DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Riksbanken vill rädda kontanter med lag

Riksbanken kräver en lag som säkrar möjligheten att använda kontanter i Sverige. ”Det är ett allvarligt problem för folk, som inte längre kan få ut sin pension eller sin försäkring”, säger Gabriela Guibourg, enhetschef på Riksbanken.

Problemet gäller både möjligheten att ta ut kontanter, när man fått en fysisk utbetalningsavi, och möjligheten att använda kontanter som betalningsmedel, enligt Gabriela Guibourg.

– Det här måste lösas skyndsamt, säger hon i samband med en årlig betalningsrapport.

"Det är ett allvarligt problem"

Frågan ligger just nu för utredning hos den så kallade Betalningsutredningen, som leds av den särskilde utredaren och före detta moderatledaren Anna Kinberg Batra. Hon har fått förlängt mandat för sin utredning, men ska presentera sina slutsatser i mars nästa år.

– Vi litar på att regering och riksdag ska komma med en lösning som ser till att de här människorna inte är beroende av anhöriga för att få sina pengar. Det är ett allvarligt problem för integriteten för de här individerna, säger Guibourg.

Enligt Riksbanken ska det gå att betala med kontanter när det gäller samhällsviktiga varor och tjänster, som mat, mediciner och drivmedel.

– De områdena bör man lagstifta om att det ska gå att betala med kontanter, säger Guibourg.

Alternativet att kunna använda kontanter är också viktigt när det gäller beredskapen inför exempelvis krigssituationer.

Riksbanken har haft kontakter med centralbanken i Ukraina sedan den ryska attacken mot landet i februari i år, som visat hur viktigt det är att inte bara ha kontanter i krislägen, utan även att det är viktigt att behålla digitala betalningstjänster i krislägen.

– Man kan inte förlita sig på ett enda betalningsalternativ i krislägen. Det måste finnas flera olika. Det ökar motståndskraften, säger Guibourg.

"Det borde gå nu också"

Möjligheten att vid sidan av kontanter även kunna betala med kort trots att det saknas internetuppkoppling är en annan viktig beredskapspunkt.

– Det gick en gång i tiden. Det borde gå nu också, säger hon.

Av Riksbankens betalningsrapport framgår samtidigt att svenskarnas användning av kontanter i vardagen fortsatt att minska i rask takt. Betalningar med kort eller tjänster som Swish, Apple Pay eller Samsung Pay breder ut sig snabbt, även bland de äldre delarna av befolkningen.

I en färsk undersökning Riksbanken gjort, som presenteras i rapporten, visar det sig att bara 8 procent betalade med mynt eller sedlar vid sitt senaste köp. Den andelen låg på 40 procent för bara drygt tio år sedan.

TT: När använde du kontanter senast?

– Det var väldigt länge sedan. Det var när jag köpte jordgubbar i somras, säger Christina Wejshammar, avdelningschef på Riksbanken.

TT: Har du alltid kontanter i din plånbok?

– Ja, det har jag. Lagom mycket. Skulle systemet ligga nere när jag vill handla något i en butik är det bra att ha kontanter med sig, säger Wejshammar.

Den minskade kontantanvändningen gör samtidigt att allt färre svenskar vet exakt vad som kännetecknar en giltig sedel från Riksbanken.

TT: Vet du vem som är på porträttet på 500 kronorssedeln?

– Det är Birgit Nilsson. Jag var med (när Riksbanken valde porträtt) så jag vet, säger Wejshammar.

En grundläggande skyldighet för staten

Riksbanken vill utöver ny lagstiftning för att säkra möjligheten att använda kontanter till det nödvändigaste efterlyser även ett statligt system för digital legitimering på internet – motsvarande affärsbankernas Bank-ID.

– Det här är en grundläggande skyldighet för staten att erbjuda, säger Guibourg.

Det handlar om att – precis som i många andra länder – säkra möjligheten att legitimera sig digitalt i kontakter med myndigheter som Skatteverket utan att gå via en affärsbank.

Även detta är en fråga som Betalningsutredningen tittar på och Riksbanken har pekat på behovet av ett statligt digitalt ID-system många gånger tidigare.

Joakim Goksör/TT