KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Halvtid på klimatmöte – oro för urvattnat mål
Klimat (Sharm el-Sheikh, TT:s utsända)
Temperaturen stiger i förhandlingarna när FN:s klimatmöte går in på sista veckan.
Vissa är oroliga över att COP27 ska avslutas utan ett tillräckligt starkt budskap om vägen framåt i en allt varmare värld. Men klimatforskaren Johan Rockström tycker att mötet går bättre än väntat.
Köerna ringlade långa under ökensolen när tusentals delegater strömmade till klimatmötet COP27 i egyptiska Sharm el-Sheikh efter en välbehövlig vilodag. Klimatministrar och deras förhandlare står inför en intensiv vecka av förhandlingar och trycket ökar på att mötet ska avslutas med ett starkt politiskt budskap om hur ord ska gå till handling i det globala klimatarbetet.
Enligt FN:s klimatchef Simon Stiell går diskussionerna fortfarande för trögt framåt och han varnar för att det kan leda till att klimatmötets slutdokument inte har den skärpa som magnituden av klimatförändringarna kräver.
– Låt mig påminna förhandlarna om att människor och planeten litar på att den här processen ska leverera. Ledarna har manat till handling.
Stor kompromiss
Mötets slutdokument är inte juridiskt bindande men kan kanske pressa även de mest motsträviga länder att minska utsläppen. Men närmare 200 länder – såväl fossilberoende ekonomier som sårbara länder som drabbas av klimatkatastrofer redan nu – måste godkänna formuleringarna.
Nu vädras oro från delegater att kampen för kompromisser kan komma att innebära att ett tydligt engagemang för att fortsätta satsa mot Parisavtalets mer ambitiösa temperaturmål – att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader – vattnas ur eller stryks helt från den slutliga överenskommelsen.
Vid COP26 i Glasgow förra året var alla överens om att hålla 1,5-gradersmålet "vid liv" genom snabba och varaktiga utsläppsminskningar. Men på ett G20-möte i somras var signalerna annorlunda. Då lyckades ministrarna inte formulera ett klimatbudskap eftersom Kina och Indien ska ha ifrågasatt genomförbarheten av målet och oron är nu att hållningen kvarstår, rapporterar BBC.
Kamp om pengar
När det gäller pengar är den stora stridsfrågan kompensation för oundvikliga skador och förluster som redan nu orsakas av klimatförändringarna.
Länder som har blivit rika på att bränna fossila bränslen är rädda för att erkänna sitt ansvar för den globala uppvärmningen, då det skulle kunna innebära astronomiska skadeståndskrav. Utvecklingsländer efterlyser å sin sida en särskild fond för kompensation för skador och förluster, men USA och EU vill hellre använda befintliga finansiella kanaler.
"Bättre än väntat"
Det dystra omvärldsläget med ökade geopolitiska spänningar gjorde att Johan Rockström, chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning, hade "extremt låga" förhoppningar inför COP27.
– I Glasgow hade vi framgång med att avsluta alla förhandlingstexter och det sattes upp mål för utsläppsminskningar, nettonollplaner, avskogningsplaner och metanplaner, säger han till TT:s utsända i Sharm el-Sheikh.
– Men länder har inte levererat så vi möts i ett läge av frustration, brist på leverans, geopolitisk instabilitet och den enormt infekterade frågan om "loss and damage" (skador och förluster). Givet den ingången har det gått bättre än väntat, men det är ju för att förväntningarna är så låga.
TT: Varför har det gått bättre än väntat?
– Att nästan 100 stats- och regeringschefer kom hit visar att klimatagendan har tippat över och att vägen mot fossilfrihet är ostoppbar. Frågan är bara hur fort det kommer att gå eller om det kommer att gå för långsamt, säger Rockström.
– Det andra är att den känsliga frågan om "loss and damage" hittills inte har exploderat. Den har inte lett till någon kris, utan tvärtom finns ett antal konstruktiva förslag på bordet. Min oro var att den frågan skulle dominera och skjuta åt sidan det som är viktigast – att länder måste uppdatera sina klimatplaner så att vi kan hålla vägen mot Parisavtalet och gå mot 1,5 grader.
Sofia Eriksson/TT
Fakta
FN:s klimattoppmöte COP27 hålls i Sharm el-Sheikh i Egypten den 6-18 november. Då samlas representanter från hela världen för att diskutera och förhandla om hur det globala klimatarbetet under Parisavtalet ska implementeras.
I Parisavtalet från 2015 enades de flesta av världens länder om att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, och allra helst under 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid.
Men ländernas planer för att minska sina utsläpp av växthusgaser är långtifrån tillräckliga för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, enligt en sammanställning som FN:s klimatsekretariat UNFCCC har gjort av alla klimatplaner inför mötet. Om planerna följs är världen i stället på väg mot omkring 2,5 graders uppvärmning före århundradets slut.