VALET 2022

Nya och udda samarbeten – så styrs regionerna

Regionernas styre 2018 jämfört med 2022. Bild: Anders Humlebo

Politik (TT)

Framgångar för S och ett historiskt maktskifte med SD. I landets regioner slutade valet allt som oftast i ett maktskifte – inte sällan med oväntade lösningar över blockgränsen.

Det har nu gått snart två månader sedan svenskarna gick och röstade. Sedan dess har en ny regering tagit över, men på kommun- och regionnivå återstår fortfarande en del arbete.

Av landets 21 regioner har 20 numera gjort klart med ett nytt styre. Sjukvården rankas återkommande som en av svenskarnas viktigaste valfrågor, och tydligt är att de partier som suttit vid makten de senaste fyra åren antingen tappat mark eller fått se sig besegrade. Hittills har 12 maktskiften ägt rum.

– Alla de styrande majoriteterna utom den i Västerbotten (S, V, MP) har fått stryk av väljarna. I de flesta fall har det också gått sämre i regionvalet än i riksdagsvalet för de partierna, väljarna har straffat de sittande majoriteterna, säger Anders Lidström, professor emeritus i statsvetenskap Umeå.

Fler ordförandeposter till S

Klart är att regionvalet blir en framgång för S, som ökar sitt stöd på många håll. De senaste fyra åren har partiet haft ordförandeposten i åtta regioner – framöver kommer en mer röd regionkarta ha minst 12 socialdemokrater på toppositionen.

– Socialdemokraterna gjorde ett bra val i de större städerna vilket fått svar, som i Stockholm och i Västra Götaland, vilket är en stor förändring, säger statsvetaren Johan Wänström, som forskar om lokal politik vid Linköpings universitet

Rena vänsterstyren förblir däremot sällsynta. För första gången kommer blocköverskridande överenskommelser vara den vanligaste styrelseformen i landets regioner.

Vad som gör att allt fler partier söker lösningar bortom de vanliga samarbetena är svårt att svara på eftersom varje regions utmaningar ser så olika ut, menar Andrers Lindström.

– Men det är en intressant tendens, att mittenstyre börjar dominera. Sjukvården är genuint svårstyrd och det som har varit traditionella höger- vänsterfrågor, som privatdrift av vårdcentraler, är möjligtvis inte lika kontroversiellt längre annat än i ett par regioner, säger han.

S och M möts

En sådan region är Gotland. Där har för första gången S och M gått samman och bildat ett majoritetsstyre.

– Vi är en liten region och har därför inte lika starkt fokus på höger vänster, eller samma politiska agenda när det gäller sjukvården, som i Stockholm till exempel, säger Meit Fohlin (S), som är regionstyrelsens nya ordförande.

Synen på Sverigedemokraterna har även förenat de två partierna.

– Här har det varit väldigt tydligt, även från M, att inte ge SD inflytande lokalt. Så det var väldigt avgörande, även innan valet, säger Meit Fohlin.

Hon får medhåll av Håkan Onsjö (M), ledamot i regionfullmäktige. Från att tidigare har varit traditionsbundna på varsin sida om blocken har partierna nu mötts i frågor som tillståndsgivningar och planberedskap för att öka byggandet, kommunikationer till och från ön, och miljöfrågor.

– När vi kan samarbeta om praktisk politik så reagerar man ännu mer på den polariserade debatten där man beskyller varandra för både det ena och det andra, den blir väldigt obehaglig och förbättrar inte samarbetsklimatet. Här ute är vi överens om att inte delta i den kränkande debatten, säger Håkan Onsjö.

SD i historiskt maktskifte

I nästan häften (tio) av landets regioner har partier på båda sidor blocken hittat gemensamma överenskommelser i olika konstellationer.

Enligt statsvetaren Johan Wänström är en orsak bakom de många nya lösningarna att de mindre borgerliga partierna gjort ett sämre val – inte minst Centerpartiet, som förlorade de två ordförandeposter man fick efter 2018.

– Den försvagningen har gjort det svårare att hålla fast vid ett traditionellt borgerligt styre, utan att man lutar sig mot SD. Men då har C, på samma sätt som i många kommuner, vägrat samarbeta, säger Johan Wänström.

Det enda återstående frågetecknet är Västernorrland, där förhandlingar fortfarande pågår. På bordet ligger ett förslag från Sjukvårdspartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som har ambitionen att ta över makten.

Likt på nationell nivå gjorde Sverigedemokraterna även i många av landets regioner ett starkt val, och flera nya borgerliga minoritetsstyren bygger numera på ett öppet samarbete med SD.

Fram till i tisdags såg det ut som att partiet inte heller i detta val skulle få plats i något styre. Men då skrev SD ny historia när man tillsammans med M, KD och det regionala Sjukvårdspartiet kom överens om att bilda en ny majoritet i Gävleborg. Maktskiftet i regionen innebär slutet på över hundra år av socialdemokratiskt styre.

Olle Bengtsson/TT

Fakta

Region Blekinge: S, KD och C (minoritet)

Region Dalarna: S, C, KD och Sjukvårdspartiet (majoritet)

Region Gotland: S och M (majoritet)

Region Gävleborg: M, KD, SD och Sjukvårdspartiet (majoritet)

Region Halland: M, KD, L och C (minoritet)

Region Jämtland Härjedalen: S, V och KD (majoritet)

Region Jönköpings län: S, M och Bevara akutsjukhusen (majoritet)

Region Kalmar län: S, C och V (majoritet)

Region Norrbotten: S, C och V (majoritet)

Region Kronoberg: M, KD, C och L (minoritet)

Region Skåne: M, KD och L (minoritet)

Region Stockholm: S, C och MP (minoritet)

Region Sörmland: M, KD, C och Vård för pengarna (VfP) (minoritet)

Region Uppsala: M, C, KD och L (minoritet)

Region Värmland: S, C och V (majoritet)

Region Västerbotten: S, V och MP (majoritet)

Region Västmanland: M, KD och L (minoritet)

Västra Götalandsregionen: S, V och MP (minoritet)

Region Örebro län: S, C, KD (minoritet)

Region Östergötland: M, KD och L (minoritet)

Region Västernorrland: Ej klart