DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

”Varför är antagningskraven inte högre för både polis och lärare?”

Med det skattetryck vi har i Sverige borde vi kunna ställa högre krav på nyckelfunktioner i välfärden, som poliser och lärare. Det skriver Inger Enkvist.

Svenskar betalar som bekant hög skatt men protesterar sällan. Detta antas bero på att medborgarna i stort sett tidigare har varit nöjda med de tjänster staten har erbjudit, men nu verkar effektiviteten sjunka på statliga kärnområden som polis och skola.

Möjliga förklaringar är att kvalifikationerna hos tjänstemännen har sänkts samtidigt som de centrala myndigheterna har getts ideologiska uppdrag som jämställdhetsintegrering. Både polis och skola har idag problem med att hålla kvar anställda och att rekrytera nya. Båda områdena har valt att öka tillgängligheten till utbildningen och sänka antagningskraven i stället för att syfta mot högre kvalitet. Tyngdpunkten ligger här på vad som skett inom polisen.

Ju högre ingångskrav desto mer troligt är det att personer klarar påfrestningarna och stannar i yrket.

Polisutbildningen har blivit mer lättillgänglig. Den finns numera i Borås, Malmö, Växjö, Södertörn och Umeå. Utbudet har gjorts mer varierat. Ungefär en fjärdedel av de studerande går på distansutbildning vilket är attraktivt för lite äldre sökande med familjeansvar. Det finns så kallad ”funktionsinriktad” utbildning för personer med annan utbildning i botten. Det har startats ”verksamhetsintegrerad” utbildning för områden dit det är svårt att rekrytera. Man arbetar med kombinationer av halvtidsarbete och halvtidsstudier.

Polisyrket lockar fler än 23000 sökande varje år men kan ändå inte fylla alla platser. Många sökande försvinner redan vid en första gallring, eftersom de inte har förstått antagningskraven. Tills nyligen gällde att man skulle ha fyllt 21 år, vara svensk medborgare, ha gymnasieutbildning med godkänt betyg i samhällskunskap och historia, en kurs i svenska som heter Svenska3 samt en kurs i engelska som heter Engelska6. Man skulle vara simkunnig och inneha B-körkort. Krav på längd hade sänkts till 164 centimeter för kvinnor och 175 för män. Under prövningsdagen vid Pliktverket skulle man klara prov i fysisk styrka, kondition, psykologiskt test, säkerhetsprövning och drogtest.

Tyvärr har man som rekryteringsåtgärd nu sänkt kraven igen. Åldersgränsen är nu fyllda 18 år. Det räcker med medelgod kondition och medelnivå på styrka, och kraven på kvinnor är lägre än på män. Längdkravet har helt tagits bort. Syn och hörsel testas som tidigare, och det finns noggrann förhandsinformation om vilken sjukdomar som kan accepteras. Kravet på gymnasiebetyg i historia har tagits bort liksom ett specifikt prov i svenska som fanns tidigare. Polisen använder en 9-gradig skala för begåvningstestet och till normalbegåvning räknas 4-6. Tidigare var kravet 4 och nu har det sänkts till 3.

Det är slående att både polisen och skolan lyder under centrala myndigheter som inte fokuserar huvuduppdraget.

Det här är helt fel väg. Krav på ett så viktigt yrke som polisens ska inte sänkas. I stället är det så att ju högre ingångskrav desto mer troligt är det att personer klarar påfrestningarna och stannar i yrket. När man tänker på hur sänkta krav har underminerat läraryrket kan man inte förstå att samma sak görs med ett ytterligare ett samhällsviktigt yrke.

Det är också slående att både polisen och skolan lyder under centrala myndigheter som inte fokuserar huvuduppdraget. I Polismyndighetens verksamhetsrapport 2021 framgår det att polisen pålagts en rad uppgifter som inte alls hör till kärnområdet. Det är som om polisens huvuduppgift vore att reformera sig själv i riktning mot jämställdhet och inkludering snarare än att bekämpa brott. Ska rätt personer kunna rekryteras till yrket, måste de centrala uppgifterna stå i fokus.

Här finns likheter med läraryrket. I läroplaner och skollag framgår att undervisning har blivit en allt mindre del av lärares uppgifter. Däremot betonas jämlikhet och inkludering. Om elever inte anstränger sig läggs skulden på läraren. Skolverket publicerar en strid ström skrifter men lämnar lärare ensamma inför uppgiften att undervisa elever på helt olika nivå i samma klassrum och inför aggressiva elever och föräldrar. Både Skolverket och Polismyndigheten behöver skära bort de uppgifter som inte ingår i kärnverksamheten.

Jämförelsen mellan antagningen till polis och lärare väcker en annan tanke. Ur lärarutbildningssynpunkt kan man bli avundsjuk på grundligheten vid antagningen till polisutbildning. Blivande lärare behöver definitivt god hörsel, god syn, god kondition, fysisk styrka, medelintelligens, psykisk stabilitet och godkänd säkerhetsprövning. Kanske blivande sjuksköterskor också? Vi kanske skulle pröva idén med att de som vill tjäna samhället och få lön från andra samhällsmedborgare ska klara de här ingångskraven. Rimligtvis skulle en sådan uttagningsprocess öka effektiviteten i offentlig sektor och förstärka respekten för tjänstemän. Vi borde krympa den offentliga sektorn men där ha tjänstemän med en hög lägstanivå.