RÄNTAN OCH INFLATIONEN

"Det här kan leda till nästa finanskris"

Sveriges nya regering är trängd mot väggen. Den höga inflationen tvingar fram en stram budget, trots att ekonomin går in i en djup lågkonjunktur. Riksbanken sätter villkoren genom att annars hota med ännu fler räntehöjningar, skriver Johan Schück.

Om två veckor ska regeringen lägga fram sin budget. Förväntningar finns att den ska innehålla mycket från Tidöavtalet mellan samarbetspartierna och från regeringsdeklarationen.

Men där finns anledning att tänka om. Den nya regeringen har kort tid på sig att utarbeta konkreta förslag som kan ta plats i budgeten. Vad man än så länge kan göra är främst att tillsätta utredningar.

”Den kommande vintern ser ut att bli besvärlig.”

Dagens läge är dock svårare än så: Sveriges ekonomi är i en allvarlig situation som kommer att prägla det närmaste året och kanske längre.

Regeringens närmaste uppgift är därför inte att uppfylla vallöften, utan att aktivt delta i krishanteringen. I detta ingår, såsom statsminister Ulf Kristersson har förklarat, att bedriva en stram finanspolitik. Det betyder stopp för så gott som alla skattesänkningar och kostnadskrävande reformer.

Skälet är att Sverige har en inflation som är uppe i närmare tio procent och som ännu inte visar tydliga tecken på att falla. Riksbanken gjorde nyligen en rekordstor räntehöjning och höjer styrräntan igen vid nästa möte i november. Regeringen är tvungen att dra åt samma håll.

Det betyder att regeringen måste avstå från stimulanser av ekonomin, trots att konjunkturen försämras. Arbetslösheten har ännu inte börjat stiga, men ett omslag till det sämre är på väg. Den kommande vintern ser ut att bli besvärlig.

I detta trängda läge ser Riksbanken det som nödvändigt att höja styrräntan igen. Ett skäl är att man behöver övertyga arbetsmarknadens parter om sin förmåga att hålla ner inflationen.

Avtalsrörelsen blir en av nästa års största ekonomiska händelser, också för regeringen. Om lönehöjningarna blir alltför höga så kommer prisstegringarna att ta ny fart – och det blir ännu svårare att kämpa ner inflationen.

Regeringen kan därför inte annat än att anpassa sin finanspolitik efter Riksbanken. Kostnaden för allt annat skulle bli avskräckande hög, ekonomiskt och politiskt.

I Storbritannien, som också har en mycket hög inflation, har premiärminister Liz Truss just tvingats avgå till följd av en misslyckad ekonomisk politik. Hennes försök med en alltför expansiv finanspolitik ledde till kaos.

”Om lönehöjningarna blir alltför höga så kommer prisstegringarna ta ny fart – och det blir ännu svårare att kämpa ner inflationen.”

För Sverige är riskerna mindre, men ska ändå inte avfärdas. Det finns anledning att lyssna på varningarna från riksbankschefen Stefan Ingves och vice riksbankschefen Per Jansson. Nyligen gjorde de klart för riksdagens finansutskott att Riksbanken kan höja styrräntan betydligt mer, ända tills den fått kontroll över inflationen.

De skyhöga räntor som det då blir fråga om riskerar att orsaka en djup kris. Effekterna skulle bli katastrofala på bostadsmarknaden, där kostnaderna skjuter i höjden samtidigt som värdet på bostadsrätter och villor rasar. Det kan också leda till ett fall i konsumtionen som sänker hela ekonomin.

På fastighetsmarknaden finns också stora risker som gäller kommersiella lokaler för butiker och kontor. De företag som äger dessa byggnader är ofta högt belånade och känsliga för räntehöjningar. Problem för dem kan orsaka allvarliga bekymmer för bankerna, vilket i sämsta fall leder till en finanskris.

Utan överdrift kan man påstå att Sverige nu är i en kritisk situation, där det spelar stor roll hur ekonomin sköts. För den nya regeringen blir det ett avgörande prov på dess kapacitet att hantera svåra lägen.