ELKRISEN

Havsplaner för vindkraft gamla i förtid

Energi (TT)

De områden som pekas ut som möjliga för havsbaserad vindkraft i Sveriges kommande havsplanering bygger på en föråldrad tekniksyn. Därför är de onödigt små. Det anser forskare och branschorganisationen Svensk vindenergi.

– Tekniken hade sprungit ifrån utredarna redan för några år sedan, säger Sara Fogelström vid Chalmers tekniska högskola.

Havsbaserade vindkraftverk anses ha många fördelar. Vinden är starkare och jämnare till havs, det går att använda större turbiner eftersom delarna kan fraktas på båt i stället för på slingriga vägar – och det finns bättre möjligheter att placera anläggningarna där de inte stör närboende. Dessutom finns goda förutsättningar att bygga i södra delen av landet, där energibehovet är störst.

Men trots att havet är stort finns det många olika intressen som trängs och riskerar att krocka när havsbaserade vindkraftsparker ska byggas runt Sveriges kuster, till exempel fiske, känslig natur och försvarsverksamhet. Det är ett problem som Havs- och vattenmyndigheten har brottats med i drygt fem år, under arbetet med den tjocka rapporten "Havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet" som regeringen ska ta ställning till nu under våren.

– De två största hindren är försvarsintressen och känsliga naturvärden, exempelvis hotade sjöfåglar och tumlare, säger Joacim Johannesson, projektledare vid Havs- och vattenmyndigheten.

Tumlare och havsfåglar

Men kritiker menar att utredarna har gjort det onödigt svårt för sig, genom att utgå från en föråldrad syn på var det går att bygga vindkraftverk till havs. Gränsen har dragits vid 40 meters djup. Och det är framför allt i sådana grundare vatten som det finns värdefulla naturintressen, exempelvis Midsjöbankarna söder om Gotland, där Östersjöns tumlare samlas för att para sig och alfåglar dyker efter föda.

– Det har hänt oerhört mycket med tekniken. Nu är det möjligt att bygga bottenfasta vindkraftverk ned till åtminstone 60 meters djup. Dessutom har det blivit en stor marknad för flytande vindkraftverk globalt, och då är man ju inte alls begränsad av djupet på samma sätt, säger Sara Fogelström, forskare vid Chalmers tekniska högskola och föreståndare för Svenskt vindkraftstekniskt centrum till TT.

Djupbegränsningen har resulterat i att de föreslagna havsplanerna främst pekar ut små och fragmenterade områden för vindkraftsparker till havs, menar Sara Fogelström.

– Det är mer praktiskt att kunna bygga större parker. Dels för att det ger mer effekt, dels för att kostnaderna för anslutning till elnätet minskar om man slipper dra många separata kablar. Jag tycker att det hade varit bättre att strunta i djupet helt och överlåta den bedömningen till producenterna, som hela tiden utvecklar tekniken, säger Sara Fogelström.

Arbetat sedan 2012

Joacim Johannesson, vid Havs- och vattenmyndigheten, håller till viss del med om kritiken, och menar att det sannolikt finns anledning att se över djupbegränsningen när havsplanerna revideras nästa gång, vilket enligt EU-direktiv ska ske minst vart åttonde år.

– Vi har hållit på med det här arbetet sedan 2012, och då var det inte tal om att det skulle kunna vara lönsamt att bygga ner till 60 meter. Så planen innehåller inga djupa vatten nu, det stämmer, säger Joacim Johannesson.

Joacim Johannesson säger att de sannolikt kommer att utöka djupområdet till nästa version. Men han påpekar att det finns många intressekonflikter även på större djup, framför allt olika typer av försvarsintressen.

Inte spikade än

Havsplanerna ska fungera som ett vägledande dokument, för att underlätta processen när bolag ansöker om att få bygga vindkraftsparker. Enligt Hanna Magnusson, som är kommunikationsansvarig på branschorganisationen Svensk vindenergi, är det därför en nackdel att Havs- och vattenmyndigheten inte har tittat på de djup som vindkraftbolagen numera anser vara möjliga att utnyttja.

– Det hade naturligtvis varit bättre om de hade tittat på större områden i havsplanerna. Men planerna är ju inte spikade än. Så vi har fortfarande förhoppningar att man ska ta med något i portaltexten om att vindkraft ska få högre prioritet, säger Hanna Magnusson.

Rättad: I en tidigare version av texten fick Sara Fogelström fel efternamn på ett ställe.

Jörn Spolander/TT