KOMPETENSKRISEN

”Kompetensförsörjningen viktigaste frågan för äldreomsorgen”

Vilken hjälp ska man kunna få när man blir äldre? Sveriges nya äldreminister ser kompetensförsörjningen som en nyckelfråga för äldreomsorgen.

– Där kommer vi behöva samarbeta mycket mellan stat, region och kommun för att lösa den problematiken, säger Anna Tenje (M).

Äldreomsorgen var glödhet under pandemins inledande år, men experter och forskare har pekat på att frågan hamnade i skuggan i höstens valrörelse där elpriser, Ukrainakriget, kriminalpolitiken och försvaret tog stor plats.

– Det drabbar ju alla i samhället, och även äldre tyckte att de här frågorna var viktiga, säger äldre- och socialförsäkringsministern Anna Tenje.

– Man ska ha med sig att pandemin verkligen synliggjorde en del brister, men det fick oss alla att diskutera de här frågorna. Bara för att vissa andra frågor blir dominerande så försvinner inte den här frågan. Den var allt väsentligt närvarande hos många kommunpolitiker, regionpolitiker och även på nationell nivå.

Likvärdigheten olika

Svensk äldreomsorg står inför stora utmaningar framöver. Enligt Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell är det viktigt att de brister och problem som pandemin synliggjort inte faller i glömska. Hur ska man exempelvis lösa bemanningsfrågan med en åldrande befolkning? Det är en av knäckfrågorna.

Anna Tenje tror inte på ett förändrat huvudmannaskap. Hon är bestämd med att äldreomsorgen är en kommunal fråga och fortsatt ska vara det. Men Sverige är också ett stort land med många kommuner där förutsättningarna ser olika ut, lägger hon till.

– Man kan väl ändå konstatera att likvärdigheten ser olika ut och där kan jag tycka att staten har ett större ansvar. Den diskussionen får vi återkomma till.

Enligt henne är kompetensförsörjningen den viktigaste frågan för äldreomsorgen att lösa framåt. Den tidigare regeringen introducerade det så kallade äldreomsorgslyftet som syftar till att ge personal möjligheten att utbilda sig på arbetstid. Nya regeringen kommer inte att skjuta till några pengar till den satsningen efter 2023.

– Den delen handlar ju om att kompetensutveckla den personal man redan har. Det är viktigt och det behöver vi definitivt göra. Men för att kunna kompetensutveckla personal så behöver man ha någon annan som tar den personens tjänst under tiden, säger hon.

– Den stora problematiken inom äldreomsorgen handlar till syvende och sist om att man har svårt att hitta personal.

Parallella kriser

Anna Tenje påpekar att många kommuner inte utnyttjat de statliga medel som funnits. 2020 användes 31 procent av de cirka 400 miljoner som kommunerna totalt bett om att få ta del av. Förra året användes 42 procent av drygt 3 miljarder. Nya regeringen vill titta på andra former för hur man ska lösa kompetensförsörjningen.

– Det är en viktig fråga, men vi får återkomma det till längre fram.

I budgeten har regeringen föreslagit en permanent ökning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner på 6 miljarder. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har pekat på att regioner och även kommuner, som sköter äldreomsorgen, riskerar ett underskott på 20–30 miljarder de kommande åren om kostnaderna ökar i takt med förutspådda pris- och löneökningar. Besparingar framöver går inte att utesluta, menar man.

TT: Varför inte mer pengar till äldreomsorgen?

– Vi befinner oss i en situation där vi har flera parallella kriser samtidigt och då måste vi hantera de olika parallella kriserna samtidigt. Här och nu har vi prioriterat en ökning av de generella statsbidragen, säger Anna Tenje.

– Sedan får vi följa den ekonomiska utvecklingen väldigt noga.

"Rensa upp"

Hon ser att det finns en hel del att göra för att skattepengar ska kunna användas mer effektivt. Förutom generella bidrag finns även så kallade riktade statsbidrag, något som bland andra SKR länge varit kritiska till.

Ministern är inne på samma linje. Kommunerna själva är de som vet vad som ger bäst "pang för pengarna", enligt Anna Tenje och säger att mycket pengar försvinner i byråkratin.

– Jag skulle verkligen vilja rensa upp i antalet riktade statsbidrag.

– Det är något som vi kommer att titta på i en utredning framöver, hur effektivt det är med riktade statsbidrag.

Malin Johanson/TT