FÖRETAGEN OCH MILJÖN

Lagkrav på återbruk hos matställen oroar

Ekonomi (TT)

Hamburgerkedjor, andra snabbmatsrestauranger och kaféer måste om ett drygt år erbjuda mat och dryck i återanvändbara lådor och muggar.

En stor utmaning med flera osäkerheter, anser branschen.

– Vår bedömning är att det här kravet kommer att innebära ökade kostnader för branschen – i ett redan osäkert ekonomiskt läge, säger Marcus Morfeldt, näringspolitisk expert på Visita, branschorganisation och arbetsgivarorganisation för besöksnäringen.

Från den 1 januari 2024 ska företag som i dag serverar mat och dryck i engångskärl – på plats eller för avhämtning – erbjuda kunden återanvändningsbara alternativ. Syftet med den nya lagstiftningen är att minska förbrukningen av engångsplast.

Verksamheterna får fortsätta använda engångsprodukter, men ska alltså erbjuda servering i återanvändbara kärl till den som önskar. Papper som i till exempel pizzakartonger omfattas inte av lagen. Det gör däremot bland annat kaffemuggar, som innehåller plast.

Svårbedömda kostnader

Marcus Morfeldt på Visita säger att restaurang- och besöksnäringen redan arbetar hårt med lösningar för att öka användningen av flergångsalternativ.

– Det är en viktig del av lösningen för ett mer cirkulärt och klimatsmart samhälle. Men det är viktigt att nationell reglering går i takt med vad som sker på europeisk nivå, för att få stabila och långsiktiga förutsättningar, säger han.

Samtidigt saknas mycket, exempelvis ett storskaligt rotationssystem som krävs för att återbruket ska fungera.

Enligt Marcus Morfeldt finns också många frågetecken när det gäller kostnaderna för förändringen.

– Exakt hur stora kostnaderna kommer att bli är svårt att bedöma. Det har exempelvis inte gjorts någon ordentlig konsekvensanalys av hur stor andel av konsumenterna som faktiskt kommer att välja ett flergångsalternativ, säger han.

– Det skapar en uppenbar svårighet för våra medlemsföretag att exempelvis planera inköp och logistik. För en aktör med en volymmässigt större omsättning blir utfallet väldigt varierande beroende på om det är 10 procent, 50 procent eller 90 procent av kundunderlaget som väljer flergångsalternativ.

En annan utmaning är att vägledning och instruktioner från ansvariga myndigheter dröjer eller är otydliga, enligt Marcus Morfeldt.

– Det ger en avsaknad av långsiktighet och stabila villkor för hur näringen ska arbeta med det här.

"Olika för olika aktörer"

Livsmedelsverket och Naturvårdsverket är de myndigheter som ansvarar för att stötta de berörda företagen inför att lagstiftningen börjar gälla. Däremot ligger det helt och hållet på branschens bord att ta fram lösningarna, ett medvetet val av politikerna.

– Man tyckte att det skulle bli risk för dåliga vägval om man skulle bestämma exakt hur det skulle funka. Man tyckte att det var bättre att lämna det till branschen. Förutsättningarna är väldigt olika för olika aktörer, säger Åsa Stenmarck, ansvarig för regeringsuppdraget på Naturvårdsverket.

Myndigheternas uppdrag från regeringen att ta fram vägledning för bland annat miljöpåverkan och livsmedelshygien ska redovisas först i augusti nästa år – bara månader innan de nya reglerna träder i kraft.

Men enligt Åsa Stenmarck är mycket av arbetet redan gjort och offentliggjort, och mer kommer i början av nästa år.

– Jag har full förståelse för att det annars blir extremt tajt, säger hon.

"En beteendefråga"

Hon konstaterar att det kan tyckas att företagen "lämnas åt sitt öde".

– Vi kommer vid årsskiftet att publicera en studie som går in på olika miljöaspekter med till exempel materialval. Men vi kommer inte gå så långt som att bestämma hur ett system ska se ut eller vilka lådor som ska finnas, säger hon och fortsätter:

– Jag har en stor förhoppning och har fått höra att det pågår intensiva diskussioner för att ta fram system hos flera av de större aktörerna. Min förhoppning är att de stora tar fram system som de små kan hänga på.

TT: Finns det risk att det här blir en stor apparat med höga kostnader, men med en ganska liten miljö- och klimatnytta i slutändan?

– Ja, det gör det ju. Det beror väldigt mycket på vad aktörerna bygger för system och att de gör det på ett klokt sätt. Det kommer också vara väldigt mycket en beteendefråga, att konsumenten väljer de här alternativen, säger Åsa Stenmarck.

Joakim Magnå/TT