Majs och äldre drabbas av extremvärmen

Klimat (TT)

Små barn och personer över 65 hör till de som drabbas hårdast när värmeböljorna blir längre. Viktiga grödor som majs och ris påverkas också av extrema väderhändelser med hungersnöd som följd.

Den varningen kommer från en stor forskargrupp som har gått igenom hälsoeffekter av den globala uppvärmningen.

En ökning av bakterier och virus som orsakar sjukdomar och minskade skördar som hotar livsmedelsförsörjningen. Det är några av konsekvenserna av klimatförändringarna enligt en rapport i den vetenskapliga tidskriften Lancet.

– I Sverige ser vi redan nu att antalet fall av badsårsfeber ökar när yttemperaturen vid Östersjöns kust ökar, säger Maria Nilsson, professor vid institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.

Fokus på hälsoeffekter

Hon har varit delaktig i både den globala rapporten för Lancet Countdown – som årligen redovisar hur klimatförändringarna påverkar vår hälsa – och lett arbetet med rapporten som har fokus på Europa.

I årets globala upplaga, som kommer strax innan FN:s stora klimattoppmöte i Sharm El Sheikh i Egypten, presenteras resultat för 43 klimatrelaterade hälsoindikatorer som forskarna har följt över tid.

Den lyfter flera konsekvenser av att antalet dagar med extremvärme stiger, både i Europa och globalt. Bland annat påverkas viktiga grödor kraftigt av torka. För majs har till exempel växtperioden förkortats med i snitt nio dagar, för vårvete med sex dagar och för ris med nästan två dagar per år.

Extremvärme dödar

Antalet värmerelaterade dödsfall hos personer över 65 år ökade med uppskattningsvis 68 procent under perioden 2017 till 2021 jämfört med 2000 till 2004.

– Extremvärme påverkar folks hälsa direkt och många människor dör under värmeböljorna. Särskilt utsatta är små barn under ett år och äldre, liksom de med kroniska sjukdomar, säger Maria Nilsson.

TT: Vad säger du om påståendet att en temperaturökning medför att färre dör av kyla?

– När vi pratar om klimatförändringens hälsoeffekter leder en sådan jämförelse fel, det är mer komplext än så. Om vi inte ställer om för att bromsa klimatförändringarna skulle det på sikt kunna innebära att färre dör av kyla men ökningen av de som dör på grund av värmeböljor skulle vara så mycket större. Plus att klimatförändringarna medför många andra negativa konsekvenser för vår hälsa.

Som exempel nämner Maria Nilsson sommaren 2018 med ovanligt många extremt varma dagar i Sverige som resulterade i en överdödlighet, framför allt bland äldre.

Samhällen behöver förbereda sig

Förutom risk för att smittas av infektionssjukdomar och värmerelaterade sjukdomar beskrivs i rapporten även dödsfall till följd av exponering för luftföroreningar. Några exempel som rapporten pekar på är:

1. Den fortsatta förbränningen av fossila bränslen ledde till 117 000 dödsfall år 2020 till följd av exponering för luftföroreningar, i huvudsak från transportsektorn.

2. Mellan 2000-talets första två årtionden ökade exponeringen för värmeböljor med 57 procent i genomsnitt. Det har funnits lokala ökningar på mer än 250 procent.

3. Klimatet har ändrats så att risken för spridning av infektionssjukdomar som denguefeber, malaria, och West Nile-viruset ökar i Europa.

Förutom att ställa om för att minska effekterna av den globala uppvärmningen behöver samhället förbereda sig för att hantera situationen. Att förbereda äldreomsorgen på nya värmeböljor och sjukvården på att nya sjukdomar kommer, är några exempel.

– Vi ser att bara runt sex av tio länder hade en hög eller mycket hög implementering av det vi kallar health emergency management år 2021. Man hade hoppats att pandemin skulle ha lett till att vi uppvärderat det arbetet, men tyvärr inte, säger Maria Nilsson.

Petra Hedbom/TT