RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Inflationen äter upp lånen – men även sparandet

Ekonomi (TT)

Ska låntagare applådera inflationen, eftersom den gör att värdet på lånen "krymper" som på 1970-talet? Nja, inte riktigt, enligt experterna.

Den här gången finns inga vinnare.

På 1970-talet var inflationen hög. Priserna ökade under lång tid, men det gjorde också lönerna.

Den som lånade pengar för att köpa bostad då såg sitt lån "krympa", inflationen fixade amorteringen åt låntagarna. Men lönerna växte hela tiden, så det fanns pengar för att betala räntorna. Låntagarna blev vinnare på inflationen.

Är det möjligen på samma vis nu? Tråkigt nog inte, enligt experterna. Visst, inflationen gör lånen mindre värda, men tyvärr också sparpengarna. Nu väntas inte lönerna stiga, så inflationen gör egentligen ingen till vinnare. På 1970-talet var inflationen hög under lång tid, och både priser och löner steg i en ond spiral. Så tror man inte att det blir nu.

– Skillnaden nu är att många tror att den höga inflationen är kortvarig, säger Cecilia Hermansson, docent och forskare i fastighetsekonomi och finans vid Kungliga tekniska högskolan.

Förhoppningarna nu är att räntehöjningarna ska verka, och att inflationen dämpas snabbt och inte biter sig fast.

Äter både sparande och lån

Visst käkar inflationen upp lånen, men tyvärr gäller även det även sparpengarna, och inkomsterna som ska betala för alla stigande kostnader och höjda räntor. Därför är inte låntagarna några solklara vinnare längre, enligt Cecilia Hermansson.

Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, konstaterar också att låntagarnas skuld blir mindre värd när inflationen stiger. Men också hon pekar på att köpkraften minskar snabbt, utan att vi får mer pengar.

– Nu stiger också räntorna, säger Claudia Wörmann.

Resultatet blir en mycket ansträngd ekonomi för många.

Riksbanken har sedan ett trettiotal år ett inflationsmål på 2 procent. Det fanns inte på 1970-talet, och det är en viktig skillnad, förklarar Cecilia Hermansson.

– Då visade inte Riksbanken att den få ned inflationen, säger hon.

Nu är Riksbanken fast besluten att bekämpa inflationen, och vapnet är de höjda räntorna. Riksbanken går också ut och säger detta mycket tydligt. Vi kommer kanske att ha 5-procentiga räntor under lång tid, tror hon.

– Vi kommer att ha nominellt höga räntor tills inflationen faller tillbaka. Men sedan kommer de höga räntorna att ligga kvar en tid även efter, och då blir det också reellt höga räntor, säger Cecilia Hermansson.

Det är alltså ingen bra idé att skuldsätta sig bara för att inflationen "tar hand om" amorteringen.

– Nej, vi har inte en penningpolitik som driver mot detta. Vi får mycket högre lånekostnader, och det ser också ut som att det inte blir någon paus för amorteringskraven. Snarare ska man vara försiktig med utgifter nu, säger Cecilia Hermansson.

Lönespiral

Lönerna väntas inte stiga så mycket som på 1970-talet. På den tiden blev löntagarna kompenserade för inflationen, och så snurrade inflationsspiralen på.

I lönerörelsen nu har IF Metall, som är först ut, krävt 4,4 procent. Men det är knappast troligt att det blir så mycket, att kräva en viss procent är en annan sak än att faktiskt få den nivån, konstaterar Cecilia Hermansson.

Det innebär att det faktiskt kommer att bli reallönesänkningar för de flesta nu.

– Vi har haft tjugo år med reallöneökningar, ökningen är 60 till 70 procent. Det är en enormt god utveckling. Nu får vi tvärtom, ett år då vi får reallönesänkningar, säger hon.

Fast det finns många osäkerhetsfaktorer när det gäller utvecklingen framåt, konstaterar både Claudia Wörmann och Cecilia Hermansson. Ingen vet säkert vad som händer med kriget i Ukraina, med energin eller med lågkonjunkturen. Eller om Riksbanken verkligen får ned inflationen inom ett år.

– Det är en perfekt storm för hushållen. Det är helt klart att det är hushållen som driver lågkonjunkturen nu, säger Cecilia Hermansson.

Johanna Cederblad/TT