldigt bra att man blev överens, det tror jag ändå är ett styrketecken. Att det skulle bli en låginkomstprofil låg ganska mycket i korten, de har ju gått fram med sådana satsningar ett par gånger tidigare, säger hon.

Än så länge har Irene Wennemo inte hunnit sätta sig in i de exakta detaljerna i den aktuella låglönesatsningen, men hon menar att det kan bli problem om den är lika otydligt utformad som tidigare år. Då försvåras nämligen förhandlingar, medlingar och så vidare.

– Det är bra om parterna inom industrin har en tydligare bild av hur det här ska utformas inför kommande medlingar, säger hon uppmanande.

Annars reagerade hon mest på att det trycktes på politikens ansvar under pressträffen.

”Det är bra om parterna inom industrin har en tydligare bild av hur det här ska utformas inför kommande medlingar.”

– Politikens roll lyftes fram på ett annat sätt än vi är vana vid, till exempel när det gäller elkompensationen som ingen vet hur den kommer att se ut. Poängen är att det finns mycket osäkerheter i luften just nu, säger Irene Wennemo.

Nu gäller det att löneökningarna inte sticker i väg, markerar hon.

– Vi på Medlingsinstitutet undviker att ha för mycket åsikter om hur parterna utformar märket. Men sammantaget får löneökningarna inte hamna på en nivå som gör att inflationen fortsätter att ligga på en hög nivå eller ökar. Inflationstrycket skulle behöva minska, säger hon.

Stort ansvar ligger på parterna

Konjunkturinstitutet konstaterar att svenska löntagare för första gången på mycket länge får minskade reallöner 2022 och 2023. Men KI:s generaldirektör manar till återhållsamhet.

Riskerna med kompensatoriska krav är att de kan leda till en pris- och lönespiral som blir svår att få bukt med, varnar KI. Är inflationen så hög som nu är risken ännu högre. Det skulle drabba hela samhället i stort, och också alla löntagare.

– Den största risken är att man får för höga löneökningar, som leder till att priserna stiger ytterligare och att Riksbanken måste höja räntan och utlösa en än värre lågkonjunktur än den vi ser framför oss, säger KI:s generaldirektör Albin Kainelainen till TT.

Välståndet och lönerna kommer att börja öka igen, men det tar lite tid, menar Albin Kainelainen.

– Vi ser framför oss att reallönerna kommer att börja öka igen från 2024 och framåt, i en ganska normal takt så som de har gjort tidigare, säger han till TT.

Charlotta Stern trycker på vikten av att märket respekteras.

– Centraliseringen och märket är troligen nödvändigt för att bevara svensk konkurrenskraft. Den historiska erfarenheten hittills visar att perioder utan norm skapar lönespiraler med höga arbetskraftskostnader och som konsekvens dålig tillväxt.

– Om inte samordningen håller riskerar alltså funktionsdugligheten för den svenska modellen att undermineras, lägger hon till.