CORONARESTRIKTIONERNA

Protestvåg i Kina skakar marknaden

Demonstranter håller upp vita pappersark, som ska symbolisera censur, under en demonstration i Peking på söndagen. Bild: Ng Han Guan/AP/TT

Ekonomi (TT)

Den kinesiska regimens strikta covid-politik har triggat en ovanlig protestvåg i landet som även skakar om finansmarknaden.

– Ett dilemma för Peking-regeringen, säger SEB:s chefsstrateg Per Hammarlund.

Det är turbulent på den kinesiska marknaden i skuggan av gatuprotester mot de hårda covid-reglerna, som sprider sig över Kina. Hongkongbörsen rasade med 4 procent när veckans handel inleddes, för att därefter återhämta sig något.

Ökad smittspridning av covid-19 bidrar och den kinesiska regeringens kluvna signaler kring den benhårda covid-politiken gör marknaden orolig för nya nedstängningar och leveransproblem, enligt Per Hammarlund, chefsstrateg på SEB.

Svårtydda signaler

Kinas regering har bundit sig till sin covid-politik som innebär nolltolerans mot smittspridning – även om det finns en insikt om att detta egentligen är ohållbart, enligt Hammarlund. Men signalen på den 20:e partikongressen i oktober var att nolltolerans-strategin är bra och har hindrat många dödsfall.

– Efter kongressen har man trots detta börjat lätta lite försiktigt på restriktionerna och minskat de här karantänreglerna bland annat, säger chefsstrategen.

De lokala myndigheterna som ansvarar för införandet av restriktioner har enligt Hammarlund svårt att balansera signalerna uppifrån, samtidigt som smittspridningen ökar.

Protestvåg sprider sig

Det som bland annat triggat den protestvåg som nu sprider sig över landet var en lägenhetsbrand som krävde tio liv i torsdags i staden Ürümqi i provinsen Xinjiang, enligt Hammarlund.

– Man beskyller restriktionerna för att inte räddningstjänsten kunde komma in i huset för att de satt upp järnstaket runt om byggnaden, säger han.

Demonstrationerna mot de strikta covid-reglerna syns på flera håll i Kina. Samtidigt har även kritik mot Kommunistpartiet lyfts och demonstranter ska ha krävt ledaren Xi Jinpings avgång.

Restriktionerna slår hårt mot landets ekonomi och missnöjet sprider sig bland befolkningen, enligt Hammarlund. Samtidigt skulle sjukvården inte vara beredd på den förmodade anstormning av sjukdomsfall som lättnader skulle innebära, fortsätter han.

– Det är ett dilemma för Peking-regeringen, säger Hammarlund.

Slår hårt mot konsumtionen

Restriktionerna har absolut störst påverkan på den kinesiska konsumtionen, säger Hammarlund. Industriproduktionen har inte drabbats lika hårt. Däremot har restriktionerna lett till problem med leveranser och transporter.

– Marknaderna är rädda för att det skulle kunna bli en upprepning av situationen som vi hade i våras, när nedstängningen i Shanghai orsakade väldigt stora leveranssvårigheter.

Dit har vi inte nått än, enligt Hammarlund. Men det är det som är risken med den ökade smittspridningen och de dubbla signalerna kring covid-politiken.

Att Kinas tillväxt mattas av påverkar också resten av världen, inte minst de asiatiska grannländerna, enligt chefsstrategen.

– Inflationen kan också gå upp som en följd av transport- och leveransproblem, säger han.

Lättade bankkrav lindrar knappast

I fredags sänkte Kinas centralbank kapitalkraven på bankerna för att elda på ekonomin och stödja fastighetsmarknaden. Enligt beräkningarna ska detta föra in runt 500 miljarder yuan till ekonomin (motsvarande 727 miljarder kronor).

Men det är en förhållandevis liten åtgärd och det är inte säkert att det har någon stor effekt på utlåningsviljan bland bankerna. Det är egentligen inte heller tillgången till lån som är det stora problemet, enligt Hammarlund – det är hushållens vilja att ta lån på den osäkra fastighetsmarknaden.

Oroligheterna i Kina har också tryckt ned oljepriset till det lägsta på ett år, då Kina är världens största oljeimportör.

Innan den tilltagande smittspridningen och protestvågen i landet startade hoppades marknaderna att Kinas ekonomi skulle kunna vända efter årsskiftet och gå mot starkare tillväxt, säger Hammarlund.

– Det är kombinationen av osäkerhet och ökad smittspridning som sänker tillväxtutsikterna på marknaden och oljepriset.

Martina Karpmyr/TT

Joakim Goksör/TT