DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Värsta varselvågen sedan pandemiåret 2020

Ekonomi (TT)

Den värsta varselvågen sedan slutet av pandemiåret 2020 sköljer just nu över svensk arbetsmarknad. I november varslades 5 678 personer om uppsägning, enligt Arbetsförmedlingen – nästan tre gånger fler än normalt och en ökning med 14 procent mot månaden före.

Den snabba ökningen av antalet varsel följer på en utdragen period av låga varseltal efter det att covid-19-pandemins effekter avtagit, enligt Anders Ljungberg, enhetschef på analysavdelningen på Arbetsförmedlingen.

– Som mest under pandemin hade vi upp emot 35 000 varsel på en enskild månad. Sedan gick det ner rätt så fort. I vanliga fall brukar antalet varsel ligga på ungefär 2 000 per månad, säger han.

– Det är ett tecken på att konjunkturen börjar vika nedåt. Det är en tidig signal på att arbetsgivarna befarar risk för uppsägningar, tillägger han om vändningen uppåt i oktober och november.

Arbetslösheten väntas öka

Enligt Ljungberg ska man vara medveten om att inte alla varsel leder till uppsägningar i slutändan.

– Det är en indikation på att arbetsgivaren ser en risk för att det kan bli uppsägningar. Så det är ändå en tidig signal på att konjunkturen är på väg in i ett sämre läge, säger han.

På Arbetsförmedlingen räknar Ljungberg och hans stab med arbetslösheten kommer att stiga i lågkonjunkturen, från dagens nivåer på 6,6 procent.

– Det kommer att börja öka så smått under andra kvartalet nästa år. Det är den bedömning vi gör i dagsläget, säger han.

Kallduschen från lågkonjunkturen drabbar en ganska het arbetsmarknad, med en av de högsta graderna av sysselsättning i Europa.

Att sysselsättningsgraden sett till hela befolkningen är bland de högsta i Europa samtidigt som arbetslösheten i Sverige är högre än EU-snittet hänger samman med att Sverige jämfört med många andra länder har ett högt arbetskraftsdeltagande.

– Det är många som vill arbeta. Det är positivt. Men det kan göra att arbetslösheten blir lite högre här, säger Ljungberg.

Nästan hälften långtidsarbetslösa

Nästan hälften av de arbetslösa, 45 procent, är i dagsläget vad som brukar definieras som långtidsarbetslösa. Det innebär att de har varit arbetslösa i minst tolv månader.

– Vi har sett en utveckling under pandemin där långtidsarbetslösheten har ökat, säger Ljungberg.

Efter finanskrisen 2008-2009 var omkring 140 000-150 000 personer långtidsarbetslösa.

– Under pandemin såg vi en risk att långtidsarbetslösheten skulle gå upp till 200 000 eller mer under en period. Vi var väldigt oroliga för utvecklingen. Men det visade sig att arbetsmarknaden var starkare än så och mer motståndskraftig, säger han.

– Den senaste siffran är under 150 000, närmare bestämt 149 550 personer, säger han.

Gruppen som har varit inskriven som arbetslös hos Arbetsförmedlingen i mer än 24 månader har dock vuxit till nästan 93 000 och har bara minskat marginellt på senare tid.

– Det är fortfarande en stor utmaning, de med allra längst inskrivningstid.

Svårare komma tillbaka

Ju längre tid man varit arbetslös desto svårare blir det att komma tillbaka i jobb, enligt Ljungberg.

– Man tappar erfarenhet, man tappar kompetens, man tappar kontaktnät och så vidare. Det gör det svårare att konkurrera, säger han.

I november varslades 5 678 personer om uppsägning, enligt preliminära siffror från Arbetsförmedlingen. I oktober uppgick antalet varsel om uppsägning till cirka 5 000, en ökning från 1 900 i september och 3 000 i augusti.

I förra veckan skrev 8 501 personer in sig som arbetslösa samtidigt som 6 204 fick ett jobb, enligt Arbetsförmedlingen.

Joakim Goksör/TT