DEN SVENSKA EKONOMIN

”Sverige drabbas hårdare av ekonomisk kris”

Sverige verkar drabbas av djupare lågkonjunktur under nästa år än alla andra OECD-länder. En orsak är att många svenskar är så djupt skuldsatta. För att få råd med stigande räntor så krymper vi konsumtionen vilket drar ner hela ekonomin, skriver Johan Schück.

Den pågående konjunkturnedgången är annorlunda än vi är vana vid. I vanliga fall betyder sämre tider att inflationen avtar och att räntorna sjunker. Den här gången stiger däremot priserna kraftigt, vilket tvärtom tvingar fram stora räntehöjningar.

Delvis beror inflationen på höjda energipriser till följd av Ukrainakriget, liksom på produktionsstörningar i Kinas ekonomi där pandemin fortsätter.

De allra flesta länder påverkas, fastän olika mycket.

Men inflationen drivs också fram av en stigande efterfrågan. I många länder har regeringarna bedrivit en expansiv finanspolitik som ökar hushållens köpkraft. När det leder till högre priser så måste centralbankerna strama åt kraftigt med högre räntor.

Den höga inflationen och de stigande räntorna påskyndar konjunkturnedgången. De allra flesta länder påverkas, fastän olika mycket. Enligt en färsk prognos från OECD får samtliga världens ledande ekonomier, utom Kina och Japan, lägre BNP-tillväxt under 2023 än i år.

Nedgången i den svenska ekonomin under nästa år täcker ett brett fält.

Sverige hör till dem som råkar allra sämst ut. Här rör det sig inte om svagare tillväxt, utan om en krympande ekonomi under 2023. OECD räknar med en minskning av Sveriges BNP med 0,6 procent, vilket blir svagast bland alla 48 jämförda länder.

Nedgången i den svenska ekonomin under nästa år täcker ett brett fält. Hela den inhemska efterfrågan krymper, däribland hushållens konsumtion och investeringarna.

Orsaker är främst den snabba inflationen och de stigande räntorna. Sådana problem finns även i andra länder, men i Sverige finns särskilda strukturella skäl. OECD pekar på två särskilt känsliga områden:

Sverige har bakom sig en lång period med låga räntor, då hushållen har ökat sin skuldsättning så att den numera uppgår till 200 procent av deras disponibla inkomst. Om bostadsräntorna nu stiger ytterligare, så kommer denna skuldbörda att leda till minskat utrymme för konsumtion – särskilt som många hushåll har lån med rörlig ränta.

Nu måste inflationen drivas ner för att konjunkturen ska ta fart uppåt igen.

Svenska fastighetsbolag, som äger exempelvis kontor och butikslokaler, är också ofta högt belånade. En del av dessa företag kan snart hamna i trångmål om räntorna fortsätter stiga. Faran är då också att problemen sprider sig till det finansiella systemet, på ett sätt som i tidigare situationer har vållat en bankkris.

Hotet finns där, men ska inte överdrivas. Fastighetsbolagen tar numera i stor utsträckning upp lån på finansmarknaderna, vilket gör att bankerna är mindre utsatta än vid tidigare kriser och att riskerna sprids bättre.

Bankerna har skyddat också sig med högre krav för att ge bostadslån åt hushåll, delvis beroende Finansinspektionens krav. Det kan finnas skäl till detta, men följden blir att bankernas utlåning hålls tillbaka vilket stramar åt ekonomin.

Hushållen möter de alltmer dyrare bostadslånen främst genom att spara in på annan konsumtion än boendet. Man flyttar ogärna, särskilt som bostadspriserna är på väg att sjunka. Hellre köper man billigare mat, avstår från att köpa nya kläder och begränsar turistresorna.

Sådant gör att den senaste tidens konjunkturbarometrar pekar nedåt och utsikterna för 2023 ser svaga ut. Nu måste inflationen drivas ner för att konjunkturen ska ta fart uppåt igen.